ARKIVBESKRIVNING FÖR POLISMYNDIGHETENS I HELSINGBORG ARKIV
HISTORIK OCH ORGANISATION
Polismyndigheten i Helsingborg tillkom vid förstatligandet av polisväsendet 1965. Den övertog då ansvaret för polisverksamheten från Polisen i Helsingborg vilken hade verkat sedan 1875. Som polismyndighet hade den till uppgift att förebygga och utreda brott, att genom övervakning och tillsyn upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samverkan med sociala myndigheter och andra intressenter, att utfärda olika tillstånd occh ge allmänheten hjälp, råd och service som utfärdande av pass, vapenlicenser mm. Polismyndigheterna löd under rikspolisstyrelsen och inom länet var länsstyrelsen överordnad myndighet.
Förutom huvudavdelningen fanns arbetsgrupper i Bjuv och HÖganäs. Dessa handhade enklare ärenden så som hittegodsärenden. Alla kriminalmål sköttes centralt i Helsingborg
Verksamheten i Helsingborg var orgaiserad i olika avdelningar. Högsta befattningshavaren var polismästaren. Förutom internadministrativa enheter fanns en allmän enhet vilken handhade tillståndsärenden och andra allmänna ärenden, en kriminalavdelning som skötte tillsyn och uppföljning av kriminell verksamhet samt en ordningsavdelning som tog hand om vissa trafikärenden och oroligheter i staden. Helsingborg hade en stor lokalvårdsavdelning som städade i lokaler även utanför polisen. Trafikavdelningen i Helsingborg hade ett övergripande ansvar för trafikövervakningen i regionen.
Den 1 juli 1994 omorganiserade Malmöhus län sin polisorganisation. Polismyndigheten i Helsingborg förlorade sin självständiga ställning.
ARKIVET
Sökvägar De flesta av polisens handlingar ligger ordnade i olika aktserier. Dessa är ordande under allmänna diariet, kriminaldiariet och bötesdiariet. För tiden mellan 1965-1967 kallades kriminaldiariet brottsdiariet 1, och bötesdiariet brottsdiariet 2.
Allmänna diariet är kronologiskt ordnat. Ärendena är uppdelade i saknummer vilket avgör om ärendet ska bevaras eller gallras. Inom aktserien förvaras de olika handlingarna på saknummer och inom saknumren kronologiskt. Till det allmänna diariet finns alfabetiskt sökregister baserat på namn. Bötesdiariet fungerar i princip på samma sätt som allmänna diariet. Akterna förvaras i diarienummerordning.
Akter till kriminaldiariet förvaras i flera serier. Det är viktigt att veta kriminaldiarienummer för att se i vilken serie akten förvaras. Har brottet gått upp till åklagare och domstol ska handlingarna som förvaras hos polisen gallras (går under den lokala benämningen grrupp 2 ). Om brottsundersökningen lades ner då misstänkt saknades, exempelvis många cykelstölder, ska de flesta akterna gallras ( grupp 3). Därimot bevaras akter rörande mål med personskada eller sjukdom även om målet lagts ner, detta gäller även bötesmål. Man bevarar även akter för vissa uppmärksammade mål som exempelvis rumänmorden Om den misstänkte inte är straffmyndig bevaras akten så även om handling ej brott eller brott kan ej styrkas, angivare saknas/ återkallat, brott preskiberat, misstänkt avliden eller rapporteftergifter (grupp 4). Om man saknar k-diarienummer kan man söka i registren för målsägande eller misstänkt.
De olika gallringsfristerna och föreskrifterna framgår av anmärkning vid respektive serie. Mycket av arkivbeståndet är sekretessbelagt och en noggrann bedömning bör göras vid var förfrågan.
Ett underarkiv till Polismyndighetens i Helsingborg arkiv som är av intresse är lokalvårdsenhetens arkiv. Det är troligen en av de få bevarade arkiven i Sverige som dokumenterar städares verksamhet i slutet av 1900-talet.
