Arkivbeskrivning för Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolagets arkiv
År 1745 övertog Carl Gustav Berling det akademiska tryckeriet i Lund vilket boktryckare Vitus Haberegger etablerat 1668. Tryckeriet blev ett familjeföretag som gick i arv inom släkten Berling. En av de mer dynamiska företagsledarna var Carl Fredrik Berling vilken införskaffade en Columbiapress 1834 och en snällpress 1837. Carl Fredrik Berling såg även till att utveckla ett stilgjuteri vars tillblivelse räknas från år 1837. Carl Fredrik Berlings sondotter, Elisabeth Helena, gifte sig med Adolf Rappe. Rappe övertog verksamheten 1874 och ombildade företaget 1888 så att det kom att drivas som ett aktiebolag med namnet Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolaget, i dagligt tal kallat Berlings. Företaget köptes upp av AB Håkan Ohlssons Boktryckeri år 1943 efter att Håkan Ohlssons i ett antal år köpt in aktier i Berlings för att nå huvudägarskap. År 1962 genomfördes en omorganisation inom AB Håkan Ohlssons Boktryckeri. Den övergripande ledningen och administrationen kom att samlas i en koncern kallad Håkan Ohlssonkoncernen. Stilgjuteriverksamheten inom Berlings överfördes till ett nytt företag kallat Berlings Grafiska AB. Efter en period av rationaliseringar och omstruktureringar gick Håkan Ohlssonkoncernen samman med Verbum och det mesta av verksamheten hamnade 1975 under SKEAB (Svenska kyrkans ekonomiaktiebolag). Berlings tryckeri lever i viss utsträckning kvar än idag i form av Elanders Berlings i Arlöv.
Under Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolagets glansperiod från 1700-talet till mitten av 1900-talet hade man närapå monopol på de akademiska trycken i Lund. Förutom detta specialiserade sig företaget på tryck av ovanliga alfabet då man med hjälp av sitt egna stilgjuteri kunde gjuta både hebreiska-, arabiska- och kyrilliska tecken. Berlings är kanske mest känd för sin antikva. Den Berlingska antikvan utvecklades av Karl-Erik Forsberg under 1940-talet och var färdig för försäljning 1952. Typsnittet har rönt uppmärksamhet även internationellt.
Arkivet
Arkivet innehåller en stor samling beställningspåsar med exempel på tryckeriets produktion åren 1938-1972. Arkivet består annars till stora delar av räkenskaper och ämnesordnade handlingar. Vissa handlingar rörande personal och administration överfördes efter 1962 till Håkan Ohlssonkoncernen och förvaras i dennes arkiv. Se även AB Håkan Ohlssons Boktryckeris arkiv.
Vid Kulturen i Lund finns en permanentutställning om bokbranschen i Lund.
Vidare läsning:
"Kulturens årsbok 1995: Bokkulturen i Lund", red. Nils Nilsson. Lund 1995. Lundin, Susanne, "En liten skara äro vi...En studie av typografer vid 1900-talets första decennier". Malmö 1992. Olsson, Lars, "En typ bland typer i Lund. En livslinjestudie av en lundatypografs liv i helg och söcken 1893-1983". Lund 1983. Olsson, Lars, "Gamla typer och nya produktionsförhållanden". Lund 1986. Olsson, Lars, "De resande typograferna "Va' har harrn me mina arbetare å göra?"". Lund 1988. Olsson, Lars, "Typerna och rörelsen "Va' har harrn me mina arbetare å göra?"". Lund 1988. Olsson, Lars, "Vi stå här som säljare och köpare gentemot hvarandra... Om arbete, kultur och medvetande bland svenska typografer 1880-1910" Arbetarklassen i samhällets vardag"". red. Katia Båsk. Jyväskylä 1991.
Suzanne Forsberg 2000
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Om postens upprättande
Upprättad av Suzanne Forsberg 1996- 1997 med kompletteringar 2000 under handledning av Kjell-Ove Persson.
