Myndighetens organisation och historik Yrkesinspektionen i Malmö var en regional myndighet med ansvar för tillsynen inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöfrågor uppmärksammades genom industrins utveckling i slutet av 1800-talet och var länge knutna till fabriksmiljö. Det gällde att undvika olycksfall i arbetet och sjukdomar som orsakades av dåliga arbetslokaler t.ex. vid hantering av farliga kemiska ämnen. 1889 utfärdades yrkesfarelagen och till följd av denna grundades Yrkesinspektionen i Sverige den första juli 1890. Yrkesinspektionen organiserades då i tre distrikt: Norra, Västra och Södra (med Jönköping som kontorsort). Ur Södra distriktet bildades det framtida Malmödistriktet 1895 i och med att landet istället delades upp i fem distrikt med vars en yrkesinspektör. Från och med 1901 utökades antal distrikt och yrkesinspektörer till åtta. Denna indelning förblev oförändrad intill utgång av 1912. Förändringar i distriktsindelningen skedde även 1913, 1939 och 1974. Under första halvan av 1900-talet gick Malmödistriktet även under namnet ”femte distriktet”. Det är från och med distriktsindelningen 1939 som merparten av handlingarna i detta arkiv härstammar, även om enstaka äldre handlingar förekommer.
Yrkesinspektionens chefsmyndighet har varit: 1890 – 1912 Kommerskollegium 1913 – 1937 Socialstyrelsen 1938 – 1948 Riksförsäkringsanstalten 1949 - 2001 Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) ASS och yrkesinspektionen (YI) bildade tillsammans Arbetarskyddsverket. Från och med 2001 gick de regionala yrkesinspektionerna och ASS samman till en myndighet – Arbetsmiljöverket.
Fram till den 30 juni 1974 tillhörde Blekinge län Malmödistriktet, men övergick då till Växjödistriktet. Serie D 1 A innehåller handlingar från Blekinge län fram till och med 1981.
Några av de författningar yrkesinspektörerna till en början hade till uppgift att kontrollera efterlevnaden av var lagen (1889:19) angående skydd mot yrkesfara och lagen (1900:75) angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke. Under senare år var några av de viktigaste författningarna inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166), arbetstidslagen (1982:673) och miljöbalken (1998:808). Därutöver gav Arbetarskyddsstyrelsen ut föreskrifter och allmänna råd med bestämmelser inom arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Instruktioner för yrkesinspektionen återfinns i SFS 1912:253. 1931:421, 1938:697, 1949:429, 1957:646 och 1965:791.
Myndigheten har endast förvarat sitt eget arkiv.
Chefen för Yrkesinspektionen tillsattes av regeringen och hade olika titel genom åren. Under åren fram till 1988 kallades denne distriktschef och därefter tillsynsdirektör.
Det har funnits en yrkesinspektionsnämnd där tillsynsdirektören varit ordförande.
Källor och vidare läsning: För ytterligare historik kring yrkesinspektionen och framväxten av arbetsmiljölagar rekommenderas ”Svensk förvaltningshistorik” av Beata Losman, vilken finns tillgänglig via NAD. Se även arkivbeskrivningar i NAD över yrkesinspektionerna i nionde distriktet 1939-1973, Borås, Eskilstuna, Härnösand (1974-2000). Arkivbeskrivning för YI Malmö upprättad 1995.
Myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar Myndighetens verksamhet har kretsat kring arbetsställen och handlingarna har arkivlagts utifrån detta begrepp. Arbetsställeakterna finns i arkivförteckningen upptagna i serier under F 2. I dessa akter finns den inspekterade verksamheten dokumenterad i form av arkivkopior av utgående handlingar samt inkommande handlingar i original. Som exempel kan nämnas inspektionsmeddelanden, påminnelser, förelägganden, förbud samt utlåtanden i ritningsgranskningsärenden.
Yrkesinspektionsnämnden hade bland annat till uppgift att vara beslutsorgan för frågor rörande användande av tvångsmedel, framförallt förelägganden och förbud. Protokoll från yrkesinspektionsnämndens sammanträden finns i arkivförteckningen upptagna i serie A 2.
