Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Fastighetskontoret i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00176
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HONTfefFG4USvt8D2TAw32
ExtraIDKMN
Omfång
21,6 Hyllmeter  (Text)
Datering
1939 – 1955  (Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Fastighetskontoret i Malmö (Arkivbildare)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Fastighetskontoret i Malmö

Fastighetskontoret får sin nuvarande benämning 1939. Fastighetsavdelningen skiljs således från byggnads-
kontoret och blir ett under drätselkammarens tredje avdelning för sig själv stående förvaltningsorgan.
Kontorets verksamhet fördelas på fem byråer samt fastighetschefens expedition. Kontoret får nu en egen kameral byrå som handhar bokförings- och räkenskaps göromål. Drätselkammarens tredje avdelning fungerar som
fastighetsstyrelse. Arkivbildningsmässigt är fastighetskontoret i en mellanfas under perioden 1939-1954. Från att ha varit en avdelning under byggnadskontoret blir det självständigt, men ligger fortfarande under drätselkammarens tredje avdelning i arkivförteckningen måste hänvisningar göras till drätselkammarens arkiv som förvaras i Malmö stadsarkiv. Hänvisningar får ochså göras till fastighetsnämndens arkiv från 1955 och framöver, då enskilda arkivalier som sträcker sig över denna tidsgräns tillhör det senaste arkivet. En mindre del av arkivet levererades 1983 (Lev.nr 8/83), större delen inkom 1991 (Lev.nr (8/91).

Stadsarkivet i Malmö hösten 1988
Håkan Hansson

Förteckningen reviderad och kompletterad i maj 1991
Cecilia Jannson




FASTIGHETSKONTORETS ÄLDRE ARKIV

Drätselkammaren var från kommunalförordningarnas i kraftträdande 1862 stadens ekonomiska förvaltning.
En av dess huvuduppgifter var även att förvalta fastigheterna i staden.
Byggnadskontoret hos drätselkammaren tillkom 1908.
Dess ende chef Edw. Ax:son Sjögreen hade enligt instruktion hand om gatu- och vägförvaltningen, vatten-
och avloppsverken även som fastighetsförvaltningen.
Denna sistnämnda förvaltning sorterade således under
byggnadskontoret och detta under drätselkammaren 2:a avdelning. Efter en omorganisation 1922 kom fastighets-
förvaltningen från 1/1 1923 att sortera under nyinrättade 3:e avdelningen av drätselkammaren.
Denna omorganisation var av övergripande natur. Den tidigare fastighetsavdelningen var mera av rudimentär
art. Nu tillsattes en avdelningschef, och flera av uppgifterna som tidigare varit spridda på flera nämnder eller styrelser koncentrerades på drätsel kammarens 3:e avdelning. Således låg skötseln av jordbruksfastigheter under första avdelningen av drätselkammaren. Handläggningen av stadens tomtförsäljningar var uppdeladdels på drätselkammaren dels på egnahemsnämnden. Hyres och arrendeärenden låg på skilda avdelningar av drätselkammaren. Då även nya uppgifter tillkommit genom ny bostadspolitik och stadsplanelagstiftning, var det nödvändigt att samla verksamheten till en avdelning av drätselkammmaren samt att förstärka förvaltningsorganet härför.
Tredje avdelningen skulle således såsom stadens fastighetsstyrelse handha stadens fastighetspolitik. Då fastighetsförvaltningen fortfarande skulle vara en avdelning av byggnadskontoret upprättades ingen ny kassa och bokföringsavdelning, utan dessa funktioner skulle även i fortsättningen bistå fastighets-
avdelningen. Byggnadskontoret sorterade nu under både 2:a och 3:e avdelningarna av drätselkammaren. Då byggnadschefen 1:e september 1938 gick i pension, lades
byggnadskontoret som övergripande förvaltning ned. Tre mer eller mindre separata förvaltningar uppstod. Gatukontoret samt vatten- och avloppsverket kom att sortera under drätselkammarens 2:a avdelning medan fastighetskontoret som det numera hette låg kvar under 3:e avdelningen.
Enligt den nya kommunallagen 1955 skulle drätsel-
kammaren utgöra stadens styrelse. Den kunde inte i fortsättningen vara uppdelad på särskilda avdelningar.
Tredje avdelningen ersattes de 1:e januari 1955 med en särskild nämnd, Malmö stads fastighetsnämnd med eget reglemente. Från och med 1971 är kommunens centrala förvaltande och verkställande organ kommunstyrelsen.
Benämningen drätselkammare upphörde i samband med denna enhetliga kommuntyp.
Arkivbildningsmässigt ligger fastighetsförvaltningen
1908-1939 både under byggnadskontoret och drätsel-
kammaren. Från 1/1- 1939 är fastighetskontoret en självständig förvaltning under drätselkammaren. Man
har fått en egen kameral avdelning. Helt fristående blir fastighetskontoret först 1955 då fastighetsnämnden
inrättas. Ur provenienssynpunkt är fastighetskontoret
egen arkivbildare först år 1955.


Litteratur: Malmö stads drätselkammare 1863-1915, Malmö 1915.
Samfällda drätselkammaren i Malmö protokoll 1921
bil. 313.
Stadsfullmäktiges protokoll med bihang 1921 (bih. 145).
Stadsfullmäktiges protokoll med bihang 1922 (nr. 255, bih. 213).
Stadsfullmäktiges protokoll med bihang 1938 (nr. 298. bih. 331).
Stadsfullmäktiges protokoll med bihang 1954 (nr. 441, bih. 413).
Malmö stads årsbok 1913, 1923 och 1939.
Instruktion för Malmö stads byggnadskontor.
Ordning & strukturArkivnr MSA/00176











Förteckning

över

Fastighetskontoret i Malmö

1939-1954



































Stadsarkivet i Malmö, hösten 1988
Håkan Hansson.
Förteckningen reviderad och kompletterad
i maj 1991 av Cecilia Jansson.
Allmän anmärkningFotomaterial har flyttats till Fotoarkivet.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-04-10 15:22:01