Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) inrättades under Medicinalstyrelsens överinseende den 1 juli 1943 genom en sammanslagning av Sjukhusens standardiseringskommitte och Centrala sjukhusarkivet (prop. 1943/220 r.skr. nr 275). Beredningen hade till uppgift att handlägga ärenden om planläggning av byggnader inom hälso- och sjukvården och att samla, registrera och bearbeta uppgifter rörande hälso- och sjukvårdsväsendet, genom standardisering verka för en ändamålsenlig materielförsörjning, granska förslag till inventarieutrustning för sjukhus samt bedriva rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna sjukvården (instruktion SFS 1944:711). Ledningen utövades av en styrelse med tio ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t, som även utsåg ordförande och suppleanter.
Centrala sjukvårdsberedningen organiserades efter föregångarnas mönster i en standardiseringsavdelning och en arkivavdelning. Beredningens verksamhetsområde utvidgades 1947 då en arbetsstudieavdelning temporärt inrättades med uppgift att på sjukhusen bedriva organisations- och arbetsstudier i rationaliseringssyfte. Från och med budgetåret 1955/56 inordnades arbetsstudieavdelningen i CSB som en permanent avdelning under namnet organisationsavdelningen. Standardiseringsavdelningen bytte samtidigt namn till materielavdelningen och arkivavdelningen ändrade namn till planläggningsavdelningen. Beredningen fick härefter som centralt organ ansvar för rationaliserings- och byggplaneringsfrågor inom hälso- och sjukvården samt förordnades att handlägga frågor om byggnadsplanering inom barnavården och åldringsvården (ny instruktion SFS 1959:42; ändrad 1962:470 och 1965:421).
År 1962 omorganiserades CSB i tre byråer (prop. 1962/79). Planläggningsavdelningen ersattes med en byggnadsbyrå, materielavdelningen med en utrustningsbyrå och organisationsavdelningen med en organisationsbyrå. Därtill tillkom en kanslisektion, samt en tekniskekonomisk sektion.
Byggnadsbyrån bedrev gransknings- och planeringsverksamhet. I uppgifterna ingick dessutom en allmän hälso- och sjukvårdsplanering (generella sjukvårdsplaner baserade på sjukvårdsbehov, den medicinska vetenskapliga utvecklingen m.m.). Utrustningsbyrån verkade för en ändamålsenlig materielförsörjning genom standardisering. Byråns arbete resulterade i antingen Svensk Standard (fastställd av Sveriges Standardiseringskommission), eller Svensk Sjukhusstandard (som fastställdes av CSB). Utrustningsbyrån bedrev även rådgivningsverksamhet, samt granskning av förslag till inventarieutrustning för sjukhusen. Organisationsbyrån bedrev organisations- och arbetsstudier, samt utgav resultaten av sina undersökningar i tryckta eller stencilerade publikationer. Kanslisektionen svarade för CSB:s administrativa och kamerala verksamhet, dess arkiv och bibliotek.
CSB upphörde med utgången av 1967 och dess uppgifter övertogs den 1 januari 1968 av Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI).
Organisationsändringarna 1955/51 och 1962 innebar på arkivsidan att de nya avdelningarna och byråerna övertog föregångarnas uppgifter med i stort sett oförändrad typ av seriebildning. Den arkivförteckning som upprättades 1968 utgick från 1962 års byrå- och sektionsindelning.
1968 års seriestruktur har i föreliggande förteckning behållits oförändrad. Detta gäller även förekommande luftserier och korshänvisningar. Däremot har flera serier döpts om (jfr konkordanslista, bilaga 4) och kompletterande upplysningar införts beträffande seriernas omfattning och innehåll.
Ett gallringsbeslut utfärdades för CSB den 27 november 1967 (bilaga 2). Detta verkställdes emellertid aldrig och först vid omförtecknandet 1997 har denna gallring genomförts (bilaga 1). Därutöver har, efter ett internt gallringsbeslut i RA (bilaga 3), vissa oförtecknade räkenskapshandlingar gallrats.
Riksarkivet i maj 2000
Claes Tellvid
Tjänsteanteckning i Riksarkivet den 25 maj 2000.
Vid digitaliseringen av föreliggande arkivförteckning har följande bilagor exkluderats:
1. Gallrade handlingar. 2. Riksarkivets gallringsbeslut nr 198, den 27 november 1967. 3. Förslag om gallring av handlingar ur Centrala sjukvårdsberedningens arkiv jämlikt RA-FS 1991:6, (RA dnr 51-1500-97).
Dessa återfinns sammanhållna i pappersexemplaren av arkivförteckningen.
Arkivbildarhistorik
Centrala sjukvårdsberedningen
Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) inrättades under Medicinalstyrelsens överinseende den 1 juli 1943 genom en sammanslagning av Sjukhusens standardiseringskommitté och Centrala sjukhusarkivet. Beredningen hade till uppgift att handlägga ärenden om planläggning av byggnader inom hälso- och sjukvården och att samla, registrera och bearbeta uppgifter rörande hälso- och sjukvårdsväsendet, genom standardisering verka för en ändamålsenlig materielförsörjning, granska förslag till inventarieutrustning för sjukhus samt bedriva rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna sjukvården (instruktion SFS 1944:711).