Handlingar ordnade efter dossierplaner finns i arkivförteckningen upptagna i serie F 1. I dessa akter finns de ärenden som ej är arbetsställebunda, det vill säga i huvudsak administrativa ärenden. Dessa har sorterats och klassificerats i diarierna medelst det så kallade ”allmänna aktregistret”. Beteckningarna i detta har ändrats vid ett flertal tillfällen varför den som använder detta för återsökning bör ta hänsyn till vilken upplaga av ”allmänna aktregistret” som var i bruk vid den tidpunkt ärendet gäller. Mer information om detta finns i serieanmärkningen för serie F 1 och allmänna aktregistret samt andra handlingar rörande yrkesinspektionens arkivs uppbyggnad och arkivvård finns i volym F 1:1 samt F 1:13. Serierna under F 2 består av arbetsställedossierer för arbetsställena i respektive län i distriktet. Startdatum saknas i de flesta fall på volymerna då handlingarna i serien sorterats efter arbetsställenummer istället för när arbetsstället registrerades hos yrkesinspektionen vilket medför att vissa arbetsställen i en volym varit registrerade under lång tid, i vissa fall sedan 1930-talet, medan andra endast är från ett par år innan volymens slutdatum. Många volymer har avställts samtidigt vilket medför att de alla har samma slutdatum, även om företaget kan ha upphört tidigare. Vid en sökning efter arbetsställedossieren för ett företag bör man därför först leta upp dess arbetsställenummer i respektive D 1 serie, se punkten nedan om ”diarieförning”. För en del av volymerna i serierna F 2 AB, F 2 BA och F 2 BB är de ingående arbetsställeakterna utskrivna. Då detta inte är gjort för samtliga volymer i serien kan en sökning via arbetställeregistren under serierna i D 1 vara aktuell ifall ett arbetsställe ej påträffas vid direkt sökning.
Handlingar rörande personal och ekonomi finns i Arbetarskyddsstyrelsens arkiv eftersom beslut i dessa ärenden inte var delegerade.
Diarieföring Gamla manuella arbetsställediarier fördes på så kallade Skandexkort, för att därefter ersättas av Living-Cards (även kallade MARY-kort för arbetsställen under yrkesinspektionens tillsyn och MERY-kort för arbetsställen under kommunal tillsyn). Skandexkorten infördes på 1940-talet och ersattes 1982 av Living-Cards/MARY-kort. Under 1988 avvecklades MARY-systemet med Living-Cards och ett digitalt diarieföringssystem, SARA (Samordnat Arbetsställeregister för Arbetarskyddsverket), tog över. SARA är ej levererat till Landsarkivet, men är sökbart på Arbetsmiljöverket.
Då Malmödistriktet haft tillsynsuppgift över i huvudsak två län, Malmöhus (med länsbokstav M och länsnummer 12) och Kristianstads (med länsbokstav L och länsnummer 11), är Skandex- och Living-Cardskorten uppdelade enligt detta på olika sätt, se respektive serie under D 1. Länsnumret inleder varje arbetsställenummer, följt av ett löpnummer, vilket medför ett format enligt principen 11 – xxxx för Kristianstad, respektive 12 – xxxx, för Malmöhus. Vidare är korten ordnade geografiskt och efter näringsgren enligt Svensk Näringsgrensindelning utgiven av SCB).
Ej arbetsställebundna ärenden diariefördes manuellt fram till och med 2000 i serierna under C 1, där C 1 BA utgör det kronologiskt förda ärendediariet och C 1 BB ett sökregister till detta där ärendena är ordnade årsvis efter allmänna aktregistret. Från 1995 fördes det allmänna diariet för hela Arbetarskyddsverket även i det digitala diarieföringssystemet PÄR.
Enligt bestämmelserna i RA-MS 2001:13 skulle diarieförda ärenden och ärenden rörande arbetsställen som ej var avslutade den 31 december 2000 överlämnas till Arbetsmiljöverket och införlivas i dess arkiv. Till Arbetsmiljöverket överlämnade också personaldossiéer avseende personal som fortsatte sin anställning fr.o.m. den 1 januari 2001.
