Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Statens bakteriologiska laboratorium


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420280
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/qt5PI8oWDay0OpwqlSNLw1
ExtraID420280
Datering
1909 – 1961  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretess enligt OSL (högst 70 år) kan förekomma flera delarkiv. Samtliga volymer måste kontrolleras före utlämnande. Aktuella paragrafer enligt offentlighets- och sekretesslagen 21 kap. 1 §, 25 kap 1 §, 11 kap 3 §, 39 kap 1-2 § samt 15 kap 2 §.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statens bakteriologiska laboratorium, 1918 – 1993 (Arkivbildare)
Alternativa namn: SBL
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Inledning
1909 inrättades Statsmedicinska anstalten (SFS 1908:98). Anstalten var indelad i två avdelningar, en rättskemisk och en medicinsk bakteriologisk avdelning. År 1918 indelades Statsmedicinska anstalten i Statens rättskemiska laboratorium och Statens bakteriologiska laboratorium (SFS 1917:989-991). SBL var underställt Medicinalstyrelsen. Först 1954 blev SBL en självständig myndighet med egen styrelse och förvaltning.

SBLs uppgift
Enligt instruktion 1917 (SFS 1917:989) skall SBLs huvuduppgifter vara att: "vid hot eller utbruten epidemi eller då det eljest prövas nödigt, på uppdrag av medicinalstyrelsen, utföra bakteriologiska undersökningar för bestämmande av misstänkta sjukdomsfalls rätta art; att utföra jämväl andra för medicinalförvaltningen behövliga bakteriologiska arbeten; samt att bereda animalt ympämne. Å laboratoriet bör tillfälle till självständig forskning beredas där anställda vetenskapsidkare ävensom, efter medicinalstyrelsens prövning och i den mån sådant kan ske, andra forskare inom laboratoriets verksamhetsområde".

Föreståndare
Professor Alfred Pettersson 1909-1919
Professor Carl Kling 1919-1945
Professor Gunnar Olin 1945-1961
Professor Holger Lundbäck 1961-1982

Organisationsförändringar
Nedan följer en kort beskrivning av de mest genomgripande organisationsförändringarna genom åren.
1918 SBL bildas.
1937 SBL flyttar från Vasagatan i Stockholm till nybyggda lokaler i Huvudsta. Laboratoriet indelas i två avdelningar, en diagnostisk avdelning med uppgift att utföra diagnostiska och epidemiologiska undersökningar och en serologisk avdelning med uppgift att framställa vacciner och liknande bakteriella preparat. (SFS 1937:641).
1954 SBL blir en självständig myndighet. Laboratoriet indelas i fyra fristående avdelningar och sektioner: Diagnióstiska avdelningen, Serologiska avdelningen, Virusavdelningen inklusive ett Försvarsmedicinskt laboratorium samt Kemiska avdelningen. Även mykologiska sektionen inrättas, underställd Diagnostiska avdelningen (SFS 1954:482).
1955 Epidemiologiska avdelningen inrättas. Den avspjälks från Diagnostiska avdelningen (SFS 1955:475)
1962 Diagnostiska avdelningen byter namn till Bakteriologiska avdelningen, Virusavdelningens namn ändras till Virologiska avdelningen och Serologiska avdelningens namn ändras till Produktionsavdelningen. (SFS 1962:84). Uppgifterna går isär om ändringen skedde från budgetårsskiftet eller i kalenderårsskiftet. Fr. o. m. 1962 (kalenderårsskiftet) se separat förteckning. I vissa fall överlappar förteckningarna varandra.

Arkivförteckningar
På 1960-talet upprättades arkivförteckningar för varje separat avdelning och sektion. Handlingarna från Statsmedicinska anstalten fördelades på respektive avdelning. Arkivförteckningarna godkändes av Riksarkivet. I samband med SBLs slutliga arkivläggning i och med upphörandet (enligt Riksdagsbeslut upphörde SBL den sista juni 1993) har dessa förteckningar till viss del reviderats. En leverans av beståndet gjordes till Riksarkivet 1973. I orginalförteckningen finns gallringslistor upprättade efter varje förteckning, dock ej kompletta. Gallringsböcker har förts och de återfinns med samtliga arkivförteckningar i Kamerala avdelningens arkiv.

