Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Statsrådsberedningen Huvudarkivet

Statsdepartementens gemensamma organ

Grunddata

ReferenskodSE/RA/1200/06
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rYUzl2uNDoDSWN9POPjPG4
ExtraID06
Omfång
155 Hyllmeter  (-, 1986-1996)
3 Hyllmeter  (-, Sekretessbelagt material)
90,4 Hyllmeter  (-, 1975-1985)
Datering
1975 – 1996  (Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareS-avd, resp enhet
VillkorsanmHela arkivet kan innehålla sekretessbelagda uppgifter.

Serie E 1 B hemliga handlingar till diariet och serie F 3 EU- handlingar innehåller utrikessekretess (OSL ( SFS 2009:400) 18 kap 1§. Utrikessekretess 40 år).
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Statsrådsberedningen, 1969 - – (Arkivbildare)

Innehåll och historik

Innehåll
2002-08-23

STATSRÅDSBEREDNINGENS ARKIV

Statsrådsberedningen som organisatorisk enhet inom Regeringskansliet är av relativt sent datum. Statsministern, vars ämbete tillkom 1876, hade till en början inte något egentligt kansli till sitt förfogande. Ett sådant växte fram som ett beredningsorgan inom Justitiedepartementet. Först i början av 1950-talet lades grunden till den egentliga stab som statsministern numera förfogar över. Till en början organiserades den som två sekretariat inom Justitiedepartementet, ett för statsministern och ett för statsråden utan departement (granskningskonsulterna). Först i 1960 års utgåva av astatskalendern upptas Statsrådsberedningen som en självständig organisatorisk enhet inom Kungl. Maj:ts kansli (numera Regeringskansliet). Genom 1965 års departementsinstruktion (1965:386) regleras statsrådsberedningens uppgifter formellt. I ) 2 slås fast att "Statsrådsberedningens uppgift är att biträda statsministern och statsråden utan departement".

Först i slutet av 1960-talet fick Statsrådsberedningen en större administrativ stadga med egen arkivbildning (diarium m.m. fr.o.m. 1 juli 1969) även om det fortfarande var så att exempelvis frågor om anslag till statsrådsberedningen alltjämt hanterades inom Justitiedepartementet.

I och med 1974 års regeringsform ersattes det gamla Kungl. Maj:ts kansli av Regeringens kansli. Statsministern har att själv fatta ett antal beslut enligt grundlagen. Han/hon utser departementscheferna, kallar statsråden till regeringssammanträde, kan förordna att en grupp av ärenden som hör till ett departement skall föredragas av annat statsråd än departementschefen m.m. Regeringskansliet är sedan den 1 januari 1997 organiserat som en enda myndighet (SFS 1996:1515) och som består av Statsrådsberedningen, samtliga departement och det för hela kansliet gemensamma organet Förvaltningsavdelningen. Statsministern är chef för myndigheten Regeringskansliet.

Fram till 1975 består Statsrådsberedningens arkiv förutom av ett årligt diarium (från 1969) med register till större delen av en omfattande serie brev från allmänheten med tillhörande brevsvar. Därefter finns förstås också de handlingar som bildas till följd av de organisatoriska förändringar som nämnts ovan, d.v.s. regeringens och inte längre Kungl. Maj:ts protokoll (numera huvudprotokoll och underprotokoll) samt statsministerns protokoll, koncept av olika slag, pressmeddelanden, korrespondens m.m.

Statministrar under aktuell period

Olof Palme 1969 - 1976 (s)
Thorbjörn Fälldin 1976 - 1978 (c)
Ola Ullsten 1978 - 1979 (fp)
Thorbjörn Fälldin 1979 - 1982 (c)
Olof Palme 1982 - 1986 (s)
Ingvar Carlsson 1986 - 1991 (s)
Carl Bildt 1991-1994 (m)
Ingvar Carlsson 1994 - 1996 (s)
Göran Persson 1996 - 2006 (s)

Fr.o. m 1995 finns det en särskild serie för departementets EU-handlingar F3. Handlingarna består av inkomna rapporter från Europeiska Unionen ordnade efteri diarienummer och ämne.
Förteckningen har upprättats av Erika Yokoichi, FA, augusti 2002 och uppdaterades av Frida Carlsson, RKA-projektet, sommaren 2006.
Arkivbildarhistorik
Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningen som organisatorisk enhet inom Regeringskansliet är av relativt sent datum. Statsministern, vars ämbete tillkom 1876, hade till en början inte något egentligt kansli till sitt förfogande. Ett sådant växte fram som ett beredningsorgan inom Justitiedepartementet. Först i början av 1950-talet lades grunden till den egentliga stab som statsministern numera förfogar över. Till en början organiserades den som två sekretariat inom Justitiedepartementet, ett för statsministern och ett för statsråden utan departement (granskningskonsulterna). Först i 1960 års utgåva av astatskalendern upptas Statsrådsberedningen som en självständig organisatorisk enhet inom Kungl. Maj:ts kansli (numera Regeringskansliet). Genom 1965 års departementsinstruktion (1965:386) regleras statsrådsberedningens uppgifter formellt. I ) 2 slås fast att "Statsrådsberedningens uppgift är att biträda statsministern och statsråden utan departement". Först i slutet av 1960-talet fick Statsrådsberedningen en större administrativ stadga med egen arkivbildning (diarium m.m. fr.o.m. 1 juli 1969) även om det fortfarande var så att exempelvis frågor om anslag till statsrådsberedningen alltjämt hanterades inom Justitiedepartementet. I och med 1974 års regeringsform ersattes det gamla Kungl. Maj:ts kansli av Regeringens kansli. Statsministern har att själv fatta ett antal beslut enligt grundlagen. Han/hon utser departementscheferna, kallar statsråden till regeringssammanträde, kan förordna att en grupp av ärenden som hör till ett departement skall föredragas av annat statsråd än departementschefen m.m. Regeringskansliet är sedan den 1 januari 1997 organiserat som en enda myndighet (SFS 1996:1515) och som består av Statsrådsberedningen, samtliga departement och det för hela kansliet gemensamma organet Förvaltningsavdelningen. Statsministern är chef för myndigheten Regeringskansliet.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Senast ändrad2025-03-21 11:13:53