Skapad
1997-01-03 00:00:00
Senast ändrad
2024-10-25 09:40:22
Arkivbeskrivning för Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolagets arkiv
År 1745 övertog Carl Gustav Berling det akademiska tryckeriet i Lund vilket boktryckare Vitus Haberegger etablerat 1668. Tryckeriet blev ett familjeföretag som gick i arv inom släkten Berling. En av de mer dynamiska företagsledarna var Carl Fredrik Berling vilken införskaffade en Columbiapress 1834 och en snällpress 1837. Carl Fredrik Berling såg även till att utveckla ett stilgjuteri vars tillblivelse räknas från år 1837. Carl Fredrik Berlings sondotter, Elisabeth Helena, gifte sig med Adolf Rappe. Rappe övertog verksamheten 1874 och ombildade företaget 1888 så att det kom att drivas som ett aktiebolag med namnet Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolaget, i dagligt tal kallat Berlings. Företaget köptes upp av AB Håkan Ohlssons Boktryckeri år 1943 efter att Håkan Ohlssons i ett antal år köpt in aktier i Berlings för att nå huvudägarskap. År 1962 genomfördes en omorganisation inom AB Håkan Ohlssons Boktryckeri. Den övergripande ledningen och administrationen kom att samlas i en koncern kallad Håkan Ohlssonkoncernen. Stilgjuteriverksamheten inom Berlings överfördes till ett nytt företag kallat Berlings Grafiska AB. Efter en period av rationaliseringar och omstruktureringar gick Håkan Ohlssonkoncernen samman med Verbum och det mesta av verksamheten hamnade 1975 under SKEAB (Svenska kyrkans ekonomiaktiebolag). Berlings tryckeri lever i viss utsträckning kvar än idag i form av Elanders Berlings i Arlöv.
Under Berlingska Boktryckeri- och Stilgjuteriaktiebolagets glansperiod från 1700-talet till mitten av 1900-talet hade man närapå monopol på de akademiska trycken i Lund. Förutom detta specialiserade sig företaget på tryck av ovanliga alfabet då man med hjälp av sitt egna stilgjuteri kunde gjuta både hebreiska-, arabiska- och kyrilliska tecken. Berlings är kanske mest känd för sin antikva. Den Berlingska antikvan utvecklades av Karl-Erik Forsberg under 1940-talet och var färdig för försäljning 1952. Typsnittet har rönt uppmärksamhet även internationellt.
Arkivet
Arkivet innehåller en stor samling beställningspåsar med exempel på tryckeriets produktion åren 1938-1972. Arkivet består annars till stora delar av räkenskaper och ämnesordnade handlingar. Vissa handlingar rörande personal och administration överfördes efter 1962 till Håkan Ohlssonkoncernen och förvaras i dennes arkiv. Se även AB Håkan Ohlssons Boktryckeris arkiv.
Vid Kulturen i Lund finns en permanentutställning om bokbranschen i Lund.
Vidare läsning:
"Kulturens årsbok 1995: Bokkulturen i Lund", red. Nils Nilsson. Lund 1995. Lundin, Susanne, "En liten skara äro vi...En studie av typografer vid 1900-talets första decennier". Malmö 1992. Olsson, Lars, "En typ bland typer i Lund. En livslinjestudie av en lundatypografs liv i helg och söcken 1893-1983". Lund 1983. Olsson, Lars, "Gamla typer och nya produktionsförhållanden". Lund 1986. Olsson, Lars, "De resande typograferna "Va' har harrn me mina arbetare å göra?"". Lund 1988. Olsson, Lars, "Typerna och rörelsen "Va' har harrn me mina arbetare å göra?"". Lund 1988. Olsson, Lars, "Vi stå här som säljare och köpare gentemot hvarandra... Om arbete, kultur och medvetande bland svenska typografer 1880-1910" Arbetarklassen i samhällets vardag"". red. Katia Båsk. Jyväskylä 1991.
Serien i arkivkartonger. Serien gallrad, vart 10:e år bevarat. Viss korrespondens fördes under åren då företaget låg under Aktiebolaget Håkan Ohlssons Boktryckeri via huvudkontoret. Se därför även i Aktiebolaget Håkan Ohlssons Boktryckeris arkiv serien E 1 för åren 1942-1962, och Håkan Ohlssonkoncernens arkiv serie E 1 för åren 1962-1976.
Serien i arkivkartonger om ej annat anges. Vid Aktiebolaget Håkan Ohlssons Boktryckeris uppköp av Berling på 1940-talet integrerades vissa delar av personalkontoren till detta bolag, se Aktiebolaget Håkan Ohlssons Boktryckeris arkiv. 1962 övergick personalkontoret till Håkan Ohlssonkoncernen, se Håkan Ohlssonkoncernens arkiv.
Serien i arkivkartonger. Ritningar på husen på tomterna Gråbrödra 12 och 23 finns i Landsarkivets i Lund kart- och ritningssamling. Vissa senare fastighetshandlingar finns bevarade i Håkan Ohlssonkoncernens arkiv, serie F 4.
Volymer 1-30 är inbundna om ej annat anges. Register i varje volym. Volymer 31-57 förvaras i arkivkartionger. Fuktskador förekommer bland volymerna från 1950t-1960t.
Serien i arkivkartonger. Från 1944 till 1968 förs serien i kortform. Från 1968 till 1976 på så kallat pyjamaspapper. Serien innehåller även spridda koncept till räkningar.
Serien i arkivkartonger. Datalistor. Kronologiskt ordnat efter vecka. Exempel nummer 308 är från år 1973 och vecka 8. Till de flesta listorna finns signallistor.