ADB-register ISA (informationssystem för arbetsskador) från cirka 1979 fördes från början på Arbetarskyddsstyrelsen, men senare även regionalt. SARA (samordnat arbetsställeregister för Arbetsmiljöverket) ersatte MARY- och MERY-korten ca 1988. PÄR (Paralogs ärendehanteringssystem) från cirka 1992 ersatte allmänna aktregistret och arbetarskyddsverkets respektive yrkesinspektionens sakregister.
Systemen är sökbara hos Arbetsmiljöverket.
Författningar som styrt verksamheten Förordning (1988:730) med instruktion för Arbetarskyddsverket. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Arbetsmiljölagen med arbetsmiljöförordning (1977:1160) Arbetstidslagen (1982:673) Tobakslagen (1993:581) Förvaltningslagen (1986:223) Verksförordning (1995:1322) Arkivlagen (1990:782) Arkivförordning (1991:446) Personuppgiftslagen (1998:204) Personuppgiftsförordning (1998:1191)
Gallringsföreskrifter Riksarkivets gallringsbeslut 1985:32 (tillämpas på handlingar till och med 1985) Riksarkivets gallringsbeslut 1985:50 Riksarkivets gallringsbeslut 1986:60 RA-MS 1994:54 RA-MS 1995:37 Lokala gallringsföreskrifter beslutade av distriktschefen/tillsynsdirektören.
System of arrangement
Arkivnr LLA/11079
Förteckning
över
Yrkesinspektionens i Malmö arkiv 1890-1990
Förteckningen upprättad 1991-03-27 av Arne Paulsson, Tillsynsdirektör.
General note
Arkivförteckningen upprättades 1991-03-27 av arkivarie Rolf Johansson i samråd med tillsynsdirektör Arne Paulsson. I samband med tilläggsleveransen i mars 2015 upprättades på myndigheten ytterligare en del av förteckningen av arkivarie Tomas Holmström. Förteckningen kompletterad oktober 2015 av arkivarie Catharina Grönqvist med arkivarie Christina Isberg som handledare.
Accessibility
Secrecy
Delvis
Control
Created
30/09/1994 00:00:00
Amended
11/06/2025 16:39:30
Myndighetens organisation och historik Yrkesinspektionen i Malmö var en regional myndighet med ansvar för tillsynen inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöfrågor uppmärksammades genom industrins utveckling i slutet av 1800-talet och var länge knutna till fabriksmiljö. Det gällde att undvika olycksfall i arbetet och sjukdomar som orsakades av dåliga arbetslokaler t.ex. vid hantering av farliga kemiska ämnen. 1889 utfärdades yrkesfarelagen och till följd av denna grundades Yrkesinspektionen i Sverige den första juli 1890. Yrkesinspektionen organiserades då i tre distrikt: Norra, Västra och Södra (med Jönköping som kontorsort). Ur Södra distriktet bildades det framtida Malmödistriktet 1895 i och med att landet istället delades upp i fem distrikt med vars en yrkesinspektör. Från och med 1901 utökades antal distrikt och yrkesinspektörer till åtta. Denna indelning förblev oförändrad intill utgång av 1912. Förändringar i distriktsindelningen skedde även 1913, 1939 och 1974. Under första halvan av 1900-talet gick Malmödistriktet även under namnet ”femte distriktet”. Det är från och med distriktsindelningen 1939 som merparten av handlingarna i detta arkiv härstammar, även om enstaka äldre handlingar förekommer.
Yrkesinspektionens chefsmyndighet har varit: 1890 – 1912 Kommerskollegium 1913 – 1937 Socialstyrelsen 1938 – 1948 Riksförsäkringsanstalten 1949 - 2001 Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) ASS och yrkesinspektionen (YI) bildade tillsammans Arbetarskyddsverket. Från och med 2001 gick de regionala yrkesinspektionerna och ASS samman till en myndighet – Arbetsmiljöverket.
