Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Häktet Malmö arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11510
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Ry2N3VpSaYJAE429yNy4yQ
Omfång
3,7 Hyllmeter 
Datering
1989 – 1997  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
TillståndsgivareTillståndsgivare 03
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Häktet Malmö, 1993 – 1997 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Häkten

Innehåll och historik

Innehåll
Historik över Häktet Malmö 1993-1997

Den nya myndigheten Häktet Malmö inrättades genom ett regeringsbeslut
1993-05-13. Verksamheten startade 1993-09-01 och kom då att utgöras
av tre avdelningar: Häkte 1, Häkte 2 och Häkte 3. Häktena 1 och 2 kom
att inrymmas gemensamt med Polismyndigheten i Malmö i det då nybyggda
s.k. "Polishuset" på Porslinsgatan i Malmö. Häktena 1 och 2 kom även i
vissa sammanhang att benämnas "Gasklockan" efter det kvarter i staden
där Polishuset hade uppförts. Häkte 3 var däremot förlagt till Storgatan
nära Davidshallstorg. Häkte 3 hade tidigare utgjort en häktesenhet,
Häktet Centrum (eller häktet Davidshall), och kom att införlivas i den
nystartade myndigheten Häktet Malmö.

Initialt kom verksamheten att drivas med starkt reducerad kapacitet
då endast Häkte 3 var i drift - personalutbildning bedrevs på de andra
avdelningarna - men 1993-10-01 kom Häktet Malmö att öppna med full
kapacitet. I siffror utgjordes denna kapacitet av 155 ordinarie platser.
Fördelningen var sådan att Häkte 1 förfogade över 58 platser, Häkte 2
55 platser och Häkte 3 42 platser. Utöver detta fanns 4 observations-
rum (varav 2 med spännbädd) och 4 transportceller på Häktena 1 och
2. Häkte 3 blev formellt nedlagt 1995-06-30, men den operativa verk-
samheten avslutades redan 1995-05-31. De andra två avdelningarna
drevs vidare som en egen myndighet t.o.m. 1997-12-31. Därefter kom
verksamheten att drivas vidare av Kriminalvårsmyndigheten
Malmö Norr.

ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER


Häktet Malmö organiserades under Kriminalvårdens regionkansli i
Malmö som båda lydde under Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping.
På det lokala planet organiserades verksamheten som tidigare nämnts
i tre avdelningar. Myndighetens administration var förlagd i anslutning
till Häktena 1 och 2 i det nya Polishuset och bestod av myndighetschef,
personalchef, ekonomichef samt funktionen "Intagnas medel" som hand-
hade de intagnas finanser. Ute på avdelningarna fanns respektive
inspektör, övertillsyningsman och kanslist. På häktet fanns också
sjukvårdspersonal, förrådsansvariga, transportansvariga samt,
naturligtvis också en kår av häktesvårdare.

Häkte 1 var förlagt till plan 4 och Häkte 2 till plan 5 i det nya Polis-
huset. Denna lokalisering var upprinnelse till benämningarna av
de åtta underavdelningarna på avdelningarna. På Häkte 1 fanns
underavdelningarna 4:1, 4:2, 4:3 och 4:4 och på Häkte 2, följaktligen
5:1, 5:2, 5:3 samt 5:4. Från myndighetens öppnande t.o.m. våren 1997
stod underavdelning 4:1 till Polisens förfogande med sina 11 platser
för s.k. polisärenden. Dessa bestod främst av anhållna personer,
även om andra kategorier t.ex. LVM (lagen om vård av missbrukare;
1988:870), LPT (lagen om rättspsykiatrisk vård; 1991:1129, LVU
(lagen om vård av unga; 1990:52), UTL (utlänningslagen; 1989:529)
också kom i fråga. På Häkte 2 utgjorde underavdelning 5:1 med sina 8
platser sjukavdelning. Från våren 1997 och framåt kom verksamheten
främst att koncentreras på s.k. kriminalvårdsärenden. Denna omstän-
dighet kan sättas i samband med dels att Polismyndigheten i Malmö
tagit nedlagda Häke 3:s lokaler i besittning och efter en ombyggnad
öppnat upp en avdelning för sina egna ärenden (anhållna, LVM m.fl.)
och dels att en Förvarsenhet öppnat i Malmö för UTL-ärenden.

