Hallands läns landshövdingedöme, och därmed landskontor, inrättades år 1658 i samband med organisationen av de då nyerövrade skånska provinserna. Sedan 1645 hade Halland då utgjort ett eget guvernement.
Under perioderna 1658-1664 samt 1675-1693 utgjorde Halland ett landshövdingedöme underordnat generalguvernören i Malmö. Perioden 1665-1674 då generalguvernörstjänsten i Malmö var indragen utgjorde Halland självständigt landshövdingedöme. Först vid skånska generalguvernementets definitiva upphörande år 1693 blev Halland ett helt självständigt landshövdingedöme.
Vid sidan av själva landskontorsarkivet finnes nedan en separat förteckning över landskamreraren Lars Gilison Tollets (adl Lindeflycht) 1667-1692, arkiv. I detta arkiv ingår ett antal brevserier, speciellt från lokala befattningshavare, vilka serier på ett värdefullt sätt kompletterar motsvarande serier i själva landskontorsarkivet. Tollets arkiv innehåller skrivelser som inkommit till honom i hans egenskap av landskamreraren men även i anledning av hans befattning som kyrkoinspektor. Där förekommer även rena privatbrev.
Hallands landskontors arkiv ordnades och förtecknades preliminärt av undertecknad åren 1959-1961. Arbetet återupptogs 1968-1969 varvid speciellt brevserierna omarbetades i syfte att rekonstruera den ursprungliga av diarierna styrda arkivläggningen. Några tidigare "sumpserier" har upplösts och inordnats i de serier där breven ursprungligen hört hemma. Guvernementet Hallands arkiv 1645-1657 har utbrutits och ordnats separat.
I ett stort antal serier har volymindelningen rubbats i förhållande til 1961 års förteckning då nu alla lösa handlingar överförsts till arkivkartonger. Därvid har buntar och paket om tidigare utgjorts ett volymnummer ofta måste delas till två volymer. Volymantalet har sålunda ofta ökat i serierna dock utan att något nytt material tillkommit.
Allmän anmärkning
Hallands landsbeskrivning (GIIIG: 1-4) finns på mikrokort med sockenregister samt även i komplett tryckt utgåva av Hallands Museiförening.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Om postens upprättande
Förteckning 46/1970. Förteckning upprättad av arkivarie Alf Erlandsson 1970. Kompletterad av arkivarie Jan Dahlin 1981.
Senast ändrad
2024-05-29 17:23:40
Inledning
Hallands läns landshövdingedöme, och därmed landskontor, inrättades år 1658 i samband med organisationen av de då nyerövrade skånska provinserna. Sedan 1645 hade Halland då utgjort ett eget guvernement.
Under perioderna 1658-1664 samt 1675-1693 utgjorde Halland ett landshövdingedöme underordnat generalguvernören i Malmö. Perioden 1665-1674 då generalguvernörstjänsten i Malmö var indragen utgjorde Halland självständigt landshövdingedöme. Först vid skånska generalguvernementets definitiva upphörande år 1693 blev Halland ett helt självständigt landshövdingedöme.
Vid sidan av själva landskontorsarkivet finnes nedan en separat förteckning över landskamreraren Lars Gilison Tollets (adl Lindeflycht) 1667-1692, arkiv. I detta arkiv ingår ett antal brevserier, speciellt från lokala befattningshavare, vilka serier på ett värdefullt sätt kompletterar motsvarande serier i själva landskontorsarkivet. Tollets arkiv innehåller skrivelser som inkommit till honom i hans egenskap av landskamreraren men även i anledning av hans befattning som kyrkoinspektor. Där förekommer även rena privatbrev.
Hallands landskontors arkiv ordnades och förtecknades preliminärt av undertecknad åren 1959-1961. Arbetet återupptogs 1968-1969 varvid speciellt brevserierna omarbetades i syfte att rekonstruera den ursprungliga av diarierna styrda arkivläggningen. Några tidigare "sumpserier" har upplösts och inordnats i de serier där breven ursprungligen hört hemma. Guvernementet Hallands arkiv 1645-1657 har utbrutits och ordnats separat.
I ett stort antal serier har volymindelningen rubbats i förhållande til 1961 års förteckning då nu alla lösa handlingar överförsts till arkivkartonger. Därvid har buntar och paket om tidigare utgjorts ett volymnummer ofta måste delas till två volymer. Volymantalet har sålunda ofta ökat i serierna dock utan att något nytt material tillkommit.
Av konceptserien påträffades vad som nu utgör völymerna 2-145 (1686-1770) i porttornet på Halmstads slott i mars 1959 och levererades samma år till landsarkivet i Lund.
Konceptböckerna i denna serie innehåller utslag på inkomna suppliker d.v.s. enskilda personers brev och ansökningar. Den sammanhänger sålunda med serie D IV.
Under åren 1658-1696 har skrivelser från den lokala förvaltningens befattningshavare (t.ex. befallningsmän, häradsskrivare, tingsfogdar, häradshövdingar, räntmästare, lantmätare, etc.) arkiverats i en enda serie, om vilken vi vet att den fr. o m. 1686 - då diarierna är bevarade - kallades "Åtskilliga (stånds) personers brev". Endast skrivelser från generalguvernören i Malmö hade utbrutits och utgjorde en egen serie. (Se ser DIIIb).
