1977-1978 ordnade och förtecknade jur. kand. Jan O. Berg under ledning av arkivarie Lennart Lundquist, riksarkivet, de arkivalier som förvaras i hovrätten i Malmö och de som därifrån inlevererats till riksarkivet. Detta förteckningsarbete resulterade i fyra olika förteckningar, nämligen 1. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947 2. Advokatfiskalens arkiv 3. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv från 1948 - judiciella handlingar 4. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv från 1948 - administrativa handlingar
I de förteckningar som nu färdigställdes upptogs även de volymer som förvaras i landsarkivet och som tidigare förtecknats av Gösta Berg. Landsarkivets volymer ingår nu i förteckningarna över Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947 samt över Advokatfiskalens arkiv.
Landsarkivets förteckningar i forskarexpeditionen består av utdrag för tiden 1821-1850 ur de båda förteckningarna nr 1 och 2 ovan. I innehållsförteckningarna har medtagits även de serier som inte finns representerade i landsarkivet. Sådana serier har satts inom parentes.
Landsarkivets andra förteckningsexemplar utgöres av samtliga fyra förteckningarna ovan i deras helhet. Forskare kan genom expeditionsvakten få låna dessa fullständiga förteckningar.
För varje serie anges vilka volymer som förvaras i landsarkivet resp. i riksarkivet. För de volymer som förvaras i hovrätten anges rum och hylla.
Om sökvägar, se Inledning II nedan.
Lund den 12 juli 1978
INLEDNING II
Föreliggande förteckning redovisar hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947, advokatfiskalens arkiv och hovrättens judiciella och administrativa arkiv fr.o.m. 1948. Arkivbeståndet har ordnats och förtecknats av jur. kand. Jan O. Berg under ledning och överinseende av undertecknad. I samband med förteckningsarbetet har riksarkivet efter framställning från hovrätten medgivit utgallring av vissa serier, se riksarkivets gallringsbeslut 563 och 594 (bil.1-2 till denna förteckning).
De viktigaste sökvägarna i arkivet är följande: Betr. instämda och vädjade mål kan man söka i serien C VII cb (referentrotlar över instämda och vädjade mål), där målen är uppdelade på de olika referenterna men bildar en gemensam nummerserie på så sätt att referenten A:s mål utgör nr 1-99, referenten B:s mål 100-199 o.s.v. Målakterna ligger i denna nummerordning i serien E III aa. Fr.o.m. 1912 sker återsökning av målakter först genom C I a som ger upplysning om datum för dom och sedan genom D III i vilken avkunnade domar noterats i kronologisk ordning med angivande av domsnummer. Domarna återfinnes i serien B I, ordnade efter datum för "dom utgiven" enligt notering i C VII cb. Skriftväxlingen i målen är noterad i C I a.
Motsvarande sökvägar användes i fråga om besvärs- och ansökningsmål. Diariet C VII ca ger målnumret som utgör sökbegrepp i aktserien E III bb. Fr.o.m. 1910 sker återsökning av målakter genom först C III som ger utslagsdag och sedan genom den efter utslagsdag förda D III som ger utslagsnumret (aktnummer). Utslagen finns i B II c och är ordnade efter intimationsdag. Från brottmålsdiarier C III kan man gå direkt till utslagen i B II b och målakterna i E III bf. Längst till höger i diariet finns angivet resp. måls nummer i besvärs- eller brottmålsroteln och denna nummerserie ger ingång i såväl serien B II b som serien E III ba, eftersom både utslagen och akterna ligger i denna nummerordning.
Från serien C XI aa (minnesböcker, manualer) kan man gå direkt till protokollet A I under samma dag. I A I hänvisas ibland vid paragrafens slut till fiskaliska utslag. Numret på detta utslag anges då i marginalen under paragrafnumret. Detta fiskaliska utslag återfinnes i B II a eller B II b under samma nr som finns i marginalen i A I.
