bild
Arkiv

Åklagarmyndighetens i Borås arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/12092
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/d0aAx4YHG4gzHbh8h2hMF0
Omfång
11,3 Hyllmeter 
14 Ritningar 
Datering
1965 – 1996  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd) (Matts Wiberg)
Arkivförteckning (godkänd) (Tobias Bjernehed)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Åklagarmyndigheten i Borås, 1965 – 1996 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

ArkivhistorikÅklagarmyndigheten i Borås

Arkivbeskrivning

Åklagarväsendets organisation

Den 1 januari 1965 förstatligades det svenska polisväsendet. De tre verksamhetsgrenarna polis, åklagare och domare skiljdes då helt från varandra och tre fristående organisationer skapades;
• åklagarväsendet
• polisväsendet
• domstolsväsendet
Med följd därav försvann både stadsfiskalerna och deras motsvarigheter på landsbygden, landsfiskalerna. Riksåklagaren blev landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet.

Åklagarmyndigheten i Borås organisation

Åklagarmyndigheten i Borås tillkom den 1 januari 1965. Åklagarmyndigheten i Borås hörde då till Länsåklagarmyndigheten i Älvsborgs län. Åklagarmyndigheten i Borås distrikt omfattade av Bollebygd, Mark (Kinna), Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Borås.

1985 hörde Åklagarmyndigheten i Borås till Regionåklagarmyndigheten i Vänersborg.

Den 1 juli 1996 sker det en omorganisation och Åklagarmyndigheterna i Borås och t ex distriktsåklagare i Kinna och Ulricehamn, Alingsås och Trollhättan med sina distriktsåklagare gick upp i Åklagarmyndigheten i Göteborg.
1965-01-01 - - 1985-07-31
Enligt kungörelsen (1964:345) kom riket att indelas i åklagardistrikt. Mellan 1 januari 1965 och 30 juni 1985 var åklagardistrikten indelat på länsnivå. I varje län fanns, med vissa undantag, en länsåklagarmyndighet. Länsåklagarmyndigheterna hade lednings- och tillsynsansvar över åklagardistrikten inom sina områden. Åklagardistrikten utformades efter polisdistrikten men kunde i vissa fall omfatta mer än ett polisdistrikt. I dessa fall utstationerades en av åklagardistriktets åklagare till polisorten. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ingick inte i verksamhetsområden, inte heller Statsåklagaren för speciella mål.
1985-08-01 - - 1996-07-01
Efter 1 juli 1985 bildades regionåklagarmyndigheterna genom att länsåklagarmyndigheter slogs samman.Landet indelades i tretton åklagarregioner, med en regionåklagarmyndighet i varje region. Regionåklagarmyndigheter hade lednings- och tillsynsansvar för åklagarmyndigheterna inom sina regioner. På central nivå sorterade de lokala och regionala åklagarmyndigheterna under riksåklagaren (RÅ) vid riksåklagarämbetet. Riksåklagaren var landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet. Åklagarmyndigheten i Borås var en av de 86 åklagarmyndigheterna i landet. Åklagarmyndigheten i Borås hörde till den region som omfattar Älvsborgs län (länsbokstav P) med Regionåklagarmyndigheten i Vänersborg som kansliort. Åklagarmyndigheten i Borås ingick i 1-9 rotlar. De lokala åklagarmyndigheterna och regionåklagarmyndigheterna upphörde från och med den 1 juli 1996 då de ersattes av sju åklagardistrikt (från och med 1999-04-16 blev det sex åklagardistrikt) med en åklagarmyndighet i varje distrikt (Åklagarförordningen SFS nr. 1996:205). Åklagarmyndigheten i Borås gick upp i Åklagarmyndigheten i Göteborg.

Verksamhetens reglering
Verksamheten reglerades av Svensk författningssamling (SFS) förordningar
1. SFS nr. 1942:740 - Rättegångsbalken
2. SFS nr. 1961:591 – Allmänna arkivstadgan
3. SFS nr: 1962:700 - Brottsbalken
4. SFS nr. 1964:345 – Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i åklagardistrikt
5. SFS nr. 1964:739 – Åklagarinstruktion
6. SFS nr. 1968:473 - Allmänna arkivstadgan
7. SFS nr. 1974:910 – Åklagarinstruktion
8. SFS nr. 1985:492 - Indelning i åklagardistrikt/verksamhetsområden
9. SFS nr. 1989:848 – Åklagarförordningen
10. SFS nr. 1990:782 - Arkivlagen
11. SFS nr. 1996:205 – Åklagarförordningen
Och andra straffrättsliga författningar.