Förkortningar vilka förekommer i förteckningen:
RPS - rikspolisstyrelsen SFS - svensk författningssamling RA - riksarkivet RA-FS - riksarkivets författningssamling RA-MS - riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter t o m - till och med fr o m - från och med AD - allmänna diariet BD - bötesdiariet och för tiden 1965-1966 även brottsdiariet. KD - kriminaldiariet Inom bötesdiariet: F - fylleri U - Utredning O - Ordningsavdelningen T - Trafikavdelningen F.F.V. - Förenade fabriks verken L.O.T. - Lagen om tillfället omhändertagande PL - L.O.B. - Lagen om omhändertagande av berusad
Ordning & struktur
Arkivnr LLA/11163:1
Förteckning
Förteckning
över
Polismyndighetens i Helsingborg arkiv
(1927) 1965--1994-06-30 (2000)
Förteckningen upprättad 1999-2000 av Tina Sandén Johansson och Suzanne Forsberg under handledning av Kjell Ove Persson.
Allmän anmärkning
Inbundna diarier och register har i stor utsträckning lagts i arkivboxar som inte alltid är i korrekt storlek i förhållande till banet. Det förekommer även att flera inbundna diarier ligger i en och samma arkivbox. Dessa boxar har då flera etiketter. Vid tillfälle kanske det ska övervägas att göra om dessa serier.
På inbundna band som ligger i arkivboxar och på äldre etiketter på arkivboxar står ibland andra volymsignum än på de modernare etiketterna. Det är i dessa lägen den moderna etiketten som gäller.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
1998-12-04 00:00:00
Senast ändrad
2021-05-12 09:01:19
ARKIVBESKRIVNING FÖR POLISMYNDIGHETENS I HELSINGBORG ARKIV
HISTORIK OCH ORGANISATION
Polismyndigheten i Helsingborg tillkom vid förstatligandet av polisväsendet 1965. Den övertog då ansvaret för polisverksamheten från Polisen i Helsingborg vilken hade verkat sedan 1875. Som polismyndighet hade den till uppgift att förebygga och utreda brott, att genom övervakning och tillsyn upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samverkan med sociala myndigheter och andra intressenter, att utfärda olika tillstånd occh ge allmänheten hjälp, råd och service som utfärdande av pass, vapenlicenser mm. Polismyndigheterna löd under rikspolisstyrelsen och inom länet var länsstyrelsen överordnad myndighet.
Förutom huvudavdelningen fanns arbetsgrupper i Bjuv och HÖganäs. Dessa handhade enklare ärenden så som hittegodsärenden. Alla kriminalmål sköttes centralt i Helsingborg
Verksamheten i Helsingborg var orgaiserad i olika avdelningar. Högsta befattningshavaren var polismästaren. Förutom internadministrativa enheter fanns en allmän enhet vilken handhade tillståndsärenden och andra allmänna ärenden, en kriminalavdelning som skötte tillsyn och uppföljning av kriminell verksamhet samt en ordningsavdelning som tog hand om vissa trafikärenden och oroligheter i staden. Helsingborg hade en stor lokalvårdsavdelning som städade i lokaler även utanför polisen. Trafikavdelningen i Helsingborg hade ett övergripande ansvar för trafikövervakningen i regionen.
Den 1 juli 1994 omorganiserade Malmöhus län sin polisorganisation. Polismyndigheten i Helsingborg förlorade sin självständiga ställning.
ARKIVET
Sökvägar De flesta av polisens handlingar ligger ordnade i olika aktserier. Dessa är ordande under allmänna diariet, kriminaldiariet och bötesdiariet. För tiden mellan 1965-1967 kallades kriminaldiariet brottsdiariet 1, och bötesdiariet brottsdiariet 2.
Allmänna diariet är kronologiskt ordnat. Ärendena är uppdelade i saknummer vilket avgör om ärendet ska bevaras eller gallras. Inom aktserien förvaras de olika handlingarna på saknummer och inom saknumren kronologiskt. Till det allmänna diariet finns alfabetiskt sökregister baserat på namn. Bötesdiariet fungerar i princip på samma sätt som allmänna diariet. Akterna förvaras i diarienummerordning.