Stockholm i riksarkivet 1978-01-25
Lennart Lundquist
Litt.: Om domstolsarkiv, Meddelanden från Svenska riksarkivet, Broschyr nr 7, Stockholm 1963
Arkivet ordnades och förtecknades 1971 av Gösta Berg. Förteckningen anpassades 1978 till förteckning över hovrättens arkivalier efter 1850. Efter tilläggsleverans har förteckningen 1997 i dess helhet omarbetats av Roland Schött.
Skapad
1994-12-02 00:00:00
Senast ändrad
2024-05-03 17:08:24
Hovrättens för Skåne och Blekinge arkiv
HISTORIK
INLEDNING I
1977-1978 ordnade och förtecknade jur. kand. Jan O. Berg under ledning av arkivarie Lennart Lundquist, riksarkivet, de arkivalier som förvaras i hovrätten i Malmö och de som därifrån inlevererats till riksarkivet. Detta förteckningsarbete resulterade i fyra olika förteckningar, nämligen 1. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947 2. Advokatfiskalens arkiv 3. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv från 1948 - judiciella handlingar 4. Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv från 1948 - administrativa handlingar
I de förteckningar som nu färdigställdes upptogs även de volymer som förvaras i landsarkivet och som tidigare förtecknats av Gösta Berg. Landsarkivets volymer ingår nu i förteckningarna över Hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947 samt över Advokatfiskalens arkiv.
Landsarkivets förteckningar i forskarexpeditionen består av utdrag för tiden 1821-1850 ur de båda förteckningarna nr 1 och 2 ovan. I innehållsförteckningarna har medtagits även de serier som inte finns representerade i landsarkivet. Sådana serier har satts inom parentes.
Landsarkivets andra förteckningsexemplar utgöres av samtliga fyra förteckningarna ovan i deras helhet. Forskare kan genom expeditionsvakten få låna dessa fullständiga förteckningar.
För varje serie anges vilka volymer som förvaras i landsarkivet resp. i riksarkivet. För de volymer som förvaras i hovrätten anges rum och hylla.
Om sökvägar, se Inledning II nedan.
Lund den 12 juli 1978
INLEDNING II
Föreliggande förteckning redovisar hovrättens över Skåne och Blekinge arkiv 1821-1947, advokatfiskalens arkiv och hovrättens judiciella och administrativa arkiv fr.o.m. 1948. Arkivbeståndet har ordnats och förtecknats av jur. kand. Jan O. Berg under ledning och överinseende av undertecknad. I samband med förteckningsarbetet har riksarkivet efter framställning från hovrätten medgivit utgallring av vissa serier, se riksarkivets gallringsbeslut 563 och 594 (bil.1-2 till denna förteckning).
De viktigaste sökvägarna i arkivet är följande: Betr. instämda och vädjade mål kan man söka i serien C VII cb (referentrotlar över instämda och vädjade mål), där målen är uppdelade på de olika referenterna men bildar en gemensam nummerserie på så sätt att referenten A:s mål utgör nr 1-99, referenten B:s mål 100-199 o.s.v. Målakterna ligger i denna nummerordning i serien E III aa. Fr.o.m. 1912 sker återsökning av målakter först genom C I a som ger upplysning om datum för dom och sedan genom D III i vilken avkunnade domar noterats i kronologisk ordning med angivande av domsnummer. Domarna återfinnes i serien B I, ordnade efter datum för "dom utgiven" enligt notering i C VII cb. Skriftväxlingen i målen är noterad i C I a.
Motsvarande sökvägar användes i fråga om besvärs- och ansökningsmål. Diariet C VII ca ger målnumret som utgör sökbegrepp i aktserien E III bb. Fr.o.m. 1910 sker återsökning av målakter genom först C III som ger utslagsdag och sedan genom den efter utslagsdag förda D III som ger utslagsnumret (aktnummer). Utslagen finns i B II c och är ordnade efter intimationsdag. Från brottmålsdiarier C III kan man gå direkt till utslagen i B II b och målakterna i E III bf. Längst till höger i diariet finns angivet resp. måls nummer i besvärs- eller brottmålsroteln och denna nummerserie ger ingång i såväl serien B II b som serien E III ba, eftersom både utslagen och akterna ligger i denna nummerordning.