Myndighetens arbetsuppgifter
Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken, åklagarförordningen och myndigheternas arbetsordning. Myndighetens chef kallades för chefsåklagare. Vid åklagarväsendet fanns åklagare och administrativ personal.

En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter var att leda förundersökningar om brott, att fatta beslut om åtal skall väckas och att föra talan i domstol.

Handlingar som avspeglar verksamheten och gallring
Åklagarmyndigheternas verksamhet var främst dokumenterad i diarier och akter.

För själva åklagarverksamheten fördes olika diarier; brottmålsdiarier, tvångsmedeldiarier och säkerhetsdiarier. Handlingar beträffande åklagarverksamheten diariefördes i dessa diarier.

Brottmålsdiarierna var uppdelade på fem typer av kategorier:
• A – Yttranden m.m.
• B – Militära mål
• C – Brottmål
• D – Narkotika
• E - Bötesmål

Handlingarna i åklagarverksamheten bildade akter som ordnades efter gallringsfrist och inbördes diarienummerordning.

Samtliga handlingar till brottmålsdiariet var gallringsbara med olika gallringfrister på 5, 10 eller 30 år beroende preskriptionstiden för det brottmålet avsåg.

I en akt till brottmålsdiariet där t ex åtal väckts sparades vanligtvis:
• dom/-ar
• stämningsansökan
• förundersökningsprotokoll
• beslut
• underrättelser
• eventuella tvångsmedelsbeslut
• personblad

När ett ärende skrevs av efter det att förundersökningsprotokoll upprättats så sparades ärendet i t ex 10 eller 30 år, beroende på brottet.

När ett ärende avslutades med att förundersökning inte skall inledas eller att den skall läggas ned arkiveras ingenting. Allt material återgick till polisen för förvaring.

Akter i ärende där strafföreläggande utfärdats och som inte diarieförts i brottmålsdiariet gallrades efter 5 år.

Administrativa ärenden diariefördes i det allmänna diariet och sparades i 5 år.

Arkivets handlingar gallrades med stöd av Riksarkivets gallringsföreskrifter, ytterligare information och hänvisningar om gallring längre fram i skriften.

Brottmålsärenden som inte var avslutade den sista juni 1996 överfördes till den efterkommande arkivbildaren/myndigheten. De oavslutade målens diarieblad samlades i så kallade balansdiarier. Balans är lika med det som kvarstår/återstår. Enligt RA-MS 1996:39 skulle handlingar i oavslutade ärenden vid de lokala åklagarmyndigheterna överlämnas till de nya åklagarmyndigheterna för vidare handläggning.

Åklagarmyndighetens i Borås arkiv består efter gallring i huvudsak av diarier, anhållningsliggare, protokoll över unga lagöverträdare.

Personaldossiéer beträffande personal överfördes till den efterkommande myndigheten. Lönekort beträffande personal överfördes till den nya myndigheten och övriga handlingar beträffande personal överfördes till den efterkommande myndigheten. Handlingar tillhörande ekonomisystem System S och löneuträkningssystem SLÖR gallrades med generella gallringsbeslut.

Sökingångar i arkivet
• Arkivförteckningen
• Diarier var den primära sökingången för akter i t ex brottmål

Under den nya organisationen 1996 blev brottmålsdiariet datoriserats.

Begränsningar i tillgängligheten genom sekretess
Arkivet och diarierna innehåller delvis uppgifter som är hemliga enligt den tidigare sekretesslagen SFS nr: 1980: 100 (upphävd 2009-06-30). Sekretesslagen (1980:100) ersatte bland annat lagen (1937:249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmän handling, SFS 1937:249.

Menprövning ska ske i varje enskilt fall av begäran av allmänna handlingar.

