Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Skånska cement AB. Huvudkontorets arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30537
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/idRxXrpzngJUpMG9ztAaY6
Omfång
64 Hyllmeter 
120 Hyllmeter  (-, Leveranser 54/99, 107/99, 108/99.)
139 Hyllmeter  (-, Leveranserna 2006 och 2008.)
10 Hyllmeter  (-, Leverans 2011.)
Datering
1871 – 2008  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmVillkor 1: Handlingar yngre än 25 år kräver tillstånd. Observera att vissa serier har förbehåll på 40 eller 70 år - se serieanmärkningarna! (CLM augusti 2008)

Forskaren får kontakta bolaget rörande tillstånd. Adress: Heidelberg Materials Sweden AB, Legal & Compliance, Box 47055, 100 74 STOCKHOLM

Villkor 2: Volymer i detta arkiv är inte aktuella för skanning.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 2010/86, Bengt Danielson (1992)/ Nina Wiklund (2001)/ Mikael Ottosson (2003)/ Maria Wallin (2009)
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (godkänd): Ljud och rörlig bild, Matts Wiberg
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1992/48
Sakregister: Ritningsregister rörande Limhamnsfabriken (avser ritningar som ännu ej registrerats i arkivförteckningen) (pdf)
Sakregister: Koncernens bolagsregister (pdf)
Arkivbildningsplan: Bilaga rörande räkenskapsböcker 1895 (pdf)
Övriga hänvisningar
Historik/biografi: Arkivnyckel till Skånska Cement-koncernen (högupplöst fil med bilaga) (pdf), Vägledning beträffande litteratur och arkiv som rör de olika delarna av Skånska Cement-koncernen. Av Maria Wallin utifrån förlaga av K.G. Fredenberg.
Historik/biografi: Arkivnyckel till Skånska Cement-koncernen (lågupplöst fil utan bilaga) (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skånska cement AB, 1871 – 2008 (Arkivbildare)
Alternativa namn: AB Cementa  (1969 – 1972)
Alternativa namn: Industri AB Euroc  (1973 – 1992)
Alternativa namn: Euroc AB  (1992 – 1996)
Alternativa namn: Scancem AB  (1996 – 2008)
Kategori: Företag. Processindustri (Cement- och kalkvaruindustri)

Innehåll och historik

Innehåll
OBS FÖRBEHÅLL: Handlingar som är yngre än 25 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med Euroc från fall till fall. Observera att vissa serier har förbehåll på 40 eller 70 år - se serieanmärkningarna! Se överenskommelse mellan Landsarkivet och Euroc, A D 768/78. Uppdaterade adressuppgifter se RA-FF 2023/067253.


VERKSAMHET - ORGANISATION - ARKIV

Skånska Cement bildades vid en konstituerande bolagsstämma i Lund den 2 november 1871. Den vid detta tillfälle antagna bolagsordningen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 november 1871 och intogs i Lunds rådhusrätts inteckningsprotokoll den 21 december 1871.

I samband med fusion med Svenska Cementförsäljnings AB Cementa ändrades bolagets namn 1969 till AB Cementa. I samband med en större omorganisation, vilken trädde i kraft den 1 januari 1973, ändrades koncernmoderbolagets verksamhet. Det erhöll därvid namnet Industri AB Euroc, senare Euroc AB 1992. Mer om organisationsförändringen 1973 se vidare nedan. 1996 gick Euroc och norska Aker-koncernen samman och namnet ändrades till Scancem AB. Tyska HeidelbergCement-koncernen förvärvade Scancem 1999. Som namn på det arkiv, vilket uppkommit till följd av bolagets och dess olika kontors, förvaltningars och avdelningars verksamhet från 1871 och framåt, har valts Skånska Cement AB:s arkiv.

