Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/13201
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/OR2cETj0o4cPzDw5Axhpa2
Omfång
98,8 Hyllmeter 
300 Fotografier  (Tilläggsleverans i oktober 2023.)
Datering
1682 – 2013  (Tidsomfång)
1769 – 1999  (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
Arkivförteckning (godkänd), Tobias Bjernehed
Arkivförteckning (godkänd), Tobias Bjernehed
Arkivförteckning (koncept): Oförtecknade kartor och ritningar - obs, arbetsmaterial! (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Karlskrona stadsförsamling (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll och historik

Innehåll
Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv

HISTORIK

Genom Kungl. brev 1679-12-05 bestämdes att örlogsflottan skulle förläggas till Trossö i Augerums socken. Bonden Vitus Andersson ägde bl.a. denna ö och blev av kung Karl XI tvingad att sälja både Trossö och ett antal mindre öar, där Karlskrona grundades. 1680-08-10 erhöll den nya staden privilegier och staden expanderade kraftigt. Redan två decennier efter dess grundläggning var den landets näst störst stad. Det var inte förrän omkring 1760, som den passerades av Göteborg i storlek. Från början bestod staden av tre huvudförsamlingar, nämligen amiralitetsförsamlingen som huvudsakligen omfattade flottans i Karlskrona fast anställda personal med familjer, tyska församlingen som omfattade stadens tyska borgare delvis inflyttade från Ronneby och Kristianopel, samt Karlskrona stads svenska församling eller storkyrkoförsamlingen som omfattade stadens övriga invånare.

Kyrkoherden i storkyrkoförsamlingen utnämdes 1682 till amiralitetssuperintendent i Karlskrona, och ett amiralitetskonsistorium upprättades. Ända till 1826 var samtliga kyrkoherdar i storkyrkoförsamlingen tillika amiralitetssuperintendenter. Amiralitetskonsistoriets åliggande överflyttades 1826 till Lunds domkapitel.

1685-11-22 invigdes storkyrkoförsamlingens kyrka, en träkyrka kallad Hedvig Eleonora. 1744 stod en ny kyrka färdig, Fredrikskyrkan, och den gamla kyrkan revs. Storkyrkoförsamlingen och tyska församlingen förenades genom kungliga beslut 1838-07-13 och 1839-06-21 till en församling. För att vidta de åtgärder som krävdes för tillsättande av kyrkoherde i de förenade församlingarna utsågs 1846 ett interimskyrkoråd. De ordinarie kyrkoråden inom respektive församling fortsatte under tiden sitt arbete. Först sedan Kungl. Maj:t utnämt kyrkoherde i den nya församlingen, som benämdes stadsförsamlingen, skedde sammanläggningen 1848-01-01. Härmed fick stadsförsamlingen två kyrkor, dels storkyrkoförsamlingens Fredrikskyrkan, dels tyska församlingens Trefaldighetskyrkan.

Begravningsplatsen på Vämö användes av både stads- och amiralitetsförsamlingen och man måste därför finna former för samarbete. På uppmaning av drätselkomissionen utsåg stadtsförsamlingens sockenstämma 1852-06-11§ 2 tre sakkunninga som jämte lika många från amiralitetsförsamlingen skulle utse en sjunde person till ordförande och sedan samråda i dessa frågor. Frågan om en särskild kyrkogårdsstyrelse gemensam för stads- och amiralitetsförsamlingarna diskuterades vid flera tillfällen, t.ex. i gemensam kyrkostämma 1871-01-09, i kyrkorådet 1881-10-16 och 1882-12-19, men en sådan styrelse dröjde. Enligt ordningsstadga för begravningar på allmänna kyrkogården på Vämö tillkom tillsynen stadsförsamlingens kyrkoråd. Då särskilda insatser krävdes tillsattes kommittéer. På gemensam kyrkostämma i stads- och amiralitetsförsamlingen 1875-05-08 tillsattes en kommitté för avgivande av förslag till ny gemensam begravningsplats på Vämö. Dess förslag antogs 1879-01-09 av gemensam kyrkostämma, vilken samma dag utsåg sex personer, "Komitterade för nya begravningsplatsen på Vämö", för att verkställa beslutet. Sedan den nya begravningsplatsen besiktigats (jmf. protokoll vid gemensam kyrkostämma 1881-09-05), var komittéens uppdrag slutfört. Dess sista protokoll är daterat 1882-02-08. Vid gemensam kyrkostämma 1889-05-09 utsågs på nytt en komitté för begravningsplatsen "för verkställande av beslutad utvidgning". Denna komitté sammanträdde för första gången 1898-05-12.