Fram till den 30 juni 1974 tillhörde Blekinge län Malmödistriktet, men övergick då till Växjödistriktet. Serie D 1 A innehåller handlingar från Blekinge län fram till och med 1981.
Några av de författningar yrkesinspektörerna till en början hade till uppgift att kontrollera efterlevnaden av var lagen (1889:19) angående skydd mot yrkesfara och lagen (1900:75) angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industriellt yrke. Under senare år var några av de viktigaste författningarna inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166), arbetstidslagen (1982:673) och miljöbalken (1998:808). Därutöver gav Arbetarskyddsstyrelsen ut föreskrifter och allmänna råd med bestämmelser inom arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Instruktioner för yrkesinspektionen återfinns i SFS 1912:253. 1931:421, 1938:697, 1949:429, 1957:646 och 1965:791.
Myndigheten har endast förvarat sitt eget arkiv.
Chefen för Yrkesinspektionen tillsattes av regeringen och hade olika titel genom åren. Under åren fram till 1988 kallades denne distriktschef och därefter tillsynsdirektör.
Det har funnits en yrkesinspektionsnämnd där tillsynsdirektören varit ordförande.
Källor och vidare läsning: För ytterligare historik kring yrkesinspektionen och framväxten av arbetsmiljölagar rekommenderas ”Svensk förvaltningshistorik” av Beata Losman, vilken finns tillgänglig via NAD. Se även arkivbeskrivningar i NAD över yrkesinspektionerna i nionde distriktet 1939-1973, Borås, Eskilstuna, Härnösand (1974-2000). Arkivbeskrivning för YI Malmö upprättad 1995.
Myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar Myndighetens verksamhet har kretsat kring arbetsställen och handlingarna har arkivlagts utifrån detta begrepp. Arbetsställeakterna finns i arkivförteckningen upptagna i serier under F 2. I dessa akter finns den inspekterade verksamheten dokumenterad i form av arkivkopior av utgående handlingar samt inkommande handlingar i original. Som exempel kan nämnas inspektionsmeddelanden, påminnelser, förelägganden, förbud samt utlåtanden i ritningsgranskningsärenden.
Yrkesinspektionsnämnden hade bland annat till uppgift att vara beslutsorgan för frågor rörande användande av tvångsmedel, framförallt förelägganden och förbud. Protokoll från yrkesinspektionsnämndens sammanträden finns i arkivförteckningen upptagna i serie A 2.
Handlingar ordnade efter dossierplaner finns i arkivförteckningen upptagna i serie F 1. I dessa akter finns de ärenden som ej är arbetsställebunda, det vill säga i huvudsak administrativa ärenden. Dessa har sorterats och klassificerats i diarierna medelst det så kallade ”allmänna aktregistret”. Beteckningarna i detta har ändrats vid ett flertal tillfällen varför den som använder detta för återsökning bör ta hänsyn till vilken upplaga av ”allmänna aktregistret” som var i bruk vid den tidpunkt ärendet gäller. Mer information om detta finns i serieanmärkningen för serie F 1 och allmänna aktregistret samt andra handlingar rörande yrkesinspektionens arkivs uppbyggnad och arkivvård finns i volym F 1:1 samt F 1:13. Serierna under F 2 består av arbetsställedossierer för arbetsställena i respektive län i distriktet. Startdatum saknas i de flesta fall på volymerna då handlingarna i serien sorterats efter arbetsställenummer istället för när arbetsstället registrerades hos yrkesinspektionen vilket medför att vissa arbetsställen i en volym varit registrerade under lång tid, i vissa fall sedan 1930-talet, medan andra endast är från ett par år innan volymens slutdatum. Många volymer har avställts samtidigt vilket medför att de alla har samma slutdatum, även om företaget kan ha upphört tidigare. Vid en sökning efter arbetsställedossieren för ett företag bör man därför först leta upp dess arbetsställenummer i respektive D 1 serie, se punkten nedan om ”diarieförning”. För en del av volymerna i serierna F 2 AB, F 2 BA och F 2 BB är de ingående arbetsställeakterna utskrivna. Då detta inte är gjort för samtliga volymer i serien kan en sökning via arbetställeregistren under serierna i D 1 vara aktuell ifall ett arbetsställe ej påträffas vid direkt sökning.