Styrelse och verkställande direktörer
Styrelsen hade från början sitt säte i Lund. 1912 beslöts att styrelsens säte skulle förläggas till Malmö. Styrelsens ordförande var greve Arvid Fr Posse (1871-1880), greve C A Beck-Friis (1880-1884), godsägare Gottfrid Warholm ( 1884-1906), professor Hj Lindgren (1906-1919), stadsläkare A Fornmark (1919-1935), greve Walthier hamilton (1936-1947), direktör C J Malmros (1947), direktör E C:son Herslow (1948-1957), tekn dr Ernst Wehtje (1957-1968), direktör Elam Tunhammar (1968-1974), Ragnar Sundén (1975-1976), Lars-Erik Thunholm (1977-1981), Sten Lindh (1982-1983), Ernst Herslow (1984-1989), Bo Rydin (1990-1993), Melker Schörling (1994-1995), Tom Ruud (1996), Bjørn Rune Gjelsten (1997), Claes Björk (1998).

Under den första tiden skötte olika styrelseledamöter företagets ledande funktioner. 1873 anställdes emellertid ingenjör Rudolf Fredrik (Fritz) Berg som bolagets disponent med uppgifter motsvarande en verkställande direktörs. Han var verksam som sådan till sin död 1907. Därefter hade bolaget följande verkställande direktörer: v häradshövding Ernst Wehtje (1907-1936), tekn dr Ernst Wehtje (1936-1957), direktör Elam Tunhammar (1957-1968) och ambassadör Sten Lindh (1968-1981), Sven Borelius (1982-1989), Finn Johnsson (1990-1994), Sven Ohlsson (1995-1998), Bo Jacobsson (1998-2000).

Koncernen
Enligt den ursprungliga bolagsordningen var bolagets ändamål att "i Skåne (...) bedrifva Cementtillverkningn och i sammanhang dermed genom kalk- och tegeltillverkning samt jordbruk tillgodogöra sig de för anläggningen inköpte egendomar". Genom anläggningar och förvärv av cementfabriker och kalkbrott utvecklades bolaget till moderbolag i Sveriges största koncern för tillverkning av cement. Direkt eller genom dotterbolag kom emellertid bolaget att engagera sig i en lång rad andra verksamheter, huvudsakligen inom byggnadsmateriel- och installationsmaterielbrancherna. Vid tiden för omorganisationen kring 1970 fanns följande verksamhetsgrenar representerade inom koncernen: cement, kalkprodukter, sand, fabriksbetong, makadam, lättbetong (siporex), eternit, gipsskivor, keramiska produkter (sanitetsgods, isolatorer, fasadmaterial, golv- och väggbeklädnader m m), armaturer, termostatventiler, säkringsproppar, motstånd, plastprodukter, vibratorer (utrustning för betongkomprimering och jordpackning, materialmatning, siktning m m), monteringsfärdiga trähus, aluminiumpulver, krommönja, murfärger, byggmaterial och montage. Försäljningen av koncernens produkter skedde till stor del genom försäljningsbolagen Svenska Kalkförsäljnings AB Calcium (1902-1969), Skånska Tegelförsäljnings AB (1902-1969) samt AB Karta och Oaxens Kalkbruk (1921-1969, fr o m 1961 AB Karta och Oaxen).

I jubileumsskriften Cement i 100 år (Alf Åberg, 1972) presenteras på sid 231-278 de viktigaste av de bolag som under olika tider varit knutna till koncernen. Se även företagsregistret i minnesskriften Cementaktiebolaget 1871-1931 och koncernens egen förteckning över bolag, av vilken ett exemplar finns tillgängligt på Landsarkivet.

Koncernen benämnes vanligen efter moderbolaget och hette sålunda till 1969 Skånska Cement-koncernen, 1969-1972 Cementakoncernen, 1973-1996 Euroc-koncernen och 1996-1999 Scancemkoncernen.