Akter till kriminaldiariet förvaras i flera serier. Det är viktigt att veta kriminaldiarienummer för att se i vilken serie akten förvaras. Har brottet gått upp till åklagare och domstol ska handlingarna som förvaras hos polisen gallras (går under den lokala benämningen grrupp 2 ). Om brottsundersökningen lades ner då misstänkt saknades, exempelvis många cykelstölder, ska de flesta akterna gallras ( grupp 3). Därimot bevaras akter rörande mål med personskada eller sjukdom även om målet lagts ner, detta gäller även bötesmål. Man bevarar även akter för vissa uppmärksammade mål som exempelvis rumänmorden Om den misstänkte inte är straffmyndig bevaras akten så även om handling ej brott eller brott kan ej styrkas, angivare saknas/ återkallat, brott preskiberat, misstänkt avliden eller rapporteftergifter (grupp 4). Om man saknar k-diarienummer kan man söka i registren för målsägande eller misstänkt.
De olika gallringsfristerna och föreskrifterna framgår av anmärkning vid respektive serie. Mycket av arkivbeståndet är sekretessbelagt och en noggrann bedömning bör göras vid var förfrågan.
Ett underarkiv till Polismyndighetens i Helsingborg arkiv som är av intresse är lokalvårdsenhetens arkiv. Det är troligen en av de få bevarade arkiven i Sverige som dokumenterar städares verksamhet i slutet av 1900-talet.
Förkortningar vilka förekommer i förteckningen:
RPS - rikspolisstyrelsen SFS - svensk författningssamling RA - riksarkivet RA-FS - riksarkivets författningssamling RA-MS - riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter t o m - till och med fr o m - från och med AD - allmänna diariet BD - bötesdiariet och för tiden 1965-1966 även brottsdiariet. KD - kriminaldiariet Inom bötesdiariet: F - fylleri U - Utredning O - Ordningsavdelningen T - Trafikavdelningen F.F.V. - Förenade fabriks verken L.O.T. - Lagen om tillfället omhändertagande PL - L.O.B. - Lagen om omhändertagande av berusad
Serien i arkivboxar. Trafiknämnden var ett kommunalt organ med polisen som sammankallande och politiker, poliser och representanter för intresseorganisationer i styrelsen. Nämnden arbetade med tillstånd till yrkestrafik, lokala trafikföreskrifter samt andra trafikfrågor som enkelriktningar, hastigheter och parkeringsförbud. Inom Helsingborgs polisdistrikt fanns från början flera trafiknämnder: Helsingborg, Billesholm, Bjuv, Brunnby, Ekeby, Höganäs, Jonstorp, Kattarp, Mörarp, Vallåkra, Väsby och Ödåkra.
Serien inbunden och lagd i arkivbox om ej annat anges. Förkortningen A står för Allmänna. Vissa söklistor finns insprängda i serier och anges då i anmärkningskolumnen.
Serien i arkivboxar. Serien har gallrats till och med 1969 enligt SFS 716/1953. Från och med 1970 bevaras serien enligt förslag i RPS rapport 1980-07-25. I serien finns även namnregister till delgivningsdiariet.
Serien i arkivboxar. För åren 1986-1988 är registret i form av ett register för allmänheten. Det ger lite information. Sambandet mellan delgivningsdiariet och allmännadiariet är oklart för dessa år.
Serien inbunden och lagd i arkivbox om annat ej anges. Det förekommer att flera inbunda volymer delar arkivbox. Åren 1965-1967 kallas diariet bötesdiarie nummer 1, BD I. Därefter kriminaldiarie, K. För åren 1985-1992 finns korrigeringar i diariet samlade i volym 214. Dessa korrigeningar rör enstaka ärenden det mesta från 1990-1992.
Serien i arkivboxar. Rörande ledighetskorten så finns omdisponerad avgången personal i arkivet. De andra finns i persondossiererna 1994-02-17. Numren i anmärkningskolumnen står för personalens födelseår.
Serien i arkivboxar. Lucka 1968 i utredningsavdelningens dagrapporter. Lucka 1984-1988 i kriminalavdelningensdagrapporter. Utlänningsavdelningens dagrap- porter börjar 1980-02-01 eftersom de tillhörde kriminalavdelningen innan de själv bildade avdelning.