I mer generella termer var häktets arbetsuppgifter sådana att de skulle bevaka,
vårda och stödja sina intagna klienter. Den operativa verksamheten har bedrivits
under lagen om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. (1976:371).

ARKIVBESTÅNDETS UPPBYGGNAD

Ovannämnda omständigheter har lämnat spår i arkivbildningen.
När Häktena 1 och 2 öppnade var de försedda med de nyaste
administrativa hjälpmedlen. De förfogade över det nya KLAS-HÄK
datasystemet som kom att följa som en röd tråd genom de olika
klientärendena. Många av de äldre manuella arbetsmetoderna
med papper och penna eller skirvmaskin hade avlägsnats.
För Häkte 3 gällde dock andra premisser. Man införlivades i den
nya myndigheten i s.a.s. "befintligt skick". Det innebar att man inte
hade tillgång till de hjälpmedel som de andra två avdelningarna
hade i form av administrativ-tekniska hjälpmedel. Nästan samtliga
handlingar som upprättats på Häkte 3 har gjorts efter manuella
rutiner. Om vi betraktar det arkivbestånd avseende Häktena 1 och
2 som tagits om hand för slutlig arkivering, finner vi dock att en stor
del producerats genom manuella metoder. Det är egentligen bara
serierna Placeringsbeslut och Avgångna klienter som har sitt ursprung
i KLAS-HÄK datasystem. Det förhåller sig dock så att lejonparten
av den dokumentation som KLAS-HÄK datasystem producerat,
inte varit aktuell för slutlig arkivering.

Det arkivbestånd som tagits om hand för slutlig arkivering omfattar
dels de handlingar som enligt KVS Arkivhandbok (Arkivbildnings-
plan häktesenhet samt Arkivbildningsplan KLAS-HÄK) skall bevaras,
men även vissa handlingar som bedöms kunna få intresse i framtida
forskning har bevarats. Föresatsen har varit att skapa ett diversifierat
bestånd där alla delar av häktesverksamheten flätats in. Det har inte
helt lyckats, då väldigt litet material har slutarkiverats gällande myndig-
hetsledningen, kamerala avdelningen, transportavdelningen och besöks-
avdelningen. En djupare inblick i dessa avdelningars verksamhet kan
nås genom att studera det arkivbestånd som Kriminalvårdsstyrelsen
i Norrköping, Kriminalvårdens transporttjänst i Göteborg och Region-
myndigheten i Malmö tagit om hand för slutlig arkivering.

För övrigt kan sägas att arkivhandlingarna hålls ordnade efter
samma principer som de ordnats av myndigheten själv. I före-
kommande fall förekommer alfabetisk, kronologisk eller dossier-
styrd ordningsföljd av handlingarna. Om vi sedan betraktar de
enskilda arkivhandlingarna utifrån dess informationsinnehåll
finner vi en relativt god bild över verksamheten vid Häktet Malmö.
Den burna informationen för de större serierna har sammanställts
enligt förteckning nedan.