Handlingar rörande personal och ekonomi finns i Arbetarskyddsstyrelsens arkiv eftersom beslut i dessa ärenden inte var delegerade.
Diarieföring Gamla manuella arbetsställediarier fördes på så kallade Skandexkort, för att därefter ersättas av Living-Cards (även kallade MARY-kort för arbetsställen under yrkesinspektionens tillsyn och MERY-kort för arbetsställen under kommunal tillsyn). Skandexkorten infördes på 1940-talet och ersattes 1982 av Living-Cards/MARY-kort. Under 1988 avvecklades MARY-systemet med Living-Cards och ett digitalt diarieföringssystem, SARA (Samordnat Arbetsställeregister för Arbetarskyddsverket), tog över. SARA är ej levererat till Landsarkivet, men är sökbart på Arbetsmiljöverket.
Då Malmödistriktet haft tillsynsuppgift över i huvudsak två län, Malmöhus (med länsbokstav M och länsnummer 12) och Kristianstads (med länsbokstav L och länsnummer 11), är Skandex- och Living-Cardskorten uppdelade enligt detta på olika sätt, se respektive serie under D 1. Länsnumret inleder varje arbetsställenummer, följt av ett löpnummer, vilket medför ett format enligt principen 11 – xxxx för Kristianstad, respektive 12 – xxxx, för Malmöhus. Vidare är korten ordnade geografiskt och efter näringsgren enligt Svensk Näringsgrensindelning utgiven av SCB).
Ej arbetsställebundna ärenden diariefördes manuellt fram till och med 2000 i serierna under C 1, där C 1 BA utgör det kronologiskt förda ärendediariet och C 1 BB ett sökregister till detta där ärendena är ordnade årsvis efter allmänna aktregistret. Från 1995 fördes det allmänna diariet för hela Arbetarskyddsverket även i det digitala diarieföringssystemet PÄR.
Enligt bestämmelserna i RA-MS 2001:13 skulle diarieförda ärenden och ärenden rörande arbetsställen som ej var avslutade den 31 december 2000 överlämnas till Arbetsmiljöverket och införlivas i dess arkiv. Till Arbetsmiljöverket överlämnade också personaldossiéer avseende personal som fortsatte sin anställning fr.o.m. den 1 januari 2001.
ADB-register ISA (informationssystem för arbetsskador) från cirka 1979 fördes från början på Arbetarskyddsstyrelsen, men senare även regionalt. SARA (samordnat arbetsställeregister för Arbetsmiljöverket) ersatte MARY- och MERY-korten ca 1988. PÄR (Paralogs ärendehanteringssystem) från cirka 1992 ersatte allmänna aktregistret och arbetarskyddsverkets respektive yrkesinspektionens sakregister.
Systemen är sökbara hos Arbetsmiljöverket.
Författningar som styrt verksamheten Förordning (1988:730) med instruktion för Arbetarskyddsverket. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling Arbetsmiljölagen med arbetsmiljöförordning (1977:1160) Arbetstidslagen (1982:673) Tobakslagen (1993:581) Förvaltningslagen (1986:223) Verksförordning (1995:1322) Arkivlagen (1990:782) Arkivförordning (1991:446) Personuppgiftslagen (1998:204) Personuppgiftsförordning (1998:1191)
Gallringsföreskrifter Riksarkivets gallringsbeslut 1985:32 (tillämpas på handlingar till och med 1985) Riksarkivets gallringsbeslut 1985:50 Riksarkivets gallringsbeslut 1986:60 RA-MS 1994:54 RA-MS 1995:37 Lokala gallringsföreskrifter beslutade av distriktschefen/tillsynsdirektören.
Utgallras vid inaktualitet enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:32. Yrkesinspektionens befogenheter att utfärda licenser upphörde 1985-06-30 (övergick till Statens anläggningsprovning.) Utfärdade licenser gäller längst till 1990-12-31.