Nummerregister till äganderättsutredningar. Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA-FS 1991:6 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16. Anmälningar om anställningar av utlänningar. Gallras med en gallringsfrist av 5 år enligt RA:s gallringsbeslut 788/1981.
Serien har gallrats enligt RA:s gallringsbeslut 401/1974. Från och med 1971 bevaras målsäganderegistret enligt förslag i Rikspolisstyrelsens rapport 1980-07-25, G-182-6023/77. Ändring av landsarkivet: Skall bevaras. 1994 och vidare se: Helsingborgs polisområde C 3 BA - C 3 BD. Serien är alfabetiskt ordnad efter år. Inom en bokstav ligger stora målsägarnamn för sig, exempelvis Ka - Kö följt av Karlsson, Kriminalavdelningen med flera sorterade namn.
Arkivbox. Kopior av ansökningar utfärdade i samband med förändring i behörighet att föra tung lastbil utan släp, eller med ett lätt släp, om transporten ej ska ske i yrkesmässig trafik. Årtalen står för födelseår.
Serien i arkivboxar. Beslagsliggare bevaras medan tillhörande handlingar gallras med en gallringsfrist på 10 år enligt RA:s gallringsbeslut 1985:104. Beslagsliggarna från 1960-talet och 1970-talet innehåller många kopior. Trafiksektionens- och ordningsavdelningens beslagsliggare består åtminstone delvis av kopior från kriminalavdelningens beslagsliggare.
Serien i arkivboxar. Årsvis i saknummerordning. Inom samma saknummer ligger akterna i diarienummerordning. Under de första åren separerades ärenden rörande försvunna personer och omhändertagna, misstänkt psykistkt sjuka personer, under diariebetäckningen Ao.
Serien i arkivboxar. För åren 1968-1976 ordnas volymerna i diarienummerordning. För åren 1977-1991 ordnas akterna efter brottskoder. Åren 1992-1994 ordnas volymerna i diarienummerordning. För åren 1990 och framåt verkar handläggarna varit flitiga med att lägga undan mål med personskador och sjukdom. Troligen har många mål överförts till grupp 4. Se serie E II d.
Serien i arkivboxar. Ärenden till kriminaldiariet som ska bevaras. Ärenden vari polismyndighet eller åklagare fattat beslut att nedlägga eller inte inleda föundersökning på grund av bland annat: brott kan ej styrkas, gärningen ej brott, misstänkt ej 15 år, angivelse saknas/återkallad, brott preskriberat, misstänkt avliden eller rapporteftergift. Numren hänvisar till kriminaldiariet.
Serien i arkivboxar. Handlingar tillkomna under förstatligandets första år, innan arkivläggningsrutinerna blivit fasta. Volym 2, 8 och 9 ej påträffade vid flytt 2013.
Serien i arkivboxar. Utredningsakter i diarienummerordning. BD I står för brottsdiariet nummer 1 och var en föregångare till kriminaldiariet. Handlingar tillkomna under förstatligandets första år, innan arkivläggningsrutinerna blivit fasta.
Serien i arkivboxar. Innefattar anmälningar och tillhörande handligar för brottsdiariet nummer 1, BD I vilket var en föregångare till kriminaldiariet. Nummreringen hänsyftar på diarienummer i BD 1. Handlingar tillkomna under förstatligandets första år, innan arkivläggningsrutinerna blivit fasta.
Serien i arkivboxar. Innefattar handlingar till brottsdiariet nummer 2, BD II, vilket berör främst trafikförseelser vilket var en föregångare till bötesdiariet. Handlingarna är ordnade i diarienummerordning. Handlingar tillkomna under förstatligandets första år, innan arkivläggningsrutinerna blivit fasta.
Serien i arkivboxar. Serien är i rapportnummerordning. Främst rapporter och förundersöknignar från trafiksektionen och allmänna sektionen. Handlingar tillkomna under förstatligandets första år, innan arkivläggningsrutinerna blivit fasta.
