När domsagoreformen genomfördes 1967 innebar det att åtskillnaden mellan stad och land försvann. De tidigare häradsrätterna på landsbygden slogs samman med rådhusrätterna i städerna till större enheter. I Kristianstad bildade stadens rådhusrätt en stordomsaga tillsammans med häradsrätterna i Villand, Gärds-Albo och Östra Göinge. De två sistnämnda häradsrätterna införlivades emellertid inte i sin helhet i den nya domsagan utan delades i samband med reformen. En del av Gärds-Albo kom att tillfalla Simrishamn Domsaga medan en del av Östra Göinge hamnade under Hässleholm Domsaga.
Till den nya domsagan knöts en inskrivningsmyndighet som bildade ett eget arkiv för fastighets- och bouppteckningsärenden. Av praktiska och administrativa grunder delade inskrivningsmyndigheten upp domsagan i två områden Distrikt 1 och Distrikt 2. Det förstnämnda området omfattade själva staden och det sistnämnda den omgivande landsbygden. Arkivhandlingarna för respektive område förvarades årskilda. År 1971 ombildades domsagan till Kristianstad Tingsrätt. Vid den senaste omstruktureringen av landets tingsrätter år 2000 bestämdes det att merparten av tingsrätternas arkivmaterial från det gångna seklet skulle omhändertas av olika statliga arkivmyndigheter. Bouppteckningarna återfinns i dag hos de olika regionala landsarkiven medan lagfarter, från 1933 och framåt, förvaras centralt vid landsarkivet i Härnösand.
VERKSAMHET Domsagans huvuduppgift var rättsskipning. Den var emellertid också ansvarig för en lång rad ärenden av rättsvårdande karaktär t ex: - Bouppteckningsärenden - Adoptioner och dödande av förkomna handlingar - Konkurs- och ackordsärenden - Ärenden rörande borgerlig vigsel.
Verksamheten var organiserad så att brottmål, tvistemål och fastighetsmål samt domstolsärenden handlades av olika rotlar, under ledning av en domare. Enskilda enheter, även de under ledning av en domare, tog hand om övriga ärenden. Handlingarna registrerades som brottmål, tvistemål, fastighetsmål eller domstolsärenden. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. Akten innehöll både handlingar upprättade vid domsagan och handlingar inkomna utifrån, t ex stämningsansökningar. Även handlingar från andra myndigheter t ex förundersökningsprotokoll var vanligt förekommande. Några exempel på handlingar som upprättades vid domsagan var domar, beslut, kallelser, protkoll och förelägganden. Handlingarna registrerades i kronologiska dagböcker, förteckningar och register. Förmynderskapen registrerades i en särskild förmynderskapsbok. Avslutade akter bands in till volymer.
HANDLINGARNA Arkivet innehåller bouppteckningar och där till hörande protokoll. Protokollen utgörs företrädesvis av testamenten, äktenskapsförord och personbevis. Bouppteckningar kan vara av intresse då man vill få insyn i en avliden persons familj och ekonomi. Genom testamentet får man en inblick i fördelningen av tillgångarna bland de efterlevande. Informationen är viktig i samband med t ex arvstvister eller vid upprättande av just bouppteckningar. Även för släktforskare har materialet mycket att erbjuda. Genom handlingarna kan denne t ex få en spännande inblick i en sedan länge avliden släktings famlj. Vilka var bröstarvingar, till vem testamenterade släktingen pengar, hur såg privatekonomin ut vid dödstillfället, vilka materiella tillgångar hade han osv ?
SÖKINGÅNGAR TILL ARKIVET Lämpliga hjälpmedel vid sökning är de register över avlidna som finns för varje årgång bouppteckningar och de så kallade stegarna, som finns i bouppteckningsprotokollen. De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i.
GALLRING Gallring i Kristianstad Domsagas arkiv har skett med stöd av Riksarkivets allmänna föreskrifter. Bouppteckningarna och de därtill hörande protokollen har emellertid inte gallrats.
Bilaga 1.
KRISTIANSTAD DOMSAGA
DISTRIKT I (bouppteckningsprotokoll A): Kristianstad stad: Rådhusrätten: Heliga Trefaldighets församling Norra Åsums församling.
Villands häradsrätt: förutvarande Nosaby kommun: Nosaby socken Fjälkestad socken Österslöv socken. Östra Göinge häradsrätt: förutvarande Araslöv kommun: Färlöv socken Norra Strö socken Önnestad socken. Gärds och Albo häradsrätt: förutvarande Vä kommun Vä socken Köpinge socken Skepparslöv socken. förutvarande Träne kommun: Träne socken Djurröd socken Äsphult socken.