Från serien C XI aa (minnesböcker, manualer) kan man gå direkt till protokollet A I under samma dag. I A I hänvisas ibland vid paragrafens slut till fiskaliska utslag. Numret på detta utslag anges då i marginalen under paragrafnumret. Detta fiskaliska utslag återfinnes i B II a eller B II b under samma nr som finns i marginalen i A I.
Stockholm i riksarkivet 1978-01-25
Lennart Lundquist
Litt.: Om domstolsarkiv, Meddelanden från Svenska riksarkivet, Broschyr nr 7, Stockholm 1963
Serien är inbunden. Till protokollet togs ex.vis vilka som varit närvarande vid en föredragning och att denna ägt rum, att utslag beslutats, votum med skiljaktig mening från viss ledamots sida avgivits, missnöje sedermera anmälts etc. Vid munt- liga förhör inför hovrätten togs till protokollet vad som blivt anfört. Särskilt underrätternas protokoll var förr vidlyftiga uppteckningar över allt som före- kommit vid tinget, inklusive av- skrifter av därvid företedda och åberopade handlingar. De för såväl en hovrätt som andra dom- stolar för verksamheten känne- tecknande "besluten" återfinnes i särskilda serier, med särskilda namn (utslag, dom m. m.), vilka i denna arkivförteckning i förekom- mande fall förklaras i dessas an- märkningskolumner, se huvudavd. B. Motsvarande kommentar som den här gjorda gäller även för de närmast följande seriernas vidkommande (A II-IV).
Serien är inbunden. Begreppet kommunikation - av latinets communicatio - åter- kommer i flera andra serier i arkivet, ex.vis C XII, E III bc och d:o bh. Därmed förstås del- givning av handlingar, vilket förr i högre grad ålåg part. Kommunikationsprotokollet var en löpande förd förteckning över an- mälda besvär vilkas prövande för- utsatte, enligt särskild resolu- tion, delgivning i sådan ordning, dvs. just genom parts försorg.
Serien är inbunden. Ingår före 1907 i serie A I - "Protokoll 1821-1947". Korresponderar med serie E V b - "Handlingar i pleniärenden och andra ärenden 1910-1947". Till begreppet plenum se anm. vid serie C XI b.
Serien är inbunden. Korresponderar med serie E III aa - "Handlingar till instämda och vädjade, avgjorda mål, fr. o. m. 1912 benämnd handlingar till domar, 1821-1947". OBS! 1851-1910 stämmer reg.nr ej överens i de båda serierna. Använd datum då domen är given som sökväg.
Serien är inbunden. Register finns i början av volymerna t. o. m. 1901. Korresponderar med E III bf - "Handlingar till avgjorda fiskal- iska besvärsmål 1821-1908". Terminologisk anmärkning: Titeln fiskal användes förr inom olika ämbetsverk mer än idag. Inom hovrätterna betecknade den - eg. hovrättsfiskal, väl att skilja från advokatfiskalen, vilken skall presenteras i annat sam- manhang - tjänsteman som hade att föredra inkomna besvär, ursprung- ligen i brottmål. Denne ännu inte godkände, ofta yngre, blivande domare hade i regel före sitt förordnande som fiskal tjänst- gjort som vice häradshövding, en titel som däremot numera helt försvunnit. Till begreppet fiskaliskt åtal se anmärkning i ingressen till serie C I b, till sakinnehållet även motsvarande anmärkning till serie B II c.
Serien är inbunden. Innehåller även utslag i brottmål med häktade samt fordrings-, intecknings- och familjemål m. m. Korresponderar med E III bc - "Handlingar till ex incommunicato avgjorda besvärsmål" för tiden 1821-1909 och med E III ca - "Handlingar till utslag" för tiden 1910-1947.
Serien är i buntar och är kapslad. Innehåller även Kungl. Maj:ts och andra hovrätters beslut (som termen lyder i fråga om senare årgångar) i avskrift. Märk också serierna E VII aa ff., vilka dock väsentligen avser adliga personer resp. andra tidsperioder.