Föreståndarens arkiv
Föreståndaren utsågs av Kungl. Maj:t efter förslag av medicinalstyrelsen. Hans uppgift var att leda SBLs arbete. Handlingar som finns bevarade utgörs av protokoll och journaler från de sektioner som var direkt underställda föreståndaren.

Avdelningsföreståndarnas arkiv
Varje avdelning leddes av en föreståndare. Handlingarna utgörs av inkommande och utgående korrespondens. Den saknas i de flesta fall. Föreståndarnas arkiv redovisas i den reviderade förteckningen på ett förteckningsblad.

Diagnostiska avdelningens arkiv
Diagnostiska avdelningens uppgift var att utföra diagnostiska och epidemiologiska undersökningar. De handlingar som finns bevarade utgörs av journaler och följesedlar.

Wassermanssektionens arkiv
En sektion underställd Diagnostiska avdelningen vars uppgift var att utföra s.k. Wassermandiagnostik för att diagnostisera syfilis. De handlingar som finns bevarade är Wasserman- och TPI-journaler, handlingar från Wasserman-konferens och brev.

Epidemiologiska sektionens/avdelningens arkiv
Epidemiologiska avdelningen var underställd Diagnostiska avdelningen fram t.o.m. 1955 då sektionen blev en självständig avdelning. Här redovisas både sektionens och avdelningens handlingar. Sektionen/avdelningens uppgift var att göra epidemiologiska undersökningar och övervaka det epidemiologiska läget i landet. Handlingarna utgörs av rapporter från bl. a. Medicinalstyrelsen och statsveterinären. Ett stort antal kartor från epidemiologiska undersökningar finns bevarade som visar på smittspridningen av olika sjukdomar i olika områden. Vissa saknas år och andra går inte att identifiera. Ett register har funnits, men saknas. När det gäller epidemiologiska undersökningar se även professor Klings efterlämnade handlingar (SBLs arkiv 1962-1993). Handlingar rörande utbrott har överförts till SBLs arkiv 1962-1993. Fr. o. m. 1955 har avdelningen haft ett eget diarium.

Kameral/ekonomiavdelningens arkiv
Här återfinns SBLs administrativa handlingar bl. a. diarium med register och den diarieförda korrespondensen, ekonomihandlingar och lönematerial. Personalakterna återfinns i SBLs arkiv 1962-1993. I samband med att SBL blev en självständig myndighet sammanfördes kamerala avdelningen och tekniska sektionen. Efter medgivande från Riksarkivet (940127) har RA-FS 1991:6 tillämpats se nedan.

Virusavdelningens arkiv
Inrättades 1954 med uppgift att framställa vacciner och liknande bakteriella preparat. I arkivförteckningen redovisas handlingar innan avdelningen blev självständig. 1962 byter avdelningen namn till Produktionsavdelningen. På 80-talet upprättas en arkivförteckning och vissa handlingar från serologiska avdelningen återfinns där. Handlingarna utgörs av journaler och korrespondens. Under en period ansvarade virusavdelningen för framställningen av s.k. animalvaccin. De flesta handlingar har gallrats enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1981:783.

Kemiska laboriatoriet
Kemiska avdelningen inrättades år 1954. Dess uppgift var att utföra analytiska, preparativa och kemiska arbeten. Det finns inga säkra uppgifter på att kemiska laboratoriet var föregångare till kemiska avdelningen, men det verkar troligt. Handlingarna som finns bevarade utgörs av arbetsböcker. Kemiska avdelningens arkiv förtecknades 1986. Förteckningen är nu avslutad och de handlingar som finns bevarade redovisas i SBLs arkiv 1962-1993. För kemiska avdelningen finns ett gallringsbeslut från Riksarkivet 1986:14.

Statskontrollantens arkiv
Medicinalstyrelsen utsåg en s.k. statskontrollant, vars uppgift var att kontrollera och godkänna de vacciner och bakteriologiska preparat som framställdes vid SBL för försäljning eller som importerades. Under flera år var statskontrollanten en person anställd vid SBL. Statskontrollanten upphörde i och med att Läkemedelsverket inrättades 1991. Arkivet utgörs av journaler och korrespondens.

Serologiska laboratoriet
Har överlämnats till SBL enligt originalförteckningen och vissa journaler har överlämnats till Riksarkivet 1973. Några närmare uppgifter finns inte.

Biologiska laboratoriet
Enstaka arbetsböcker finns bevarade. Vilken arbetsuppgift laboratoriet har haft framgår inte.