Gallringsregler – Riksarkivets utfärdade gallringsbeslut m.m.
• Riksarkivets gallringsbeslut nr 159 den 6/4 1966 Åklagarväsendet (med undantag av riksåklagaren och Stockholm åklagardistrikt) (ändrad genom: Gallringsbeslut 274, upphävd genom: Gallringsbeslut 648)
• För landsfiskalers arkiv gäller Riksarkivets gallringsbeslut nr 237 av den 19 november 1969.
• Riksarkivets gallringsbeslut nr 491 den 21/10 1975 Åklagarväsendet (med undantag av riksåklagaren och Stockholms åklagardistrikt) (upphävd genom: 648)
• Riksarkivets gallringsbeslut nr 648 den 22 september 1978 Åklagarväsendet (med undantag av riksåklagaren och åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt) samt åklagarmyndigheternas föregångare (Det här gallringsbeslutet trädde i kraft den 1 januari 1979. Ras gallringsbeslut av den 6 april 1966, nr 159 med senare ändringar (nr 274 och 491) upphörde gälla med utgången av år 1978).
• Riksarkivets gallringsbeslut Nr 994 den 11 december 1984 Åklagarväsendet (med undantag av riksåklagaren och åklagarmyndigheteten i Stockholms åklagardistrikt)
• Riksarkivets gallringsbeslut nr 994 den 11 december 1984 Åklagarväsendet (med undantag av riksåklagaren och åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt)
• RA-MS 1985:28 Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28 den 21 maj 1985 Länsåklagarmyndigheterna samt de lokala åklagarmyndigheterna (med undantag av de lokala åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö distrikt) (upphävs genom: Serie A 1989:1, Serie A 1989:3)
• RA-MS 1989:1 Riksarkivets föreskrifter Serie A gallringsbeslut 1989 den 9 januari 1989 Länsåklagarmyndigheter samt de lokala åklagarmyndigheterna (upphävd genom: 1989:3)
• RA-MS1989:3 Riksarkivets föreskrifter Serie A gallringsbeslut 1989:3 den 5 juli 1989 Länsåklagarmyndigheterna samt de lokala åklagarmyndigheterna (upphävd genom: RA-MS 2004:81 den 1 januari 2005)
• RA-MS 1996:39 Riksarkivets föreskrifter om överlämning av handlingar från regionala och lokala åklagarmyndigheter, som upphör den 30 juni 1996, till de åklagarmyndigheter som bildades den 1 juli 1996, ochom arkivbildningen svid dessa myndigheter

Enligt RA-MS 2004:81 fick Åklagarmyndigheten tillämpa föreskrifter om gallring utfärdade för regionala åklagarmyndigheter (det vill säga lokala åklagarmyndigheter, länsåklagarmyndigheter och regionåklagarmyndigheter). Föreskriften fick dock tillämpas längst till och med den 31 december 2005. Enligt RA-MS 2010 om gallring m.m. hos bland annat åklagarmyndigheter (omtryck av RA-MS 1998:57) som trädde i kraft den 1 april 2010 får Åklagarmyndigheten tillämpa äldre bestämmelser om gallring för handlingar som arkiverats före den 1 juli 1996, det vill säga Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3 avseende lokala åklagarmyndigheternas arkiv.Enligt RA-MS 1996:39 skulle handlingar i oavslutade ärenden vid de lokala åklagarmyndigheterna överlämnas till de nya efterkommande åklagarmyndigheterna för vidare handläggning.Gallringsbara serier redovisas i arkivförteckningen. Se även äldre arkivförteckningar och dokumentplaner i serien D6A:1, här går det att se hur myndigheten personal har gallrat med de frister som gällde. För det datoriserade brottmålsdiariet som infördes under 1996 gällde förordningen om registerföring vid åklagarmyndigheterna (SFS 1995:1006) och Riksåklagarens föreskrifter (utgivna år 1996).

Källor
Åklagarmyndighetens arkivbeskrivning, ÅM2022-721
Åklagarmyndighetens historik
NAD
https://foreskrifter.riksarkivet.se/rafs
https://foreskrifter.riksarkivet.se/rams
Förkortningar som kan förekomma i arkivmaterialet
ADLÅ – Allmänna diariet länsåklagarmyndigheter
BDLÅ – Brottmålsdiarium länsåklagarmyndigheter
SDÅ – Strafföreläggandediarium åklagarmyndigheter i åklagardistrikt
ADÅ – Allmänt diarium åklagarmyndigheter i åklagardistrikt
BDÅ – Brottmålsdiarium åklagarmyndigheter i åklagardistrikt
TDLÅ – Tvångsmedelsdiarium länsåklagarmyndigheter
SäkDLÅ – Säkerhetsdiarium länsåklagarmyndigheter

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2025-12-03 12:04:20
Senast ändrad2025-12-12 11:06:26