Broby kommun (numer Östra Göinge kommun): Östra Broby socken Emmislöv socken. Glimåkra kommun (numer Östra Göinge kommun): Glimåkra socken. Hjärsås kommun (numer Östra Göinge kommun): Hjärsås socken. Knislinge kommun (numer Östra Göinge kommun): Knislinge socken Kviinge socken Gryt socken. Fjälkinge kommun (numer Kristianstad kommun): Fjälkinge socken Gustav Adolf socken Ivö socken Kiaby socken Nymö socken Rinkaby socken Trolle-Ljungby socken. Oppmanna och Vånga kommun (numer Kristianstad kommun): Oppmanna socken Vånga socken. Näsums kommun (numer Bromölla kommun): Näsums socken. Bromölla köping (numer Bromölla kommun): Ivetofta socken Gualöv socken. Degeberga kommun (numer Kristianstad kommun): Degeberga socken Huaröd socken Maglehem socken Hörröds socken Vittskövle socken Everöds kommun (numer Kristianstad kommun): Everöd socken Lyngsjö socken Östra Sönnarslöv socken. Tollarps kommun (numer Kristianstad kommun): Linderöd socken Västra Vram socken Östra Vram socken.
Önnestad tillhörde inte Östra Göinge förrän (1953) 1952 (tidigare Hässleholm). Hästveda tillhörde Östra Göinge t o m (1952) 1951 (därefter Hässleholm). Norra Åsum församling tillhörde Gärds och Albo t o m 1940 (därefter Rådhusrätten). Loshult, Osby och Örkreneds kommuner tillhörde Östra Göinge t o m 1966 (därefter Hässleholm). Brösarp och Kivik kommuner tillhörde Gärds och Albo t o m 1966 (därefter Simrishamn).
I samband med ordnings- och förteckningsarbete på Landsarkivet har den förteckning som inkom med leveransen uppdaterats framtill 1970 och kompletterats med hänvisningar. Serie G VII har komprimerats och lagts samman till 24 volymer.
Arkivbildarhistorik
Kristianstads domsagas häradsrätt Med domsaga menas territoriet för häradshövdingens ämbetsverksamhet. En domsaga kunde ofta innehålla flera häradsrätter. Dessa häradsrätter bildade i sin tur egna rättskipningsdistrikt (tingslag) men hade således en gemensam häradshövding (domare).
Allmän anmärkning
Förteckning upprättad av Gustav Gadd 1970. Bouppteckningsdelen kompletterad av arkivhandläggare Maria Wallin 2006. Myndighetens förteckning upprättad av arkivvårdare Gustav M Gadd medföljde leveransen 2013, men var ej uppdaterad fram till 1970. Förteckningen färdigställd av arkivarie Christina Isberg 2016. Föremål, kartor och övriga aktbilagor har förtecknats av arkivarie Maria Wallin 2016.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2002-03-25 00:00:00
Senast ändrad
2024-12-12 16:34:41
HISTORIK ÖVER KRISTIANSTADS DOMSAGA
När domsagoreformen genomfördes 1967 innebar det att åtskillnaden mellan stad och land försvann. De tidigare häradsrätterna på landsbygden slogs samman med rådhusrätterna i städerna till större enheter. I Kristianstad bildade stadens rådhusrätt en stordomsaga tillsammans med häradsrätterna i Villand, Gärds-Albo och Östra Göinge. De två sistnämnda häradsrätterna införlivades emellertid inte i sin helhet i den nya domsagan utan delades i samband med reformen. En del av Gärds-Albo kom att tillfalla Simrishamn Domsaga medan en del av Östra Göinge hamnade under Hässleholm Domsaga.
Till den nya domsagan knöts en inskrivningsmyndighet som bildade ett eget arkiv för fastighets- och bouppteckningsärenden. Av praktiska och administrativa grunder delade inskrivningsmyndigheten upp domsagan i två områden Distrikt 1 och Distrikt 2. Det förstnämnda området omfattade själva staden och det sistnämnda den omgivande landsbygden. Arkivhandlingarna för respektive område förvarades årskilda. År 1971 ombildades domsagan till Kristianstad Tingsrätt. Vid den senaste omstruktureringen av landets tingsrätter år 2000 bestämdes det att merparten av tingsrätternas arkivmaterial från det gångna seklet skulle omhändertas av olika statliga arkivmyndigheter. Bouppteckningarna återfinns i dag hos de olika regionala landsarkiven medan lagfarter, från 1933 och framåt, förvaras centralt vid landsarkivet i Härnösand.
VERKSAMHET Domsagans huvuduppgift var rättsskipning. Den var emellertid också ansvarig för en lång rad ärenden av rättsvårdande karaktär t ex: - Bouppteckningsärenden - Adoptioner och dödande av förkomna handlingar - Konkurs- och ackordsärenden - Ärenden rörande borgerlig vigsel.