Sökingångar är arkivförteckningarna.

Gallringsbeslut
Riksarkivets gallringsbeslut: 1981:783, 1986:14.
Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 har tillämpats på följande register och liggare över leveranser och avgifter: Journal över serum leverans 1922-1925, Registret över försändelser till MVC, BVC 1940-1942, Wasserman 1922, 1941, substratbeställningar 1936-1943, 1945 samt register över tuberkulinabonnemang.

Kungliga brev: 29/4 1946, 29/10 1948

Revideringen av ovanstående förteckningar har gjorts av avvecklingsmyndigheten för Statens bakteriologiska laboratorium 1995.

Solna den 27 april

Karin Åström, arkivarie


Statens bakteriologiska laboratorium: föregångaren till Smittskyddsinsitutet
Historik från SMI:s hemsida (SMI 100 år 1909-2009), de två inledande kapitlen.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/smi-100-ar-19092009/

1909
Kungl. Majt. hade 1897 gett uppdrag åt en kommitté att "utreda, huruvida det kunde anses behöfligt eller lämpligt, att i Sverige inrättades en statsanstalt dels för diagnostiskt bakteriologiska samt medicinskt statistiska äfvensom rättskemiska undersökningar, dels ock för tillverkning af terapevtiskt bakteriologiska medel och vacciner".
I landet fanns laboratorier framförallt för undervisning i bakteriologi vid samt "karolinska mediko-kirurgiska institutet, universiteten i Lund och Uppsala samt vid veterinärinstitutet och farmaceutiska institutet i Stockholm. Dessa var icke afsedda att gå myndigheter tillhanda med dithörande undersökningar... Vidare erinrar kommittén, att beredning af anti-difteriserum sedan 1895 verkställts vid enskild anstalt... Animalt vaccin mot smittkoppor bereddes endast vid Stockholms stads ympanstalt... upprättad 1884 av stadens hälsovårdsnämnd... varifrån staten inköpte animalt vaccin för att tillhandahållas vederbörande vaccinatörer". Det kan nämnas att ”tillräckliga medel saknats för inrättande af en statsanstalt för beredande af sådan vaccin" och 2800 kronor hade därför "använts för att från den redan befintliga kalfympningsanstalten inköpa animalt vaccin för att tillhandahållas vederbörande vaccinatörer" (utanför Stockholms stad). Tuberkulin, som användes för kontroll av kreatur bereddes av veterinärinstitutet och utdelades till landets veterinärer”.
Kommittén anför i sitt betänkande från november 1899 att "nya kraf nu för tiden ställdes på varje kulturstat, som ville tillgodogöra sig frukterna af det inom hela den civiliserade världen pågående medicinska forskningsarbetet... Jämförde man de storartade uppoffringar, som i andra länder gjorts för att följa den nutida utvecklingen inom läkarvetenskapen, med de resurser, som i detta afseende stode oss till buds, nödgades man dock erkänna, att åtskilligt bruste, för att man skulle kunna sägas hafva fullgjort sin fulla skyldighet".
Man föreslår därför inrättandet av en Statsmedicinsk anstalt bestående av "tre laboratorier med sins emellan skilda arbetslokaler, nämligen:
· A) ett laboratorium för bakteriologiska arbeten;
· B) ett laboratorium för kemiska och fysikaliska undersökningar hörande till hygienens och farmaciens områden; samt
· C) ett laboratorium för rättsmedicinska undersökningar.
Laboratoriet för bakteriologiska arbeten skulle:
1. utföra bakteriologisk sjukdomsdiagnos, då sådan erfordrades i och för ämbetsåtgärder af medicinalstyrelsen vid hotande eller redan utbruten epidemi eller epizoti eller af annat skäl af styrelsen äskades;
2. på uppdrag af medicinalstyrelsen verkställa andra bakteriologiska undersökningar;
3. bereda bakteriologiska medel, som användes i diagnostiskt eller terpevtiskt syfte...
4. bereda animal koppvaccin, äfvensom andra kända och praktiskt användbara vacciner (vid denna tid tuberkulin och anti-difteriserum);
5. utföra själfständiga vetenskapliga bakteriologiska arbeten; samt
6. utarbeta förslag till förbättringar inom området för laboratoriets verksamhet.
Kommittén anser, att hela anstalten skulle stå under överinseende af medicinalstyrelsen och att varje laboratorium skulle ledas av en föreståndare med kvalifikationer närmast jämförliga med en universitetsprofessor. Vederbörande skulle utnämnas av Kungl. Majt. för det bakteriologiska laboratoriet föreslås inrättandet av totalt sju tjänster inklusive föreståndare och tre assistentläkare. Lokalbehovet ansågs vara 8 rum samt ett rum och kök för vaktmästaren. Vidare behövdes stallar för 10 hästar och fem kalvar samt bostäder för två stalldrängar.
Kommitténs förslag blev föremål för en genomgripande remissbehandling av universitet, andra utbildningsinstitut och berörda myndigheter, men 1907 hemställde chefen för civildepartementet i huvudsak enligt kommitténs ursprungliga förslag att "Kungl. Majt. måtte föreslå Riksdagen medgifva, att med ingången af år 1909 inrättas en statsmedicinsk anstalt", vilket Riksdagen gjorde.