Serien är inbunden och kapslad. Alfabetiskt personregister upp- lagt efter familjenamn finns i slutet av volymerna fr. o. m. år 1893. Anmärkning: vademålen har efter överklagande av den (närmast) lägre instansens dom (vad, jfr. även uttrycket vädjade mål) kom- mit under hovrättens bedömande. (Se även anm. till serie C II a.) Avser huvudsakligen tvistemål, jfr. serie B I.
Serien är inbunden och kapslad. Register finns i början av volym- erna. De förra är upplagda alfa- betiskt på person (gäller dock ej för vol. 10, där registret lagts upp kronologiskt i stället). Innehåller uppgifter rörande missnöjesanmälningar, nöjdför- klaringar m. m. De förra var tillkännagivanden av part i rättegång att han ämnade överklaga visst domstolsbeslut, vilket då också var en nödvändig förutsättning för fullföljd av talan. Missnöjesanmälningen var i dessa fall muntlig. För fullföljd av talan mot hovrätts dom i vade- mål krävdes enligt äldre rätte- gångsbalken skriftlig missnöjes- anmälan till hovrätten. En nöjdförklaringen var skriftlig och avgavs av den som dömts för brott som inte kunde sonas med endast böter (urbota bestraffning eller skyddsåtgärd, motsvarande med modern terminologi fängelse respektive överlämnande till sär- skild vård). Nöjdförklaringen in- innebar att straffet kunde börja verkställas utan att fullföljds- tidens utgång först måste avvak- tas; i verkställighetshänseende betraktades då domen som laga- kraftvunnen. För att den dömde ändå skulle åtnjuta nödig betän- ketid fick sådan förklaring avges - till styresman för fångvårdsan- stalt; föreståndare för häkte el- ler sådans ställföreträdare; el- ler också till polischef, i samt- liga fall jämte ett vittne - ti- digast andra dagen efter det att han fått del av domen.
Serien är inbunden och kapslad. Register finns i början av volymerna. Besvärsmålen har tagits upp efter överklagande, besvär, av den lägre instansens utslag, jfr. anm. till serierna B II c, C I a och D XIX.
Serien är inbunden samt i kapslar för tiden 1851-1948. Serien korresponderar med B II b - "Utslag i brottmål (fiskaliska utslag och brev) 1821-1909". Se även serie E I b - "Kungliga brev i brottmål 1821-1899". Alfabetiskt namnregister i volymerna. Serien benämns fr. o. m. 1859 t. o. m. 1901 Rotel över besvär, ansökningar och skrifter i brott- mål samt fr. o. m. 1902 t. o. m. 1909 Rotel över brottmål till- hörande resp. division samt fr. o. m. 1910 Fiskalsrotel (se till prefixet anm. till serie B II b).
Serien är inbunden och dessutom kapslad 1861-1908. Volymerna alfabetiskt upplagda. Observera att den alfabetiska ordningen här inte bara följer efternamn utan även förnamn, t. ex. "Ola Jönsson i Tygelsjö" återfinns under bokstaven O etc. Gäller för tiden 1821-1893. Diarier över Kungl. brev i civila mål och brottmål, se förekommande register i serierna E I a och E I b.
Serien är inbunden och dessutom kapslad åren 1852-1909. Intimation betydde kungörande, jfr. anm. till serie D XI c. Innehåller noteringar rörande ut- slag, beslut och resolutioner.
Serien är inbunden. Uppdelning efter rotlar. Referenter var ledamöter som var ansvariga för målens handläggning och domens avfattning. De före- drog även för varandra vademål, jfr. fiskal (anm. till serie B II b; till begreppet rotel se anm. vid serie C VII aa). Brottmålen ansågs i genomsnitt vara av enk- lare beskaffenhet än vademålen, jfr. litt.hänv. vid serie C VII d (Amaltheamålet).
Serien är inbunden. Uppdelning efter rotlar. Korresponderar med serierna B I och B II c. Till begreppet referentrotel se anm. vid närmast föreg. serie och vid serie C VII aa.
Serien är inbunden och kapslad. Alfabetisk-kronologisk ordning. Till begreppet referentrotel se anm. vid serie C VII ca i kombi- nation med anm. vid serie. C VII aa.