Genom koncernens successiva tillväxt kom den organisatoriska strukturen i hög grad att präglas av tillfälliga omständigheter. Kring 1970 bestod koncernen av ca 110 juridiska enheter i grupperingar, som då framstod som opraktiska och inadekvata. 1969 påbörjades därför en omorganisation, som syftade till att bättre anpassa bolagsstrukturen till de olika verksamhetsgrenarna. Till en början sammanfördes närbesläktade verksamheter i sex (senare sju) olika divisioner (produktgrupper), dock utan att den juridiska indelningen i bolag förändrades. Försäljningsbolagen upphörde emellertid redan 1969. Divisionerna var 1972 följande: Cement och kalk, Betong och ballast, Ifö ( sanitetsgods, keramiska produkter), Byggmaterial, Vibro (vibratorer), Elementhus och Förvaltning. Den 1 januari 1973 anpassades så den juridiska strukturen till divisionsindelningen genom att särskilda divisionsmoderbolag inrättades under koncernmoderbolaget. Till dessa överfördes nu, direkt eller genom divisionsdotterbolag, divisionernas verksamheter och anläggningar. I samband härmed ändrades verksamheten för koncernmoderbolaget och flera av koncernens bolag på ett genomgripande sätt. Ofta ändrades även namnen. Som exempel kan nämnas att dotterbolaget Ölands Cement AB gjordes till divisionsmoderbolag för hela Cement- och kalkdivisionen. Detta bolag bytte härvid namn till Cementa AB (och blev därmed det tredje bolaget i koncernens historia som bara Cementa-namnet). Se närmare härom i PM rörande rationalisering av koncernens juridiska struktur 1972-10-06 (i landsarkivets ämbetsarkiv).

Vid redovisningen av det arkivmaterial, som uppstått genom koncernens verksamheter, har materialet från moderbolagets egna förvaltningar och avdelningar ansetts tillhöra ett och samma arkiv, även om förteckningen av praktiska skäl delats upp på delförteckningar. Dotterbolagen har däremot principiellt betraktats som egna arkivbildare. Vid identifieringen av arkivbildare inom koncernen har sålunda den formella juridiska strukturen lagts till grund. Endast de olika aktiebolagen (och andra jämförbara juridiska personer) har betraktats som arkivbildare. Om ett bolag har upphört - eller helt ändrat verksamhet - har dess arkiv avslutats.

Moderbolaget
Bolaget, som från början bedrev verksamheter på olika orter, var, som antytts ovan, organisatoriskt uppdelat på olika avdelningar (förvaltningar) lydande under ett huvudkontor. Nedan redogörs för de olika avdelningar, som kunnat identifieras i det på Landsarkivet deponerade materialet.

1871 inköpte bolaget en egendom i Lomma med tillhörande tegelbruk och en egendom i Limhamn med tillhörande kalkbrott och kalkbruk, vilka båda ägdes av familjen Kockum. I Lomma anlades 1871-1873 landets första cementfabrik. Cementtillverkningen upphörde här 1905 och tegeltillverkningen 1956. En ny cementfabrik anlades 1888-1890 i Limhamn. 1913 inköptes Hellekis AB, vilket fusionerades med Skånska Cement AB. Härigenom förvärvades en cementfabrik i Hönsäter (Skaraborgs län) med kalkbrott och stenhuggeri samt omfattande jordbruksfastigheter i Österplana, Medelplana och Västerplan socknar (Skaraborgs län). Dessa verksamheter förvaltades av Hellekisavdelningen. Under en avvecklingsperiod 1934-1939 arrenderade bolaget Klagshamns Cementverks AB:s cementfabrik i Klagshamn. 1938-1941 uppfördes en ny cementfabrik i Köping med kalkbrott i Forsby och 1946-1949 ytterligare en i Stora Vika (Stockholms län) med kalkbrott på samma ort. I samband härmed tillkom Lövholmsavdelningen (siloanläggning) och rederiavdelningen i Stockholm, vilka från början ansvarade för distribution av cement men senare även av ägnade sig åt viss tillverkning. 1954 fusionerades Slite Cement och Kalk AB med Skånska Cement AB, varvid driften av cementfabriken i Slite lades direkt under moderbolaget. 1963 övertogs AB Elementhus tillverkning och försäljning jämte anläggningar i Mockfjärd (Kopparbergs län). Den härigenom uppkomna Elementhusavdelningen ägnade sig åt fabrikation och uppförande av monteringshus enligt modulsystemet.

Som självständiga förvaltningar med egen ekonomisk redovisning fungerade tidvis även Cement- och betonglaboratoriet, Göteborgslagret, Tekniska avdelningen och Torvförvaltningen.

Som ett led i den stora omstruktureringen av koncernen 1969-1973 fusionerades Skånska Cement AB med Svenska Cementförsäljnings AB Cementa 1969, varvid bolaget bytte namn till AB Cementa. 1973 års omorganisation innebar för moderbolagets del att dess rörelse ändrades till att bestå dels i att äga och förvalta aktierna i sju dotterbolag (=divisionsmoderbolag), dels i att bistå dotterbolagen med företagslednings- och konsulttjänster. Som ovan omtalats ändrades namnet i samband härmed till Industri AB Euroc.