Församlingens skolråd, vilket 1863 avlöst skolstyrelsen, utsåg 1883 en särskild fruntimmersstyrelse för slöjdundervisningen vid stadsförsamlingens flickskola (Se serie K5) . I Karlskrona fanns även skolor som inte var knutna till församlingarna. 1840-1894 ledde en särskild nämnd, utsedd av fattigvårdsdirektionen respektive fattigvårdsstyrelsen, samt hantverksföreningen den så kallade söndagsskolan, vilken var föranledd av en donation. 1856 stiftades en lärlings- och yrkesskola, kallad slöjdskolan, av borgerskapets äldste. Denna leddes av en styrelse och 1890 ändrades dess namn till slöjd- och tekniska skolan. I stadsförsamlingens arkiv har påträffats ett par orginalhandlingar tillhörande styrelsen för slöjdskolan respektive nämnden för söndagsskolan. De har placerats i serie Ö, eftersom styrelsens och nämndens handlingar i övrigt inte återfunnits.

Under seriesignum Ö förvaras även ett fåtal handlingar rörande det första länslasarettet i Blekinge, beläget i Karlskrona. Det rör sig enbart om handlingar rörande de tomter som lasarettet förfogade över, främst åtkomsthandlingar. Det första lasarettet inrättades 1797 av Serafimerordensgillet. Från 1841 drevs det av en särskild lasarettsdirektion. I slutet av 1800- talet byggdes ett nytt större lasarett i Karlskrona på en annan plats och det gamla lasarettet såldes därvid 1893 till stadsförsamlingen för att användas till skola. I samband härmed kom dessa handlingar jämte en del kartor över de tomter det gällde i stadsförsamlingens förvar. Kartorna förvaras i landsarkivets kart- och ritsamling. Serafimerordensgillet och lasarettsdirektionens arkiv har inte påträffats. Karlskrona Frivilliga Fattigvårdsförening (serie P4) bildades 1895 som ett församlingens komplement till den legala fattigvården.

1862-12-13 utsåg kyrkostämman med stadens hus- och tomtägare en kyrkobyggnadsstyrelse (se serie K 5) att handha kyrkoreparations-, pastorboställs- och folkskolehusangelägenheterna. Bestyrelsen skulle bestå av fem av stadens hus- och tomtägare. Denna bestyrelse upplöstes i och med utgången av år 1872, varvid kyrkorådet övertog ärendena rörande kyrka och pastorsboställe och skolrådet ärende rörande folkskolebyggnaden ( kyrkorådets protokoll 1872-12-20 paragraf 6). 1876-10-06 beslöt kyrkostämman med stadsförsamlingens röstägande medlemmar och stadens hus- och tomtägare att sammanslå enskilda kyrkokassan, kyrkoreparations- och pastorsboställskassorna till en gemensam kassa under namn av stadsförsamlingens kyrkokassa samt sammanslå folkskolebyggnadskassan och folkskolekassan till en kassa, vilka kassor av var sin kassör skulle bokföras.


Området Gullberna överfördes 1904 från Lösen till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling. Området Ekholmen överfördes 1906 och Saltö och Dragsö överfördes 1915 från Nättraby till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling. Långö municipalsamhälle och Hästö överfördes från Augerum till Karlskrona stadsförsamling och Karlskrona amiralitetsförsamling 1934-01-02.

Vid den stora eldsvådan i Karlskrona 1790 förstördes många av församlingens handlingar.

Litteratur: J . Bromé, Karlskrona stads historia 1-3.

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckning 15/1979. Förteckningen, kompletterad och delvis omarbetad, är färdigställd i mars 1979 av arkivarie Anna-Brita Lövgren.
Senast ändrad2024-01-19 09:38:12