Serien är inbunden och kapslad. Sekreteraren biträdde presidenten i fråga om den omfattande admi- nistrativa verksamhet som hov- rätten vid denna tid utövade vid sidan av sin funktion som över- domstol. Sedan 1943 handhade man även förvaltningen av domsagoan- slagen, utbetalningen av lönerna till personalen i de underlydande domsagorna m. m.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1858-1886. Avser brev och skrifter som an- kommit till och blivit avsända från advokatfiskalsämbetet vid hovrätten. Alfabetiskt register.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1854-1908. Innehåller uppgifter rörande mottagande av nummer av Svensk Författningssamling och andra (tryckta) rättsliga källor samt tjänstemeddelanden av motsvar- ande natur. Jfr. serie C II a, där även mottagande av detta material noterats.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1851-1947. Innefattar löpande summariska förteckningar över handläggningen i förekommande mål och ärenden, för senare årgångar specificerade för resp. avd. (jfr. anm. vid serie C VII d).
Serien är inbunden och kapslad. Avser ärenden av särskild vikt, vilka avgjorts av hovrätten i s. k. plenum (lat. in pleno), dvs. alla tjänstgörande ledamöter sam- tidigt. Jämför med serien A III - "Protokoll i pleniärenden 1907- 1946". Serien fortsätter i nya arkivets adm. avd. serie A III.
Serien är inbunden och kapslad. Alfabetiskt register. Uppdelning efter domsagorna; för- teckning över domsagorna finns i början av liggarna. Innefattar även sekreterare (i den mening som anges i ingressen till serie D VII bc nedan) samt förste och andre notarier.
Serien är inbunden och kapslad fr. o. m. volym nr 3. Av de närmast föregående båda serierna (D VII bc och bd) har framgått att notarierna var rättsbildade extra ordinarie tjänstemän och ej sällan blivande domare, se även anmärkning till serie F I ab.
Serien är inbunden och kapslad. Alfabetisk-kronologisk ordning. Med lottning avses den ordning vari olika mål och ärenden för- delades på referentrotlar eller motsvarande.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1854-1912. Böckerna är förteckningar över parter mellan vilka lagaktaft- vunnen dom anslagits viss dag jämte tillhörande, löpande numre- ring samt rotelidentifiering, jfr. intimering av utslag, anm. i anslutning till serie C V, in- gressen.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1850-1902. Avser löpande förda noteringar över numrerade mål med uppgifter om roteltillhörighet, partsställ- ning och data avseende handlägg- ningen, själva betecknade som Berättelse-Böcker.
Serien är inbunden. Med offentlig stämning förstås allmänt av myndighet utfärdad kallelse på någon med uppmaning att infinna sig inför myndighet eller vidta viss rättslig åtgärd. Uppmaningen delges genom offent- ligt kungörande, inte genom över- lämnande av skriftlig, personlig kallelse eller motsvarande. Ett specialfall är proklama (efter italienskans proclama, upprop), en i viss form offentliggjord uppmaning till viss person eller viss krets av personer att, för undvikande av rättsförlust, göra en anmälan inom föreskriven tid. I Kungl. förordning den 4 mars 1862 om tioårig preskription och kallelse å okända borgenärer (rubrikens lydelse enligt lag d. 9 juni 1933) fanns regler om preskription vid dödsfall, bo- delning mellan makar, upplösning av handelsbolag m. fl. juridiska personer samt vid omyndigför- klaring. Tiden inom vilken an- mälan skulle ske förkortades 1933 till sex månader, och i samband därmed ändrades institutets namn från årsstämning till kallelse å okända borgenärer. Den borgenär som inte inom den föreskrivna tiden anmält sin fordran förlo- rade sin talan mot gäldenären, om det inte visades att denne hade haft kännedom om fordringen (preklusion).
Serien är inbunden och kapslad fr. o. m. volym nr 4. Specificerade efter län (se nedan). Anmärkning: Saköre var ett äldre namn för böter och härrör från en tid då de hade ekonomisk betydel- se för Kronan. Härads- och råd- husrätterna samt andra domstolar och myndigheter som hade rätt att döma ut böter - dåvarande polis- domstolar och poliskammare - skulle överlämna saköreslängderna i två exemplar till länsstyrelsen i det län där domstolen eller myndigheten var belägen. Andra domstolar skulle sända två av- skrifter av bötesbeslutet till länsstyrelsen i det län inom vilket den bötfällde hade sitt hemvist, märk även närmast följ- ande serie.