På Landsarkivet har deponerats större bestånd från Huvudkontoret, Limhamnsavdelningen, Lommaavdelningen, Tekniska avdelningen och Torvförvaltningen. Från övriga avdelningar föreligger endast ett fragmentariskt material. Materialet från Huvudkontoret redovisas här i en delförteckning. I Huvudkontorets arkiv ingår också avdelningar som främst verkat efter den organisatoriska omstruktureringen 1973, handlingar från personalavdelningen, ekonomiavdelningen, fastighetsavdelningen och juridiska avdelningen.

Huvudkontoret
Den centrala korrespondensen och bokföringen sköttes till att börja med i Lund, sedan i Lomma. I och med att ingenjör R F Berg i maj 1873 tillträdde sin befattning som bolagets disponent, flyttades kontoret till Malmö. Dess första lokal var belägen vid Jacob Nilsgatan 47 (motsvarar nr 21 efter gatans omnumrering). Hösten 1876 flyttades kontoret till R F Bergs hus vid Norra Vallgatan 110. 1906 fick bolaget tillfälle att hyra moderna kontorslokaler i det nyuppförda Posthuset vid Skeppsbron. Hösten 1935 flyttade huvudkontoret in i ett nyuppfört kontorshus i kv Kolga ("Kolgahuset"), likaledes vid Skeppsbron. Fastigheten ägdes och förvaltades av ett dotterbolag, Fastighets AB Kolga, som fusionerades med moderbolaget 1958. På en angränsande tomt uppfördes 1965-1966 en tillbyggnad.
1978 flyttade man in i ett nyuppfört huvudkontor vid kanten av kalkbrottet i Limhamn.

Då materialet från Huvudkontoret delvis var sammanblandat med material från andra förvaltningar och andra bolag, har det ibland varit svårt att avgöra vilka handlingar som härrör från Huvudkontoret. I tveksamma fall har endast sådant material, som berör flera olika förvaltningar eller gemensamma funktioner, förts till Huvudkontoret.

Delar av Huvudkontorets arkivbestånd föreligger på mikrofilm, nämligen hela huvudserien med korrespondens 1873-1972 och vissa större räkenskapsserier fr o m 1928, bl a månadsbokslut, avdelningarnas kassaböcker och memorial, verifikationer, fakturor och kreditnotor. Ett exemplar av filmen ingår i depositionen. I förteckningen hänvisar i förekommande fall till filmnummer.

I Huvudkontorets bestånd märkes särskilt de omfattande dossiéserierna F 1 A till och med F 1 U, vilka speglar direktionens intresseområden och koncernens utveckling från 1890-talet till 1990-talet. En komplett dokumentation av ägarförhållandena 1873-1967 återfinnes i aktieregisterböckerna och aktieägarregistret i serierna D 1 A och D 1 B.

Av särskilt intresse är vidare det material, som har anknytning till den framstående industrimannen R F Berg, bolagets VD 1873-1907. Här märkes framför allt kopiorna av hans brev 1875-1906 i serie B 1 C (mer lätthanterade fotokopior i serie B 1 E) och hans ämnesordnade handlingar i dossiéserien F 1 A. Klar anknytning till hans verksamhet har även korrespondensen i serie E 3 samt vol E 20:1 och 2. Detta material torde i många avseenden kunna komplettera bilden av R F Berg som företagsledare, kommunalman, socialpolitiker och filantrop. Handlingar med anknytning till Bergs efterträdare, Ernst Wehtje s:r och Ernst Wehtje j:r, återfinnes bl a i serierna F 1 B resp F 1 C, E 7 och Ö 1.

I serierna F 4 A till och med F 4 T finns handlingar ordnade enligt koncernens arkivplan rörande många olika frågor, såväl aktier, kontrakt och lån som fastigheter, tekniska frågor och historik.
F 5 A och F 5 B utgörs av huvudkontorets dossiéer över dotter- och intressentföretag, ordnade i nummerordning efter koncernens interna numrering. Här återfinnes i många fall bolagsstämmo- och styrelseprotokoll, bolagshandlingar med mera, även för sådana företag som samtidigt utgör egna arkivbildare. Bokslut, inventarieböcker med flera räkenskapshandlingar för dotterbolag kan finnas i serierna G 1 AC och G 1 CH i den mån de levererats som en del av huvudkontorets ekonomiavdelnings handlingar, snarare än som självständiga arkivbildare.

