HISTORIK År 1906 säljer Malmö stad fastighet nr. 1 i kv. Gasklockan till Malmö sjukkassors Folkbadsförening under förutsättning att ett folkbadhus skulle anläggas på platsen till gagn för stadens medborgare. Efter ett par år av ekonomiska förluster försätts föreningen i konkurs och fastigheten återköps 1912 av Malmö stad och i samband med detta bildar kommunen Styrelsen för Malmö stads folkbad. I fastigheten finns vid tiden både folkbadhus, tvättinrättning och bostadslägenheter vars verksamheter delades upp på tre avdelningar. Avdelning I gällde fastigheten, avdelning II badinrättningen och avdelning III tvättinrättningen. Badinrättningen gick i folkmun under namnet ”Folkbadet”, senare Rörsjöbadet. Året efter övertagandet, 1913, arrenderades verksamheten ut till Aktiebolaget Malmö södra bad- och ångtvättsinrättning med förbehåll att bolaget inte fick överstiga en bestämd maxtaxa för karbad och bastu. I och med råvarubristen under första världskriget höjden bland annat kolpriset kraftigt och bolaget tvingades att höja badpriserna något som fick till följd att kontraktet bröts i förtid den 12 april 1917. Runt 1919 byter Styrelsen för Malmö stads folkbad namn till Kommunala Varmbadhuset (K.V.). 1935 tillsätter K.V. den så kallade Simhallskommittén i syfte att undersöka ”lokalbehovet för simövningar m.m.” vilken finner att det är lämpligt att anlägga en ny simhall istället för att bygga ut den gamla. Resultatet blir Simhallsbadet vid Regementsgatan, Nordens då främsta badinrättning, som invigs 17 mars 1956. 19 februari 1954 utökas styrelsen och i samband med detta ändras namnet från K.V. till Badhusstyrelsen. Sommaren 1969 läggs tvättinrättningen ned och 1971 går Badhusstyrelsen tillsammans med Idrottsstyrelsen och Ungdomsstyrelsen samman i Fritidsnämnden. Arkivet förtecknat under mars 2014 av praktikanterna Anna Jönsson och Jonas Eriksson.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Skapad
1996-10-02 00:00:00
Senast ändrad
2014-09-24 12:39:14
HISTORIK År 1906 säljer Malmö stad fastighet nr. 1 i kv. Gasklockan till Malmö sjukkassors Folkbadsförening under förutsättning att ett folkbadhus skulle anläggas på platsen till gagn för stadens medborgare. Efter ett par år av ekonomiska förluster försätts föreningen i konkurs och fastigheten återköps 1912 av Malmö stad och i samband med detta bildar kommunen Styrelsen för Malmö stads folkbad. I fastigheten finns vid tiden både folkbadhus, tvättinrättning och bostadslägenheter vars verksamheter delades upp på tre avdelningar. Avdelning I gällde fastigheten, avdelning II badinrättningen och avdelning III tvättinrättningen. Badinrättningen gick i folkmun under namnet ”Folkbadet”, senare Rörsjöbadet. Året efter övertagandet, 1913, arrenderades verksamheten ut till Aktiebolaget Malmö södra bad- och ångtvättsinrättning med förbehåll att bolaget inte fick överstiga en bestämd maxtaxa för karbad och bastu. I och med råvarubristen under första världskriget höjden bland annat kolpriset kraftigt och bolaget tvingades att höja badpriserna något som fick till följd att kontraktet bröts i förtid den 12 april 1917. Runt 1919 byter Styrelsen för Malmö stads folkbad namn till Kommunala Varmbadhuset (K.V.). 1935 tillsätter K.V. den så kallade Simhallskommittén i syfte att undersöka ”lokalbehovet för simövningar m.m.” vilken finner att det är lämpligt att anlägga en ny simhall istället för att bygga ut den gamla. Resultatet blir Simhallsbadet vid Regementsgatan, Nordens då främsta badinrättning, som invigs 17 mars 1956. 19 februari 1954 utökas styrelsen och i samband med detta ändras namnet från K.V. till Badhusstyrelsen. Sommaren 1969 läggs tvättinrättningen ned och 1971 går Badhusstyrelsen tillsammans med Idrottsstyrelsen och Ungdomsstyrelsen samman i Fritidsnämnden. Arkivet förtecknat under mars 2014 av praktikanterna Anna Jönsson och Jonas Eriksson.