Serien är inbunden samt kapslad åren 1851-1902. Överklagande av en hovrätts dom skedde bl. a. genom att vid sär- skild inlaga, revisionsansökan, ställd till Konungen (Nedre Justitierevisionen), foga revi- sionsskilling. Så benämndes till 1915 fullföljdsavgiften, vilken därmed betraktades som vederbör- ligen "nedsatt" i (betyder ung. inbetalad till) hovrätten. Belop- pet var 150 kr (jfr. vid serie E IV ab:8). I förekommande fall fick samma belopp nedsättas till säkerhet för motpartens rätte- gångskostnader. Revisionssökanden hade emellertid möjlighet att i stället i föreskriven form styrka att han saknade erforderliga medel utöver vad som åtgick för hans nödtorftiga uppehälle, s. k. fattigdomsbevis. I fråga om be- svär avseende utslag tillämpades motsvarande ordning. Till revisionsansökan, vilken skulle inges inom fyra veckor räknat från hovrättsdomens dag, som ordinärt rättsmedel se även anm. vid serie C II a.
Serien är buntad och kapslad. Lösen var den till staten utgåen- de avgift som skulle erläggas för skriftlig expedition utfärdad av offentlig myndighet (eg. expedi- tionslösen). Beloppet beräknades - såvitt rör modernare förhållan- den - efter i Kungl. förordning den 7 december 1883 intagen tariff, vartill anslöt olika specialförfattningar. Serien innehåller sammandrag över outlösta expeditioner i hovrät- ten, vilka vidarebefordrats till i serierubriken åsyftade myndig- heter (länsstyrelserna), vilka skötte uttagande av lösen, jämte viss anslutande korrespondens.
Serien är inbunden och kapslad. Upptar listor över till utslags- målen hänförliga taxor, varifrån olösta expeditioner avräknats, specifikationer även med avseende på de för redovisningen ansvariga notarierna och fiskalerna.
Serien är inbunden samt kapslad fr. o. m. volym nr 4. Upptar motsv. som föregående serie, se anm., dock att det här handlar om domar och även tiden före 1859.
Serien är inbunden. Med register. Serien är fr. o. m. 1900 samman- slagen med E I b, "Kungliga brev i brottmål 1821- 1899", varefter den benämns "Kungliga brev 1900- 1947", se seriesignum E I c.
Serien är inbunden. Med register. Serien är fr. o. m. 1900 samman- slagen med E I a, "Kungliga brev i civila mål 1821-1899", varefter den benämns "Kungliga brev 1900- 1947", se seriesignum E I c.
Serien är inbunden. Med register t. o. m. 1907. Serien är en sammanslagning av och fortsättning på serierna E I a och E I b. (Även skrivelser från stats- departementen.)
Serien är buntad och kapslad. Serien korresponderar med B I - "Domar 1821-1947". OBS. För tiden fram till 1911 stämmer numreringen ej överens mellan de båda serierna, använd därför datum då domen är given som sökväg.
Serien är buntad och kapslad. Avser, med den fr. o. m. 1909 tillämpade, försvenskade terminologin, handlingar till icke kommunicerade besvär, dessutom ordnade efter utslagens givningsdag. Se även serie C II c. Korresponderar med B II c - "Utslag och resolutioner".
Serien är buntad och kapslad. Institutet underställning innebar enligt gamla rättegångsbalken att en domstol överlämnade mål som den avdömt till en högre instans, hovrätt, som ägde fastställa el- ler ändra utslaget. Underställ- ning tillämpades i brottmål när någon dömts till visst strängare straff, såsom straffarbete på livstid, liksom när någon vid underrätten samtidigt varit till- talad för brott som omedelbart skolat bli prövat av överrätt (exempelvis ämbetsbrott, jfr. serie C I b). Nya rättegångs- balken innehåller motsättnings- vis inte institutet, som dock levat vidare i vår rättsordning inom kommunalrätten.
