Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Allmänna säkerhetstjänsten


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420004
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ePj12JGyzD6d8pzZVLYoh3
ExtraID420004
Datering
1939 – 1946  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivinledning (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Allmänna säkerhetstjänsten, 1938 – 1946 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet
 
Allmänna säkerhetstjänsten, 1939 – 1946 (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Allmänna Säkerhetstjänsten

Historik

Allmänna Säkerhetstjänsten grundades 1938 av Carlos Adlercreutz(första chefen för försvarsstabens underrättelseavdelning). Organisationen bildades som en hemlig byrå, som en del av Sveriges försvar under andra världskriget. Allmänna Säkerhetstjänsten ansvarade för kontroll och registrering av utländska medborgare som vistades i Sverige. Arbetsuppgifter bestod främst av registrering och övervakning av misstänkta kollaboratörer som sympatiserade med de krigsförande parterna - oavsett vilken nationalitet den misstänkte tillhörde. Man arbetade även med polisärt fältarbete samt brevkontroll, postkontroll, telegram och telefonkontroll. Man avlyssnade radiotrafik mellan agenter och hemmabaser. Allmänna Säkerhetstjänsten lades ned i slutet på 1946 när andra världskriget var slut. En del av arbetsuppgifterna togs då över av Statspolisen i Stockholm, 3:e rotel.

Allmänna Säkerhetstjänsten var organiserad i tre byråer:
Spaningbyrån - som övervakade den statsfientliga verksamheten i Sverige samt förhindrade spionage och sabotage. Verksamheten var utspridd över sju övervakningsområden.
Centralbyrån - som skötte övervakningen av post, telefon, radio samt transporter och trafik
Kanslibyrån/Expedtionen - som hanterade administration och personalärenden.

Allmänna säkerhetstjänstens arkiv 1939-1946 är indelad i två arkivposter Allmänna säkerhetstjänsten, huvudarkiv 1938-1946 och Allmänna säkerhetstjänsten, hemliga arkivet och består till största del av kortregister och handlingar från Centralbyrån. Stora delar av arkivet är gallrat.
Arkivbildarhistorik
Allmänna säkerhetstjänsten



Sedan 1923 hade den ordinarie polisorganisationen hand om undersökningar angående spioneri o.d. (se Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket). Med hänsyn till de växande internationella spänningarna inrättades 1938 en särskild myndighet, Allmänna säkerhetstjänsten, genom den s.k. säkerhetskungörelsen (då hemligstämplad), utfärdad den 10 juni 1938. Säkerhetstjänsten leddes av en av Kungl. Maj:t särskilt förordnad säkerhetschef. Denne fick till sitt förfogande ett kansli uppdelat på tre byråer, centralbyrån, spaningsbyrån och expeditionsbyrån. Varje byrå förestods av en i Stockholm placerad byråchef. Expeditionsbyrån hade förutom expeditionsgöromålen hand om säkerhetstjänstens administrativa och ekonomiska förvaltning. Byrån handlade även sådana till säkerhetschefen inkomna ärenden, som inte omedelbart ansågs kunna överlämnas till de övriga byråerna. Centralbyrån handhade övervakningen av de allmänna kommunikationsmedlen och var i sin tur indelad i fem avdelningar: post-, telefon-, telegram-, radio- och samfärdselkontrollavdelningarna. Inom de särskilda kontrollavdelningarna utövades den egentliga övervakningen av ett efter behovet anpassat antal kontrollanstalter. Spaningsbyrån svarade för spaning efter misstänkta personer och övervakning av de politiska ytterlighetspartierna. Landet indelades genom en förordning den 26 september 1938 i sju övervakningsområden med var sin övervakningschef som bedrev spaningsverksamheten på eget ansvar. Övervakningscheferna hade till sitt förfogande en särskild avdelning bestående av personal från de kommunala poliskårerna och statspolisavdelningen i den stad där de var placerade.


Under år 1945 började Allmänna säkerhetstjänsten avvecklas. Säkerhetschefens förordnande upphörde den 1 november 1945. Genom kungörelse den 29 juni 1946 förordnade Kungl. Maj:t att vad som i lag eller förordning fanns föreskrivet om säkerhetstjänsten skulle upphöra att gälla med utgången av juni 1946. Ordinarie polis- och åklagarmyndigheter skulle i fortsättningen övervaka och följa den spionage- och underrättelseverksamhet som kunde förekomma. Statspolisintendenten Thulin, som dittills varit chef för Allmänna säkerhetstjänsten, fick i uppdrag att samordna erforderliga åtgärder.

Allmänna säkerhetstjänsten
Allmänna säkerhetstjänsten inrättades 1938 som en överordnad central myndigheten som samordnade all säkerhetspolisverksamhet i landet fram till sin avveckling 1946. Myndigheten leddes av en särskilt förordnad säkerhetschef, Erik Hallgren tillsattes som sådan av Kungl. Maj:t den 16 september 1938. Myndigheten var organiserad i tre byråer; Expeditionsbyrån var direkt underställd säkerhetschefen och handhade expeditionsgöromål samt sådana ärenden som direkt skulle underställas säkerhetschefen; Centralbyrån som skötte med övervakningen av kommunikationsmedlen dvs. post- ,telefon-, telegram-, radio- och samfärdeselkontroll; Spaningsbyrån handhade ärenden som rörde spaning after misstänkta personer och bevakning av politiska ytterlighetspartier. Spaningsverksamheten sköttes av de regionala polismyndigheternas kriminalavdelningar. Myndigheten trädde i verksamhet vid krigsutbrottet 1939 och började avvecklas 1945. Allmänna säkerhetstjänsten upphörde slutligen genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 juni 1946. Den centrala säkerhetspolisverksamheten övertogs efter kriget av den redan 1939 inrättade 3:e roteln inom Stockholms statspolisavdelnings kriminalavdelning som hade legat i malpåse under kriget. Myndighetens verksamhet granskades av en parlamentarisk undersökningskommission (den s.k. Sandlerkommissionen) tillsatt den 12 januari 1945. Viss kritik riktades mot dess verksamhet som innebar en enorm övervakning av bl.a.t post, telefon- och telegramtrafiken men framförallt att myndighetens existens hade hållits hemlig för allmänheten. Arkivet har utsatts för flera låntgående gallringar och innehåller mest rapporter till säkerhetschefen samt en bråkdel av alla uppteckningar av telefonsamtal och telegram samt öppnade postförsändelser. Mycket av materialet från spaningsverksamheten återfinns idag i det till Riksarkivet levererade delarna av SÄPO:s historiska arkiv. Detta arkiv är fritt för forskning vad avser handlingar som tillkommit t.o.m. 1948.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2004-09-27 00:00:00
Senast ändrad2023-08-21 14:37:04