Serien i arkivboxar. Serien innehåller kopior av kartor och ritningar på olycksplatser och -maskiner, samt fotografier (i färg och svartvitt) av dessa.
Serien i arkivboxar. Serien är ordnad kronologiskt: för tematiska sökningar se diarierna i serie C 1 BB som är ordnad efter sakgruppsnummer enligt Allmänna aktregistret.
Serien i arkivboxar. Serien är ordnad efter år och sakgruppsnummer enligt Allmänna aktregistret och ger en möjlighet att söka tematiskt snarare än kronologiskt för diarierna i serie C 1 BA.
Serien i arkivboxar. Serien ordnad efter län, kommun och näringsområde (Ngr). Registret utgör även diarium över skrivelser rörande arbetsställen. Register över näringsgrensindelning finns i volym D 1 A:1.
Serien i arkivboxar. Serien ordnad efter län, kommun och näringsområde (Ngr). Register utgör även diarium över skrivelser rörande arbetsställen. Register över näringsgrensindelning finns i volym D 1 B:1.
Serien i arkivboxar. Aktuellt register är ordnat efter län, kommun och näringsområde (Ngr). Register lades upp 1982. Tidigare fördes arbetsställeregistret på skandexkort, se serierna D 1 A och D 1 B. Registret utgör även diarium över skrivelser rörande arbetsställen under yrkesinspektionens tillsyn. Register över näringsgrensindelning finns i volym D 1 CA:1. Samlingskort: ensamföretagare och övrigt samt kommunal tillsyn (KT).
SARA (1) är ett ärendediarium över in- och utgående handlingar kopplade till ett arbetsställe. Registret började föras 1986 och lades ner 2001. Därefter registrerades endast korshänvisningar till det nya systemet SARA (2) fram till 2002. Inga data har exporterats från det äldre systemet till det nya. Registret infördes vid Yrkesinspektionen i Malmö 1988-10-14.
Serien i arkivboxar. Blanketter i A 6-format i näringsgrensordning efter socialstyrelsens och yrkesinspektionens "yrkesgruppering" 1915 (finns i volym F 1: 1).
Inkomna handlingar (rutinartade) som ej diarieförts utgallras med en gallringsfrist av 2 år enligt SFS 1953:716 samt distriktschefens beslut. Skrivelser ordnade efter YI:s sakregister förtecknas under huvudavdelning F.
Yrkesinspektionsmötesprotokoll med bilagor 1953-1971, Centrala företagsnämndens protokoll med bilagor 1967-1971 samt Skyddskommittéprotokoll med bilagor 1969-1970. Serien utgallras efter en frist av 5 år, enligt SFS 1953:716 samt med distriktschefens medgivande.
Utdatalistor för Blekinge, Kristianstad och Malmöhus län i arbetsgivarnummerordning. Utgallras vid inaktualitet enligt SFS 1953:716 samt med distriktchefens medgivande.
Handlingarna är ordnade i sakgrupper efter det så kallade allmänna aktregistret. Detta har reviderats i omgångar varpå beteckningarna har ändrats för de ingående sakgrupperna. Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:32 gäller:
Från 1976 till och med 1983-06-30 är handlingarna ordnade enligt "allmänna aktregistret": Med undantag för sakgruppen 049.2 utgallras enligt följande: 5 års gallringsfrist gäller för sakgrupperna 073.0 – 074.9. 10 års gallringsfrist gäller för sakgrupperna 000, 001.1, 002.0, 002.1, 003.0 - 003.19, 003.8 - 004.1, 004.3 – 005.19, 005.5 – 006.1, 007.1 – 010.4, 010.6 – 047, 050 – 072.32, 075.1 – 085 och 087 – 099. Övriga grupper utgallras vid inaktualitet.