1918
Efter förslag av Medicinalstyrelsen byter den medicinskt-bakteriologiska avdelningen vid Statsmedicinska anstalten namn till Statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Laboratoriet är dock fortfarande "subordinerat" Medicinalstyrelsen. Den "vetenskapligt utbildade" personalen utökas med två laboratorer och två assistenter. Denna utökning motiveras i propositionen med "att tillfälle till självständig bakteriologisk forskning beredes vid laboratoriet anställda vetenskapsidkare och att särskilt föreståndarens tid icke i sådan grad upptages med löpande och mindre viktiga detaljgöromål, att han undandrages möjlighet till dylik forskning". Vidare erinras om, att behovet av "större utbildningsmöjligheter och bättre till gång på avlönade befattningar äro synnerligen viktiga förutsättningar för att få erforderligt antal bakteriologer i landet". Denna erinran uppfyllde SBL i allra högsta grad. Fram till det sena 1900-talet hade så gott som alla chefer vid landets mikrobiologiska laboratorier tjänstgjort på SBL. Övrig personal, förutom två vaktmästare och stallförmannen, var arvodesanställda.
SBL utförde vid denna tid dels undersökningar på tyfus, paratyfus, kolera och dysenteri (1916 hade sammanlagt gjorts 1883 analyser) samt Wassermans reaktion (874 st.), dels produktion av "animal vaccin" (mot smittkoppor) för distribution till alla landets vaccinatörer samt tuberkulin. Dessutom tillverkades serum mot difteri och hjärnhinneinflammation.
Riksdagen godkänner i maj 1954 en viss omorganisation av SBL. Laboratoriet frigörs från Medicinalstyrelsen och ställs under ledning av en särskild styrelse och får också en egen ekonomiavdelning.
Samma år ges också anslag för uppförande av en ny byggnad (1800 kvm och kostnadsberäknad till 3 750 000 kronor) gemensam för SBL:s virologiska avdelning och Karolinska institutets virusinstitution.
Arkivbildarhistorik
Statens bakteriologiska laboratorium



1909 inrättades Statsmedicinska anstalten, ställd under Medicinalstyrelsens ledning (instruktion SFS 1908:98). Den bestod av två avdelningar, en medicinsk-bakteriologisk och en rättskemisk. Anstaltens båda avdelningar som alltsedan tillkomsten fungerat som självständiga enheter, skildes formellt 1918 och fick namnen Statens bakteriologiska laboratorium (SBL, instruktion SFS 1917:989) respektive Statens rättskemiska laboratorium. 1954 blev SBL en helt självständig myndighet med egen styrelse. Laboratoriet hade till uppgift att göra bakteriologiska (med tiden även virologiska) undersökningar, framställa sera och andra bakteriologiska preparat samt bedriva forskning och utvecklingsarbete inom sitt område.


Organisationen har växlat genom åren men den baseras på de tre centrala verksamhetsområdena: bakteriologiska undersökningar (diagnostiska/bakteriologiska avdelningarna), virologiska undersökningar (virusavdelningen/virologiska avdelningen) och tillverkning och försäljning av sera och andra preparat (serologiska laboratoriet/avdelningen, produktionsavdelningen).


1993 upphörde Statens bakteriologiska laboratorium som myndighet. Produktionsavdelningen omvandlades till ett bolag, SBL Vaccin AB. Andra delar av verksamheten överfördes till Smittskyddsinstitutet.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2004-12-27 00:00:00
Senast ändrad2022-09-08 09:16:02