Serien är buntad och kapslad. Innehåller bl. a. ansökningar om auskultanttjänster, strafförvand- ling, ledigheter m. m. För tiden 1851-1909 märk även serie E III be.
Serien är inbunden. Handlingar korresponderande till bouppteckningarna finns i serie E VII b. Förteckning över bouppteck- ningarna finns under serie- signum D XX.
Serien är buntad och kapslad. Eg. förteckningar över till gode mannen för tillsyn å förmynderskap ingivna räkningar med anslutande handlingar i omslag för resp. år, fram till 1918 formulerat som i erierubriken fast med tillägget avlämnade förmynderskapsräkningar eller -redogörelser.
Serien är buntad och kapslad. Kommentar: Auskultantväsendet hade på sin tid en viktig utbild- ande funktion. Man kunde låta skriva in sig som auskultant och fick då under uppsikt utföra en del göromål samt följa förhand- lingarna. Att auskultera betyder lyssna (av latinets auscultare). Under den tid som serien omfattar hade den akademiska juristutbild- ningen så låg status att hovrät- ten ordnade egen examination av dem som med stöd av sina examens- meriter sökte vinna inträde dit. Det kan tilläggas att även en sådan storhet den då endast 26- årige juris utriusque doktorn Carl Johan Schlyter förbigicks i fråga om en befattning som notarie vid den nyinrättadde hovrätten. Ändå hade han visser- ligen inte längre men dock även viss praktisk erfarenhet. Litt.: Borgström, A., utg., Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 1821-1900. Biografiska anteckningar, Kristianstad 1901; Modéer, Kjell Å, Hovrätten över Skåne och Blekinge. En överrätts tillkomsthistoria, Malmö 1971; densamme i inledningen till Edlund, Barbro, Göta hovrätts auskultanter. Matriklar 1635- 1804, Lund 1984; samt i 35 års utredande. En vänbok till Erland Aspelin, DUS 1996:1.
Serien är buntad och kapslad. Som en bakgrund kan nämnas att inskrivningsdomarens arkiv (både i stad och på landet) skulle börja den 1 januari 1933 oavsett om aktbildning då begynts eller inte.
Serien är utgallrad 1977-12 enligt riksarkivets gallringsbeslut nr 594, 1977-10-20.
Fotnot: Markegångstaxor upprättades länsvis av landstingets deputerade med stöd av Kungl. Kungörelse den 11 maj 1855. De kunde t. ex. ange vad ett kilogram smör, en drängs dagsverke eller ett deciton välbärgat hö var värt i pengar. Likadant specificerades hur mycket underhållet av tågande trupp i olika avseenden enligt särskilda författningar värderades till; en hästs dagsportion var mer värd än ryttarens. Även bröd åt fångar under forsling åsattes sitt pris, liksom vad avsåg olika slags säd m. m. Landskontoren utgav tryckta markegångstaxor.
Serien är inbunden och kapslad. Det hänvisas till lag den 19 juni 1919 om fri rättegång, särskilt dess 10 ), som handlade om fri rättegång i hovrätt. Lagen fick ny lydelse genom lag den 10 juni 1947. Den upphävdes sedermera av den numera gällande rättshjälpslagen den 26 maj 1972. (Observera de särskilda övergångsbestämmelserna för makar, beträffande vilkas egendomsförhållanden äldre giftermålsbalken äger fortsatt giltighet.) Enligt ett prejudikat från 1960 - anmärkt i lageditionen under anförda lagrum - kunde fri rättegång inte erhållas när hovrätten var första domstol.
Serien är buntad och kapslad utom 1914-1930 då den är inbunden. Blandat innehåll, specificeras i denna förteckning volymvis. Observera att formulärmaterialet är ägnat att förklara flera av huvudavd. E:s serier.
Serien är buntad och kapslad. Innehåller arbetsförteckningar och (summariska) d:o redogörelser, mer omfattande och specialiserad dokumentation fr. o. m. år 1832 i följd av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse den 24 mars s. å.