För diarieförda handlingar ordnade efter Arbetarskyddsverkets sakregister 1982-01-01 till 1983-06-30 gäller enligt samma gallringsbeslut:
10 års gallringsfrist gäller 00.0, 00.1, 00.9, 01.1, 01.3 – 04.1, 05 – 071.12, 071.9, 072.0, 072.2, 072.3, 072.9 – 079, 08.41 – 08.43, 08.9 – 09.9. Övriga sakgrupper utgallras vid inaktualitet.
Från 1983-07-01 till 1992-05-30 är handlingarna ordnade efter YI:s sakregister: 5 års gallringsfrist för sakgrupperna 060-069, 071, 073 och 074. 10 års gallringsfrist för sakgrupperna 000, 001, 002.6, 006.7, 002.9, 007, 009, 011 – 041, 05, 070, 079, 090 – 099. Övriga sakgrupper gallras vid inaktualitet.
Från och med 1992-06-01 ändrades klassificeringen i och med byte av dossierplan i samband med införandet av det digitala diareföringssystemet PÄR. Ärenden i kategori 03 (upphandlingar) är sorterade efter motpart.
Serien i arkivboxar. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på skandexkort (serie D 1 A). För kommunförteckning se serie D 30. Serien täcker yrkesinspektionens verksamhet från slutet av 1930-talet till 1981 då serien avställdes. Startår för de enskilda volymerna varierar från 1930- till 1970-tal beroende på när de i volymen ingående arbetsställena först registrerats.
Serien i arkivboxar. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på Living-Cards/MARY eller -MERY kort beroende på om tillsynen skötts kommunalt eller av yrkesinspektionen- se serierna D 1 CA och D 1 CB. För Kommunförteckning se serie D 30. Serien innehåller dossierer för arbetsställen som avregistrerats i flera omgångar: 1989, 1990, 1991, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000 och 2001. Serien täcker yrkesinspektionens verksamhet från slutet av 1930-talet till de år volymerna avställdes. Startår för de enskilda volymerna varierar från 1930- till 1990-tal beroende på när de i volymen ingående arbetsställena först registrerats.
Serien i arkivboxar. Vid avregistreringen har denna serie sammanförts avställda och aktuella dossierer. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på skandexkort (serie D 1 A). För kommunförteckning se serie D 30. Serien täcker yrkesinspektionens verksamhet från slutet av 1930-talet till 1981 då serien avställdes. Startår för de enskilda volymerna varierar från 1930- till 1970-tal beroende på när de i volymen ingående arbetsställena först registrerats.
Serien i arkivboxar. Vid avregistreringen har denna serie sammanfört avställda och aktuella dossierer. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på Living-cards/MARY eller Living-Cards/ MERY-kort beroende på om arbetsstället varit under kommunal eller yrkesinspektionens tillsyn se serierna D 1 CA och D 1 CB. För kommunförteckning se serie D 30. Serien täcker yrkesinspektionens verksamhet från slutet av 1930-talet till 1981 respektive 2001 då serien avställdes. Startår för de enskilda volymerna varierar från 1930- till 1970-tal respektive 1990-tal beroende på när de i volymen ingående arbetsställena först registrerats.
Serien i arkivboxar. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på skandexkort (serie D 1 A) . För kommunförteckning, se serie D 30. Vid avregistrering har den avställda dossieren överförts till parallellserie för avregistrerade arbetsställen ur äldre nummerserie (serie F 2 AA). Serien avställd 1973 med undantag av handlingar med aktnummer 0, som innehåller handlingar t.o.m. 1981 då nya nummer infördes.
Serien i arkivboxar. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på skandexkort (serie D 1 A). För kommunförteckning se serie D 30. Vid avregistrering har den avställda dossieren överförts till parallellserien för avregistrerade arbetsställen ur äldre nummerserie (serie F 2 BA). Serien avställd 1973 med undantag av handlingar (se serie F 2 CA).
Serien i arkivboxar. Numrerade inom län, kommun samt inom kommun i löpnummerordning. Arbetsställenummer återfinns på skandexkort (serie D 1 A). För kommunförteckning se serie D 30. Vid avregistrering har den avställda dossieren överförts till parallellserien för avregistrerade arbetsställen ur äldre nummerserie (serie F 2 BA). Serien avställd 1973 med undantag av handlingar (se serie F 2 CA).