Verksamheten var organiserad så att brottmål, tvistemål och fastighetsmål samt domstolsärenden handlades av olika rotlar, under ledning av en domare. Enskilda enheter, även de under ledning av en domare, tog hand om övriga ärenden. Handlingarna registrerades som brottmål, tvistemål, fastighetsmål eller domstolsärenden. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. Akten innehöll både handlingar upprättade vid domsagan och handlingar inkomna utifrån, t ex stämningsansökningar. Även handlingar från andra myndigheter t ex förundersökningsprotokoll var vanligt förekommande. Några exempel på handlingar som upprättades vid domsagan var domar, beslut, kallelser, protkoll och förelägganden. Handlingarna registrerades i kronologiska dagböcker, förteckningar och register. Förmynderskapen registrerades i en särskild förmynderskapsbok. Avslutade akter bands in till volymer.
HANDLINGARNA Arkivet innehåller bouppteckningar och där till hörande protokoll. Protokollen utgörs företrädesvis av testamenten, äktenskapsförord och personbevis. Bouppteckningar kan vara av intresse då man vill få insyn i en avliden persons familj och ekonomi. Genom testamentet får man en inblick i fördelningen av tillgångarna bland de efterlevande. Informationen är viktig i samband med t ex arvstvister eller vid upprättande av just bouppteckningar. Även för släktforskare har materialet mycket att erbjuda. Genom handlingarna kan denne t ex få en spännande inblick i en sedan länge avliden släktings famlj. Vilka var bröstarvingar, till vem testamenterade släktingen pengar, hur såg privatekonomin ut vid dödstillfället, vilka materiella tillgångar hade han osv ?
SÖKINGÅNGAR TILL ARKIVET Lämpliga hjälpmedel vid sökning är de register över avlidna som finns för varje årgång bouppteckningar och de så kallade stegarna, som finns i bouppteckningsprotokollen. De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i.
GALLRING Gallring i Kristianstad Domsagas arkiv har skett med stöd av Riksarkivets allmänna föreskrifter. Bouppteckningarna och de därtill hörande protokollen har emellertid inte gallrats.
Bilaga 1.
KRISTIANSTAD DOMSAGA
DISTRIKT I (bouppteckningsprotokoll A): Kristianstad stad: Rådhusrätten: Heliga Trefaldighets församling Norra Åsums församling.
Villands häradsrätt: förutvarande Nosaby kommun: Nosaby socken Fjälkestad socken Österslöv socken. Östra Göinge häradsrätt: förutvarande Araslöv kommun: Färlöv socken Norra Strö socken Önnestad socken. Gärds och Albo häradsrätt: förutvarande Vä kommun Vä socken Köpinge socken Skepparslöv socken. förutvarande Träne kommun: Träne socken Djurröd socken Äsphult socken.
Broby kommun (numer Östra Göinge kommun): Östra Broby socken Emmislöv socken. Glimåkra kommun (numer Östra Göinge kommun): Glimåkra socken. Hjärsås kommun (numer Östra Göinge kommun): Hjärsås socken. Knislinge kommun (numer Östra Göinge kommun): Knislinge socken Kviinge socken Gryt socken. Fjälkinge kommun (numer Kristianstad kommun): Fjälkinge socken Gustav Adolf socken Ivö socken Kiaby socken Nymö socken Rinkaby socken Trolle-Ljungby socken. Oppmanna och Vånga kommun (numer Kristianstad kommun): Oppmanna socken Vånga socken. Näsums kommun (numer Bromölla kommun): Näsums socken. Bromölla köping (numer Bromölla kommun): Ivetofta socken Gualöv socken. Degeberga kommun (numer Kristianstad kommun): Degeberga socken Huaröd socken Maglehem socken Hörröds socken Vittskövle socken Everöds kommun (numer Kristianstad kommun): Everöd socken Lyngsjö socken Östra Sönnarslöv socken. Tollarps kommun (numer Kristianstad kommun): Linderöd socken Västra Vram socken Östra Vram socken.
Önnestad tillhörde inte Östra Göinge förrän (1953) 1952 (tidigare Hässleholm). Hästveda tillhörde Östra Göinge t o m (1952) 1951 (därefter Hässleholm). Norra Åsum församling tillhörde Gärds och Albo t o m 1940 (därefter Rådhusrätten). Loshult, Osby och Örkreneds kommuner tillhörde Östra Göinge t o m 1966 (därefter Hässleholm). Brösarp och Kivik kommuner tillhörde Gärds och Albo t o m 1966 (därefter Simrishamn).
I samband med ordnings- och förteckningsarbete på Landsarkivet har den förteckning som inkom med leveransen uppdaterats framtill 1970 och kompletterats med hänvisningar. Serie G VII har komprimerats och lagts samman till 24 volymer.
I förteckningen upprättad av myndigheten kallad Bilaga I, kartor. Serien ska innehålla en karta från 1967. I serieanmärkningen anges följande: "Tillhör karta över Kristianstad Stad L:10 till Kungl Lantmäteristyrelsens beslut den 30 december 1966.
Volym 1 i arkivbox. Volym 2-4 i lådor. Volym 1: Handlingarna ordnade efter församling. Volym 2-4: Registerkort i bokstavsordning. Detta register lämnas enbart ut till forskare i undantagsfall.