Beredningens verksamhetsområde utvidgades 1947 då en avdelning inrättades med uppgift att på sjukhus och jämförliga anstalter bedriva organisations- och arbetsstudier i rationaliseringssyfte. Senare fick beredningen som centralt organ ansvar för rationaliserings- och byggnadsplaneringsfrågor inom hälso- och sjukvården samt förordnades att handlägga frågor om byggnadsplanering inom barnavården och åldringsvården. Centrala sjukvårdsberedningen upphörde med utgången av 1967 och dess uppgifter övertogs den 1 januari 1968 av Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri).
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 2000 Handläggare: Claes Tellvid
Kontroll
Senast ändrad
2020-05-03 17:05:35
INLEDNING
Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) inrättades under Medicinalstyrelsens överinseende den 1 juli 1943 genom en sammanslagning av Sjukhusens standardiseringskommitte och Centrala sjukhusarkivet (prop. 1943/220 r.skr. nr 275). Beredningen hade till uppgift att handlägga ärenden om planläggning av byggnader inom hälso- och sjukvården och att samla, registrera och bearbeta uppgifter rörande hälso- och sjukvårdsväsendet, genom standardisering verka för en ändamålsenlig materielförsörjning, granska förslag till inventarieutrustning för sjukhus samt bedriva rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna sjukvården (instruktion SFS 1944:711). Ledningen utövades av en styrelse med tio ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t, som även utsåg ordförande och suppleanter.
Centrala sjukvårdsberedningen organiserades efter föregångarnas mönster i en standardiseringsavdelning och en arkivavdelning. Beredningens verksamhetsområde utvidgades 1947 då en arbetsstudieavdelning temporärt inrättades med uppgift att på sjukhusen bedriva organisations- och arbetsstudier i rationaliseringssyfte. Från och med budgetåret 1955/56 inordnades arbetsstudieavdelningen i CSB som en permanent avdelning under namnet organisationsavdelningen. Standardiseringsavdelningen bytte samtidigt namn till materielavdelningen och arkivavdelningen ändrade namn till planläggningsavdelningen. Beredningen fick härefter som centralt organ ansvar för rationaliserings- och byggplaneringsfrågor inom hälso- och sjukvården samt förordnades att handlägga frågor om byggnadsplanering inom barnavården och åldringsvården (ny instruktion SFS 1959:42; ändrad 1962:470 och 1965:421).
År 1962 omorganiserades CSB i tre byråer (prop. 1962/79). Planläggningsavdelningen ersattes med en byggnadsbyrå, materielavdelningen med en utrustningsbyrå och organisationsavdelningen med en organisationsbyrå. Därtill tillkom en kanslisektion, samt en tekniskekonomisk sektion.
Byggnadsbyrån bedrev gransknings- och planeringsverksamhet. I uppgifterna ingick dessutom en allmän hälso- och sjukvårdsplanering (generella sjukvårdsplaner baserade på sjukvårdsbehov, den medicinska vetenskapliga utvecklingen m.m.). Utrustningsbyrån verkade för en ändamålsenlig materielförsörjning genom standardisering. Byråns arbete resulterade i antingen Svensk Standard (fastställd av Sveriges Standardiseringskommission), eller Svensk Sjukhusstandard (som fastställdes av CSB). Utrustningsbyrån bedrev även rådgivningsverksamhet, samt granskning av förslag till inventarieutrustning för sjukhusen. Organisationsbyrån bedrev organisations- och arbetsstudier, samt utgav resultaten av sina undersökningar i tryckta eller stencilerade publikationer. Kanslisektionen svarade för CSB:s administrativa och kamerala verksamhet, dess arkiv och bibliotek.
CSB upphörde med utgången av 1967 och dess uppgifter övertogs den 1 januari 1968 av Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI).
Organisationsändringarna 1955/51 och 1962 innebar på arkivsidan att de nya avdelningarna och byråerna övertog föregångarnas uppgifter med i stort sett oförändrad typ av seriebildning. Den arkivförteckning som upprättades 1968 utgick från 1962 års byrå- och sektionsindelning.
1968 års seriestruktur har i föreliggande förteckning behållits oförändrad. Detta gäller även förekommande luftserier och korshänvisningar. Däremot har flera serier döpts om (jfr konkordanslista, bilaga 4) och kompletterande upplysningar införts beträffande seriernas omfattning och innehåll.
Ett gallringsbeslut utfärdades för CSB den 27 november 1967 (bilaga 2). Detta verkställdes emellertid aldrig och först vid omförtecknandet 1997 har denna gallring genomförts (bilaga 1). Därutöver har, efter ett internt gallringsbeslut i RA (bilaga 3), vissa oförtecknade räkenskapshandlingar gallrats.
Riksarkivet i maj 2000
Claes Tellvid
Tjänsteanteckning i Riksarkivet den 25 maj 2000.
