Statens folkhushållningskommission, 1916 års

Vid första världskrigets utbrott 1914 tillsattes Statens livsmedelskommission.

Efter framställning av Livsmedelskommissionen tillsatte Kungl. Maj:t den 28 september 1916 Statens folkhushållningskommission. Den fick i uppdrag att utarbeta bestämmelser angående reglering av konsumtionen av livsmedel och förbereda genomförandet av en livsmedelsreglering. Vid sidan av Folkhushållningskommissionen tillsattes den 12 mars 1917 ett kvinnoråd med uppgift att organisera upplysningsverksamhet och bereda frågor om vissa livsmedelssurrogat.

Den 1 juli 1917 omfördelades uppgifterna mellan Livsmedels- och Folkhushållningskommissionerna. Härigenom upphörde Livsmedelskommissionens förvaltande verksamhet, vilken övertogs av Folkhushållningskommissionen. I samband därmed överflyttades byråer med förvaltande eller affärsdrivande uppgifter från Livsmedelskommissionen till Folkhushållningskommissionen.

Folkhushållningskommissionens verksamhetsområde vidgades 1917-1918 till följd av statens ökade regleringsingripanden. En rad nya avdelningar och byråer tillkom samtidigt som de redan existerande erhöll nya arbetsuppgifter. År 1918 hade kommissionen följande gemensamma organ: huvudkansliet, kassadirektionen, statistiska och juridiska avdelningarna, upplysnings- och organisationsavdelningarna samt biblioteket. Dessutom hade den ett stort antal regleringsavdelningar, två specialavdelningar, kvinnorådet och avdelningen för dyrtidsanslaget samt prissättningskommittén, brödprisnämnden och tryckerikontrollnämnden, vilka hade uppdrag av utrednings- och kontrollkaraktär. Under varje avdelning sorterade i allmänhet flera byråer eller underavdelningar.

Folkhushållningskommissionens första uppgift gällde sockerfrågan. Den 13 oktober 1916 utfärdades tre förordningar angående sockerreglering. En sockerbyrå inrättades - senare kallad sockeravdelning - för att ha hand om sockerransoneringen.

Den 19 december 1916 fattades beslut om reglering av brödsädesförbrukningen. Folkhushållningskommissionen fick i uppdrag att köpa upp brödsäd och mjöl, lagra och förmala spannmålen och fördela varorna till konsumenterna. Som centrala organ inrättades inom kommissionen en spannmålsavdelning med två underavdelningar, spannmåls- och mjölsektionerna, samt en brödavdelning. Den tidigare spannmålsbyrån med uppgift att köpa in säd från utlandet fick namnet ändrat till spannmålsimportbyrån.

År 1915 inrättade Livsmedelskommissionen en fodermedelsbyrå. 1917 överflyttades byrån till Folkhushållningskommissionen och i samband med tillkomsten av en fodersektion sommaren 1917 ändrades dess namn till foderimportbyrån. Den upphörde den 4 januari 1918 och dess verksamhet övertogs av spannmålsimportbyrån.

En jordbruksavdelning bildades den 1 juli 1917 med i huvudsak rådgivande uppgifter. Den fick dock hand om fördelningen av vissa partier fodermedel, och den 26 juli beslöts att fodermedelsregleringen skulle handhas av en särskild fodersektion. Denna uppdelades på en kraftfoder- och en stråfoderbyrå, senare kallade kraftfoder- och stråfoderavdelningarna, vilka sorterade under jordbruksavdelningen.

Fodersektionen fick så småningom genom insamling och fördelning av nödfodermedel söka avhjälpa foderbristen. En ljungbyrå inrättades i Kristianstad, vilken till en början sorterade under jordbruksavdelningen men fr.o.m. sommaren 1918 under fodersektionen.

Folkhushållningskommissionen fick i mars 1918 i uppdrag att verka för framställning av fodercellulosa och sprida kännedom om detta fodermedel. Fodersektionen bemyndigades att på lämpligt sätt ordna fodercellulosafrågan och inrättade för denna uppgift en cellulosaavdelning. I september 1918 lades fodersektionen och dess underavdelningar under spannmålsavdelningen.

Kontrollbyrån uppgick den 1 juni 1919 i spannmålsavdelningens bokföringssektion.

En smörbyrå upprättades i och med att Kungl. Maj:t den 4 september 1916 godkände ett smörregleringsavtal. Under 1917 reglerades även mjölk- och osthandeln. Smörbyråns namn ändrades till mejeriavdelningen, indelad i smör-, mjölk- och ostsektionerna.

Prisstegringen på kött och fläsk ledde till en rad avtal för att reglera exporten och ge konsumenterna ett lågt pris. Fördelningen av fläsk uppdrogs åt en varuförmedlingsbyrå, som också drev försäljning av olika varor som salt sill, makrill och färsk fisk samt periodvis även ägg, lingon, kaffe och rismjöl. Då reglering av potatishandeln infördes hösten 1917 fick varuförmedlingsbyrån även hand om denna. Den 4 juli 1918 organiserades dock en självständig enhet, potatisavdelningen.

Exportlicensärenden handlades under Livsmedelskommissionens tid av dess expedition för utförselbevis. Då Folkhushållningskommissionen upprättades, överflyttades delvis dessa ärenden till varuförmedlingsbyrån, som inrättade en licensavdelning. 1918 centraliserades licensärendenas expediering till Statens handelskommission, men ansökningarna föredrogs fortfarande inför Folkhushållningskommissionens arbetsutskott, från den 1 juni 1919 i kommissionens huvudkansli.

För regleringen av handeln med livsmedel byggdes en omfattande regional och lokal organisation upp.

Relativt snart efter krigsslutet reducerades Folkhushållningskommissionens arbetsuppgifter väsentligt. Redan under första halvåret 1919 kunde flera avdelningar avvecklas. I juni 1919 upplöstes kommissionen, och i dess ställe tillsattes en ny, mindre folkhushållningskommission den 10 juni 1919. Denna kommission avvecklades vid årsskiftet 1920/21. Den 31 december 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt tre personer att under namn av Folkhushållningskommissionens avvecklingskommitterade snarast möjligt slutföra avvecklingen. Avvecklingskommittén upphörde dock först 1924.