Serien i arkivboxar. Serien innefattar akter som plockats ut från serierna E II b till E II d. Orsaken till att dessa akter förvaras separat kan härledas till att det rör sig om särskilt uppmärksammade brott där polisen bedömt det som intressant att spara kopior även om originalhandlingar skickats vidare till åklagare och tingsrätt. Vissa akter med originalhandlingar har lagts här på liknande grunder. Numren står för diarienummer enligt främst Kriminaldiariet (K-diariet).
Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA:s gallringsbe- slut 788/81, efter 1980 RA-FS 1991:54 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16, efter 1980 polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1992-01-24. Handlingar i mål som rör personskada eller sjukdom undantages från gallring. Strafföreläggande. Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA:s gallringsbeslut 788/1981 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16.
Serien i arkivboxar. Siffrorna i anmärkningskolumnen avser diarienumrens löpnummer. Volym 1-216 avser trafikavdelningen och volym 217-218 avser kriminalavdelningen.
Ej diarieförda telexmeddelanden gallras med en gallringsfrist av 5 år enligt RA-FS 1991:6 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16. Domar tillhörande bötes- och kriminaldiarierna, åklagarmål, gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA-FS 1991:6. Icke diarieförda passansökningshandlningar från 1980. Gallras med en gallringsfrist av 6 år enligt RA:s gallringsbeslut nr 832/1982, samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16.
Serien i arkivboxar. Serien överförd från föregående arkivbildare. Serien är förd alfabetiskt på efternamn, samt kronologiskt på födelsedag. För anställningsbevis och betyg se även serie F I b.
Då de flesta personalhandlingar vilka ej ingår i persondossierer gallras med en kort gallringsfrist medföljde dessa ej leveransen till Landsarkivet i Lund. För att få en uppfattning om vilka handlingar som upprättades på en polismyndighet rörande personalen med kort gallringsfrist hänvisas till RA:s gallringsbeslut 532/1976. Se även serie G u. Ledighetsansökningar. Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA:s gallringsbeslut 532/1976 samt polisstyrelsens i Helslingborg beslut 1984-10-16. Läkarintyg. Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA:s gallringsbeslut 1986:5 samt polisstyrelsens i Helslingborg beslut 1984-10-16.
Serien i arkivboxar. Serien bevaras i enhet med RA:s gallringsbeslut 532/1976 då det finns luckor i dokumentationen av personalens löner. En omprövning av beslutet kan göras efter nogrann undersökning.
Lönelistor. Gallras med en gallringsfrist av 10 år enligt RA:s gallringsbeslut 909/1983 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16. Löneartskataloger, arvode, retroaktiv lön, kallort, vikariat. Gallras när ny katalog erhållits enligt RA:s gallringsbeslut 909/1983 samt polisstyrelsens i Helsingborg beslut 1984-10-16.
Serien i diabildskassetter för mellanformatsdia om ej annat anges. Daktningsfoto är polisens benämning på fotografier på de misstänkta tagna framifrån och i profil. Serien är ordnad alfabetiskt på de misstänktas namn utom i volym 25. Volym 25 är ordnad kronologisk och är en förteckning över daktningsfotonumreringen. Den är en bra ingång om man endast känner till tidpunkten och ej namn på den misstänkte. Volymen är en bra ingång om man vill följa den nummerordnade serien K II b.
Serien i arkivboxar. De första åren på glasplåtar sedan plastfilm. Mellanformatskamera i svartvitt. Med daktningsfoto menar polisen fotografier över misstänkta vid förhör när de fotograferas framifrån och i profil. Numren är nummer för daktningsfoton och är kopplad till registret i serie K II a. Enstaka nummer har årteranvänts vid senare tillfällen men serien är i princip kronologisk.
Serien i diabildsmagasin. Serien innehåller bilder främst från brottsplatsundersökningar. Numrerade kronologiskt och efter aktnummer. Kopior av fotografierna finns oftast i respektive Kriminalakt. Fram till 1981 är fotona tagna med mellanformatskamera om ej annat anges. Från 1982 är fotona tagna med 35 mm film.