Först 1688 är serien "Åtskilliga (stånds) personers brev" bevarad i någotsånär fullständig årgång. Därefter saknas de diarieförda skrivelserna från åren 1689-1691 så gott som helt, för att från år 1692 åter vara så gott som fullständigt bevarad. Volymerna från åren 1658-1688 innehåller inte bara inkomna skrivelser utan också en hel del insända och underskrivna räkenskapshandlingar m.m. Serien måste från åren före 1692 betraktas som fragmentarisk. Bäst bevarad synes dock skrivelserna från befallningsmän och häradstingens befattningshavare vara.
Serien omfattar skrivelser från magistraterna i Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka samt från kronobetjäningen i Laholms, Halmstads, Varberg och Fjäre fögderier.
Under åren 1658-1693 när Halland var en del av det skånskageneralguvernementet och landshövdingen i Halland var understäld generalguvernören i Malmö har en livlig korrespondens mellan general- guvernören och landshövdingen i Halland ägt rum.
T:O:M: 1695 ingår skrivelser från guvernörer och landshövdingar i huvudserien "Åtskilliga personers brev" dvs i ser. D III a. År 1696 bröts serien "Guvernörer och landshövdingar" ut ur denna serie för att bilda en egen serie. Från åren 1696-1698 saknas dock brev. Enstaka skrivelser från landshövdingar finnas i landskamreren Tollets arkiv 1667-1692 (Se H I).
T.o.m. 1695 ingår skrivelser från Borgmästare och råd i huvudserien "Skrivelser från åtskilliga lokala befattningshavare" (DIIIa). År 1696 utbröts ur denna serie "Samtliga städerna" för att bilda en egen serie. Denna serie fortsatte t.o.m. 1746 för att fr.o.m. 1747 uppspaltas på en serie för varje stad i Halland (Se serierna DIIIea-DIIIee). Från åren 1667-1692 finnes skrivelser från borgmästare och råd även i landskamrer Tollets arkiv (Se serie HI).
Från åren 1667-1692 finns skrivelser från kronobetjäningen även i landskamreren Tollets arkiv (se ser. H I). T.o.m. 1695 ingår skrivelser från kronobetjäningen i Laholms läns (Höks och Tönnersjö härader) fögderi i huvudserien "Skrivelser från åtskilliga lokala befattningshavare" (DIIIa). År 1696 utbröts ur denna serie bl.a. "Skrivelser från kronobetjäningen i Laholms läns fögderi" för att bilda en egen serie. Från åren 1696-1701 saknas brev.
T.o.m. 1695 ingår skrivelser från kronobetjäningen i Halmstads läns fögderi (=Halmstads, Årstads och Faurås hd:r) i huvudserien "Skrivelser från åtskilliga lokala befattningshavare" (DIIIa). År 1696 utbröts ur denna serie bl.a. "Skrivelser från kronobetjäningen i Halmstads läns fögderi" för att bilda en egen serie. Från åren 1662-1692 finnes skrivelser från kronobetjäningen även i landskamrer Tollets arkiv (H I).
T.o.m. 1695 ingår skrivelser från kronobetjäningen i Varbergs läns (=Himle och Viske hd:er) fögderi i huvudserien "Skrivelser från åtskilliga lokala befattningshavare" (DIIIa). År 1696 utbröts ur denna serie bl.a. "Skrivelser från kronobetjäningen i Varbergs läns fögderi" för att bilda en egen serie. Från åren 1662-1692 finnes skrivelser från kronobetjäningen även i landskamrer Tollets arkiv (Se ser. HI).
T.o.m. 1695 ingår skrivelser från kronobetjäningen i Fjäre härads fögderi i huvudserien "Skrivelser från åtskilliga lokala befattningshavare" (DIIIa). År 1696 utbröts ur denna serie bl. a. "Skrivelser från kronobetjäningen i Fjäre fögderi" för att bilda en egen serie. Från åren 1662-1692 finns skrivelser från kronobetjäningen även i landskamrer Tollets arkiv (Se ser. HI).
Före 1707 finns skrivelser från kyrkoinspektorer och kyrkoråd i ser. D III a. Kyrkoinspektorsbefattningen upphörde 1811, men kyrkoinspektoren i södra Halland, Johan Bernhard Wallberg, behöll även därefter vissa av sina funktioner.
Serien omfattar för flertalet år skrivelser från lands- och stadsfiskaler, lagmän och häradshövdingar, jägaribetjäningen, lantmätare, läkare, konsistorier och biskopsämbeten, präster, fängel- semyndigheter, brännerikontollörer, officerare och landshövdingar. Dessutom ingår i varje volym enstaka skrivelser från olika lokala och centrala myndigheter och ämbetsmän, från företag och understödskassor, även om dessa skrivelser normalt ingår i annan serie.
I förteckningen anges befintliga mantalslängder för varje stad och fögderi samt efter varje årtal om längder saknas för några städer eller fögderier. Däremot anges inte eventuella luckor för enskilda församlingar inom resp. fögderi.
Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Ett antal skadade inbundna volymer har kapslats.
Serien benämnes under perioden 1731-1908 omväxlande "Likvidation (kalkylation) över levereringarna vid lantränterikassan."(1731-1883). "Hallands läns kontrollräkningar med ränteriet",(1884-1908).
Serien benämnes under perioden 1809-1819 "Förteckning på inkomne rekvisitioner å förskjutne medel till durchtågs- och transportkostnader." Därefter benämnes serien "Anordningar å Hallands läns lantränteri".
Kopieböckerna innehåller avskrifter av viktigare ingående (och enstaka utgående) skrivelser. Böckerna har sannolikt börjat föras under 1680-talet och i den ordning som volymerna förtecknats. Serien inbunden om ej annat anges.
Serien upphör 1908. Benämnes under åren 1852-1884 "Hallands läns ränteris kalkylation" eller "Kalkyl över uppbörden i Hallands läns lantränteri." Från 1885 benämnes serien "Hallands läns ränteris kassajournal." Volym F I:1-27 ej påträffade vid inventering 2011.
Serien upphör 1908. Benämnes under åren 1851-1885 "Likvidationsbok" eller "Kassabok". Från 1885 kallas volymerna "Hallands läns ränteris huvudräkning".
Landsbeskrivningarna har sammanställts av kronobetjäningen (kronobefallningsman och häradsskrivare) under året 1729 och därefter insänts till landskontoret. Den 4 januari 1729 beordrade den nyutnämnde landshövdingen över Halland, Vilhelm Bennet landskamreren och landssekreteraren i Halmstad att inkräva berättelser om tillståndet i landet: (se Hlka D III ca:17) "Vid mitt anträde till hövdingedömet, skulle jag gärna åstunda en grundelig kunskap om rätta nuvarande tillståndet, så vad städerna som landet vidkommer, att jag därefter må söka de medel, son tjänliga finnas till att upprätta det som kunde vara förfallet..." Som bilaga till detta brev från landshövding Bennet ligger en förlaga (formulär) till "Hallands landbeskrivning". Landbeskrivningen har sålunda tillkommit för att landshövdingen skulle kunna bedöma tillståndet i sitt nyalandshövdingedöme. Beskrivningen innehåller uppgifter om "...alla hemman och lägenheter med därpå befintlige personer samt dess räntor och contributioner" dvs vad beträffar krono- och skattehemman detaljerade beskrivningar av varje hemman, dess ägor, hus, fruktträd, etc. Vidare anges antalet innevånare och dessas status. Efter varje socken finns en allmän sockenbeskrivning. Sätesgårdar beskrives summariskt: "Här vid aktas att sätesgårdarna icke under rubrikerna införes utan nämnes allenast uti sockkenbeskrivningen i gemen... men den mark uti skog som Kronan oskipt äger med frälse bör behörigen beskrivas..." (se ovannämda formulär).
Serien åtmistone delvis av främmande proveniens. De inkomna skrivelserna är ställda till bränneriinspektoren vid Knosbesholm kronobränneri eller till kronobränneribetjäningen i Halmstad. Koncepten är utfärdade från kronomagasinskontoret i Halmstad varifrån också flertalet bränneriräkenskaper härstammar.
Landskamreraren Lars Gillisson TOLLETs (adl Lindeflycht) arkiv. Landskamreraren Lars Gillisson Tollet, son till befallningsmannen i Värmland (Öster Syssel och Värmlands bergslags fögderi) och hans hustru Britta Larsdotter, blev landskamrer (landsbokhållare) i Halland 1665-1666 och uppehöll denna tjänst till 1694-1695. Han var dessutom kyrkoinspektor. Hans arkiv, som bevarats tillsammans med vissa andra oordnade arkivalier i Hallands landskontors arkiv, innehåller huvudsakligen inkomna skrivelser. Dessa har inkommit till Tollet i hans egenskap av 1) privatperson (även några skrivelser till hans hustru förekommer) 2) landskamrerare 3) kyrkoinspektor Ganska många av privatbreven rör Tollets förvaltning av sina privata gods (bl.a. Långås). Under vissa perioder har Tollet i landshövdingens frånvaro företrätt landshövdingeämbetet. Breven har ordnats kronologiskt i årsbuntar inom vilka breven ligger i bokstavsordning efter avsändarens namn.
Orsaken att lantmätare Löhrs arkiv påträffats bland Hallands landskontors arkivalier är att provinsiallantmäterikontoret varit inrymt på Halmstads slott i det porttorn där arkivaliefyndet 1959 gjordes. Denna lokal användes av provinsiallanmäterikontoret 1780-talet till 1858. Men även därefter har kontoret varit inrymt på Halmstads slott.
Kronomagasinet var inrymt i Halmstads slotts västra flygel t.o.m. 1769 då det förflyttades till den östra flygeln där slottskyrkan fanns. I östra flygeln var kronomagasinet inrymt till 1863. Handlingar ur kronobränneriet Knobesholms arkiv samt ur kronomagasinskontorets i Halmstads arkiv ingår i GXe.