PLACERINGSBESLUT; ett formellt beslut att placera den dömde
på specificerad kriminalvårdsanstalt. Här återfinns information om
den dömdes intagningsnummer, personnummer, namn, kön.
rumsplacering samt klientkategori. Det finns vidare uppgift om
dömande domstol, datum för dom samt datum för verkställbarhet.
Slutligen finns också uppgift om påföjdens längd, brottsrubricering,
anstaltsplacering, vem som fattat beslutet om anstaltsplaceringen
när så skedde samt motivering för beslutet. Ofta nämns också
någon som beslutet fattats i samråd med samt en tidpunkt då
den aktuella kriminalvårdsanstalten sagt sig tidigast kunna ta
emot den dömde.
DAGBÖCKER; löpande anteckningar om vad som ägt rum i de
intagnas ärenden. Vi finner här kronologiskt förda anteckningar
om domstolsförhandlingar, nykomna förflyttningar, häktningar,
lösgivanden, nöjdförklaringar m.m.
DIARIEFÖRDA HANDLINGAR; inkommande och upprättade handlingar
med ärendeanknytning (enligt diarium). En mångfacetterad infor-
mation kan återfinnas här, då de olika ärendena uppvisar stor
skillnad i karaktär. En grov uppdelning av handlingarnas natur
har skett genom D/D-planen.
AVGÅNGNA KLIENTER; en arkivutskrift från datasystemet KLAS-HÄK
då detta gallrats. Först återges en exakt tidpunkt då gallringen
skett, vilket därmed inneburit att klienten avlägsnats ur datasys-
temet. Inga skäl för gallringen återges, emedan det är uppen-
bart att så skett eftersom klienten inte längre är intagen på häktet.
Sedan följer personuppgifter med namn, personnummer och post-
adress. Vidare följer intagningsnummer, kön, rumsplacering
samt exakta tidpunkter för gripande (av polis) och ankomst till
häktet. Ytterligare återges vilken anledning som ligger bakom
placeringen på häktet (vanligen en brottsrubricering), när den
intagne (i förekommandde fall) blivit anhållen samt (i före-
kommande fall) när denne blivit häktad. En namnuppgift på
försvarare i målet med telefonnummer finns också. Till sist
noteras en exakt tidpunkt när den intagne avgått från häktet,
varför så har skett, eventuellt vartill avgången skett, vem
som fattat detta beslut samt vem som verkställt detta
beslut (ofta i signaturform).
ÖVRIGT; informationsinnehållet i övriga arkivhandlingar
kan förstås, om än summariskt, genom en studie av
arkivförteckningen.

SEKRETESS

I Häktets Malmö arkivbestånd finns handlingar som omfattas
av sekretess enligt 7 kap. 21 paragrafen sekretesslagen (1980:100).
Arkivmyndigheten sekretessprövar i varje enskilt fall
begäran om att ta del av allmänna handlingar.

GALLRING

Häktets Malmö arkiv har gallrats enligt bifogade gallringsprotokoll.

ARKIVANSVAR

Arkivansvarig under myndighetens verksamhetstid var häkteschefen.
Den praktiska arkivhanteringen har skötts av kanslipersonal.




MYNDIGHETENS UPPHÖRANDE m.m.

Häktet Malmö upphörde formellt 1997-12-31 och därmed avslutades
arkivet. Från och med 1998-01-01 kom verksamheten att drivas
vidare i Kriminalvårdsmyndighetens Malmö Norr regi. Denna myndig-
het bildades 1998-01-01. som en sammanslagning av dels Häktet Malmö,
men också av Kriminalvårdsanstalten Rostorp samt Frivårdsmyndigheten
Malmö Norr.
Vissa handlingar i Häktets Malmö arkiv har i enlighet med RA-MS 1997:75
överlämnats till Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Norr. Dessa är nämligen:
- handlingar i diarieförda ärenden som ej avslutats innan 1997-12-31.
- personaldossierer gällande personal som överförts till Kriminalvårds-
myndigheten Malmö Norr.
- vissa fortlöpande förda liggare.

Härmed revideras tidigare gjorda arkivförteckningar.

Arkivet ordnades och förtecknades i Malmö under september 2000 av

Paul Bergström
Arkivarie
Vellinge

genom samråd med

Ewa Holmström
Verksarkivarie
KVS Norrköping

efter uppdrag av

Ingemar Herdenberg
Personalinspektör
KVM Malmö Norr.
Allmän anmärkningLeverans i november 2000. I dossen på kansliet ligger förteckningar över personaldossierer.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2001-02-20 00:00:00
Senast ändrad2013-06-05 15:19:39