Serien i arkivboxar. Så länge ett företag existerade hade det en akt upplagd på samma arbetsställenummer. De två första siffrorna i arbetsställenumret står för länet, t ex 11=Kristianstads län. Ett företags arbetsställenummer kan sökas fram genom registren för respektive år och län för arbetsställen, yrkesinspektionen i Malmö, serierna D 1 A, D 1 B, D 1 CA och D 1 CB. För sökningar gällande arbetställen aktiva efter 1989 gäller SARA-systemet.
Serie F 2 CA omfattar avställda ej samtidigt avregistrerade arbetsställedossiéer under perioden -2000. Volymanmärkningen visar arbetsställenummer.
Serien i arkivboxar. Så länge ett företag existerade hade det en akt upplagd på samma arbetsställenummer. De två första siffrorna i arbetsställenumret står för länet, t ex 12=Malmöhus län. Ett företags arbetsställenummer kan sökas fram genom registren för arbetsställen, Yrkesinspektionen i Malmö, serierna D 1 A, D 1 B, D 1 CA och D 1 CB. För sökningar gällande arbetställen aktiva efter 1989 gäller SARA-systemet.
Serie F 2 CB omfattar avställda ej samtidigt avregistrerade arbetsställedossiéer under perioden -2000. Volymanmärkningen visar arbetsställenummer.
Serien i arkivboxar. Ärenden rörande prövning av rätt till bidrag för företagshälsovård enligt förordningen SFS 1985:326. I akterna ingår överklagandeärenden där beslut om avslag har överprövats av Arbetarskyddsstyrelsen. Sortering efter län (11: Kristianstads län, 12: Malmöhus län) och därefter alfabetisk ordning efter arbetsställets namn.
Serien i arkivboxar. Sorterade alfabetiskt efter arbetsställe. Dokumentation från bullermätningar kan även förekomma i arbetsställeakter. Jämför därför med äldre nummerserier F 2 AA, F 2 BA, F 2BB och F 2CB.
Serien i arkivboxar. Sorterat alfabetiskt efter arbetsställe. Dokumentation från yrkeshygieniska mätningar kan även förekomma i arbetsställeakter. Jämför därför med äldre nummerserier F 2 AA, F 2 BA, F 2 BB, F 2 CA och F 2 CB.
Serien i arkivboxar. Serien ordnad efter län och arbetsställenummer. Nr 11 är Kristianstads län och nr 12 är Malmöhus län. Dossierer avställda t. o. m. 1986.
Serien i arkivboxar. Innehåller besiktningsprotokoll, beskrivning av ångpannor m m. Numrerade enligt län / löpnummer (t ex 12-3501). Se nummerföreckning serie D 9. Dossierer med andra länsnummer än 10 - 12 har ursprungligen registrerats i andra län och sedan sålts till företag i detta distrikt. Avställda omkring 1970.
Serien i arkivboxar. 1965 till 1970 bedrev yrkesinspektionen en utredning om stendammlunga inom olika industrityper genom att utföra olika mätningar av arbetsmiljön och bedriva fältstudier. Innehåller handlingar under sekretess.
Handlingar utgallras med 2 års gallringfrist, enligt RA:s gallringsbeslut nr 785 den 25 september 1981, 1985:91, nr 925 den 6 december 1983, 1986:18 samt 1986:43. Årsjournaler i SLÖR bevaras.
Handlingarna, som efter ADB-registrering överlämnas till och förvaras hos arbetarskyddsstyrelsen, är utgallringsbara jämlikt RA:s gallringsbeslut nr 841, den 18 augusti 1982, under förutsättning att informationen lagras på microfilm på ett av Riksarkivet godkänt sätt. Microfilm har ej levererats till landsarkivet.
Serien innehåller ritningar som varit bilagda protokoll från yrkesinspektörerernas sammanträden, serie A 7, och som överförts till Kart- och ritningssamlingen vid Landsarkivet i Lund.