Vid digitaliseringen av föreliggande arkivförteckning har följande bilagor exkluderats:
1. Gallrade handlingar. 2. Riksarkivets gallringsbeslut nr 198, den 27 november 1967. 3. Förslag om gallring av handlingar ur Centrala sjukvårdsberedningens arkiv jämlikt RA-FS 1991:6, (RA dnr 51-1500-97).
Dessa återfinns sammanhållna i pappersexemplaren av arkivförteckningen.
Avdelningsbeteckningar 1943 - ca 1960: B = "beredningen", åsyftande styrelsen och kansliet. P = arkivavd/planläggningsavd/byggnadsbyrån. M = standardiseringsavd/materielavd/ utrustningsbyrån.
Dnr = avdelningsbeteckning + löpnr.
Korshänvisningar: De decimalklassifikationer som används i diariet hänför sig till kansliets (B) arkivläggningsrutiner. Någon nyckel har ej kunnat påträffas. Se istället uppgifter i anmärkningsfältet till serie F 1 AA.
För klassifikationsplan för standardiseringsavd/ materielavd/utvärderingsbyråns (M) handlingar, se volym D 1:1.
Hänvisningar i diariet till "Arkivet" avser arkivavd/ planläggningsavd/byggnadsbyråns (P) inkomna skrivelser. Åren 1949-59 förde P-avdelningen eget diarium, se serie C 4.
Diarieförda handlingar skall sökas under resp. avdelnings inkomna och utgående skrivelser (B-, E- och F-serierna).
Avdelningsbeteckningar 1960-1967: K = Kanslisektionen. B = Byggnadsbyrån (planläggning). M = Materielavdelningen (t.o.m. 1962). P = Planläggningsavdelningen (t.o.m. 1962). U = Utrustningsbyrån (materiel).
Dnr = avdelningsbeteckning + löpnr.
Åren 1962-1965 saknar diarierna notering om expeditionsdatum.
Korrespondensen utgörs av ansökningar till SIS om godkännande av standard, kungörelser från SIS om fastställd standard samt meddelanden från CSB om indragen eller reviderad standard.
1948-1962; Korrespondens ang. sjukhus i Gävle 1961, Göteborg 1956-1961, Huskvarna 1956, Hälsingborg 1957-1961, Karlstad 1948, Malmö 1956-1961, Stockholm 1956-1962. Ingår i volym E 4 C:1.
1949-1964; Australien 1955-1956. Danmark 1947-1963. England 1955-1964. Finland 1951-1960. Färöarna 1962. Holland 1958-1962. Israel 1958. Italien 1957. Norge 1949-1962. Nya Zeeland 1956-1959. Schweiz 1952. Tyskland 1953-1955. USA 1955-1961.
Ingår i volym E 4 E:1.
För organisationsbyråns korrespondens med utländska adressater, se även volym E 4 C:1.
Centrala sjukhusarkivet och sedermera CSB anmodade sjukhusdirektioner som låtit utföra ny-, om- eller tillbyggnad av sjukvårdsanstalt att till arkivet överlämna ritningar och övriga byggnadshandlingar. Materialet fotograferades och tillhandahölls som studiematerial vid projektering av sjukhusbyggnader av samma slag.
Serien omspänner tidsperioden 1938-1967.
För register över tidiga filmnegativ, se Centrala sjukhusarkivet, serie D 1.
Utrustningsbyråns standardiseringsarbete utmynnade antingen i Svensk Standard, fastställd av Sveriges Standardiseringskommission, eller i Svensk Sjukhusstandard, som fastställdes av Centrala sjukvårdsberedningen.
Handlingarna ordnade kronologiskt.
Register över CSB:s standardpublikationer, upprättat 1963, ingår i volym D 1:1.
Handlingarna ordnade alfabetiskt i huvudsak efter inrättning. Med tillhörande granskningshandlingar.
1960-1962; Karolinska sjukhuset: intensivvårdsavdelning och sterilisationscentral 1962, sterilisationscentral och nervklinik 1960-1962. Saknad 1975 enl. uppgift i 1968 års arkivförteckning.
En arbetsstudieavdelning knöts år 1943 provisoriskt till beredningen. Avdelningen inordnades från och med bå 1955/56 permanent i CSB under namnet organisationsavdelningen. Med omorganisationen 1962, då avdelningen fick namnet organisationsbyrån, upphörde serien.
Serien innehåller även ritningar från Sjukhusens standardiseringskommitté (SSK) Stockholms sjukhusutredning 1946-1948. För förklaring till SSK:s sakområdesindelning I-IX, se SSK:s arkiv.
Det är inte helt klart vilken myndighet som haft det ursprungliga ansvaret för dessa ritningar, men CSB:s historiska utveckling talar för att de tillhört Centrala sjukhusarkivet (1939-1943). CSB bildades 1943 genom att Centrala sjukhusarkivet och Sjukhusens standardiseringskommitté (SSK, 1933-1943) slogs ihop. Den nya myndigheten fick ta över de båda gamla myndigheternas ansvarsområde och troligtvis handlingar.