Handlingar angående personal ingår normalt i respektive avdelnings bestånd, eller i huvudkontorets serier D 3 BA och D 3 BB (personalkort).

Räkenskapshandlingarna utgör den kvantitativt dominerande delen av huvudkontorets handlingar. De har tack vare mikrofilmningen kommit att bevaras i större utsträckning än vad som annars är vanligt i företagsarkiv.

Sambandet mellan de olika räkenskapshandlingarna i bolagets äldre bokföringssystem framgår av bilaga. Detta system tillämpades i stort sett fram till 1928. Detta år anskaffade huvudkontoret en bokföringsmaskin, och i samband härmed skedde en större omorganisation av bolagets bokföring. Dittills hade en specificerad bokföring av de olika avdelningarnas omkostnader gjorts såväl i avdelningarnas egna böcker som i huvudkontorets. Fr o m 1928 redovisades avdelningarna endas summariskt i de centralt förda böckerna. I stället insände avdelningarna regelbundet dubblettexemplar av sina kassaboks- och memorialboksblad (serierna G 2 AC, G 2 BB, G 2 BC, G 2 BD och G 2 BF) med tillhörande verifikationer. På grundval av dessa uppgifter framställdes detaljerade månatliga bokslut för de olika avdelningarna (serie G 1 CB). Omläggningen medförde att memorialen omstrukturerades (avd G 2 B) samt att reskontran (serie G 3) och sammandragsjournalerna upphörde (serierna G 4 A och G 4 B). Den centralt förda huvudboken (serie G 1 BA) och kassaboken (serie G 2 AA) fortlevde i ungefär samma form.


LITTERATUR

Bjurling, Oscar, Skånska Cementaktiebolaget och dess ledare, i Skånsk kalender 1936. Lund 1936.

Dahlström, Malin, 1979-. - Konkurrens, samarbete och koncentration : kalkstens- och cementindustrin i Sverige 1871-1982 / Malin Dahlström.. - 2015. - ISBN: 9789186217150,
http://hdl.handle.net/2077/38871

Danielson, Bengt, ”Företagsarkiv från Euroc på Landsarkivet i Lund”, i Arkiv, Samhälle, Forskning 1991:3.

Fredenberg, K-G, Arkivnyckel för svenska cementproducerande enheter fr o m 1872 t o m 1991. Stencil 1992.

Granström, G A, Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget 1893-1922. Stockholm 1923.

Kock, Karin, Skånska Cementaktiebolaget 1871-1931. Uppsala 1932.

Lahnhagen, R, Sveriges cementindustri. 1950.

Mellvig, Folke, Industrikung och idealist. Boken om R F Berg. Malmö 1945.

Stensson, Thomas: Mot en ny tid. Hela historien om Euroc under den stora strukturomvandlingen 1972-1996. 1996.

Wickström, Ingemar, "Det lilla cementgjuteriet", i Elbogen 1988:3.

Åberg, Alf, Cement i 100 år. Malmö 1972.
Allmän anmärkningTillhör Eurockoncernen. Internt Euroc-nr L 000.
Strömsnäs Bruks AB, tidigare LLA/30723, 4 volymer, har införlivats med Skånska cement AB.

Observera att serierna F 21 A - F 21 I rörande eternitärendet ej finns inlagda i Arkis; endast i dossen. Dessa får ej utlämnas utan tillstånd från deponenten.

Det en- eller tvåställiga numret i ritningsförteckningen återfinns i ritningarnas löpande numrering.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Skånska Cement-koncernens fotosamling (SE/LLA/31258)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckning 48/1992, Leverans 117/1978 mfl. Förteckningen upprättad i dec. 1992 av arkivarie Bengt Danielson. Kompletterad av bl a Mikael Ottosson, Nina Wiklund och Maria Wallin.
Senast ändrad2024-11-06 13:54:25