1941-06-20 Kungl. brev angående arméhundväsendet och arméhundskolans verksamhet (fr.o.m. 1941-07-01 direkt under arméstaben).
1946-04-12 Kungl. brev. Skolan ålägges att svara för samtliga truppslags behov av hundar.
1946-06-28 Kungl. brev. 1962-10-01 upphör arméhundväsendet. Skolans namn ändras till arméns hundskola.
1971-07-01 Omorganisation till Försvarets hundskola och bildande av egen myndighet under försvarsdepartementet.
1978-07-01 Namnbyte till Statens hundskola.
1980-07-01 Överföring från försvars- till socialdepartementet.
1992-07-01 Ombildning till aktiebolag.
För utförligare historik, se minnesskriften Hundskolan 50, Stockholm 1986.
Arbetsuppgifter m.m.
Statens hundskolas huvuduppgift var att producera specialdresserade hundar för försäljning till olika avnämare, bl.a. polisen, tullen, De Synskadades riksförbund och försvaret. Skolans olika avdelningars uppgifter framgår av nedanstående tablå (benämningar på avdelningar, enheter, har vid olika tider i stor utsträckning växlat).
Styrelsen bestod av skolledningen och representanter för stat, kommun och olika avnämare. I styrelsen fattades principbeslut om långtidsinriktning av arbetet m.m.
Administrativa enheten handlade ärenden rörande personal och ekonomi. På enheten har också all diarieförd korrespondens arkivlagts, således även korrespondens före den centraliserade diarieföringens införande 1985-07-01.
Dressyrenheten handlade bl.a. ärenden rörande inköp av vuxna hundar samt utbildning av skolans hundar. Vid enheten har till största delen praktiskt arbete utförts och antalet arkivhandlingar är därför ringa.
Utbildningsenheten utbildade hundförare vid polisen, tullen, försvaret m.fl. myndigheter samt anordnade kurser för brukshundklubbar, kennelklubben och privata hundägare.
Fodervärdsenheten (även vid olika tider benämnd Hundgruppen, Marknadsenheten eller Fodervärdsavdelningen) hade till uppgift att med hjälp av särskilda fodervärdskonsulenter kontrollera och godkänna fodervärdar enligt av skolan upprättade bestämmelser. Enheten hade en kontinuerlig kontakt med fodervärdar och fodervärdskonsulenter, ombesörjde hundtransporter till och från skolan, registrerade valpar och följde upp röntgen och vaccinationer på egna och inköpta kullar. Fodervärdsenheten hade också kontakt med ett flertal djursjukhus ute i landet (de hundar som insjuknat hos fodervärd togs om hand på dessa sjukhus) och handhade uppgifter angående omplacering av hundar.
Avelsenheten var ansvarig för avelsplanering och kennelverksamhet. Enheten handlade även ärenden rörande inköp av valpkullar.
Djursjukhuset (tidvis benämnt Veterinärenheten) behandlade sjuka djur. Vid nybyggnad av djursjukhuset 1972 bekostades avdelningen för hundar och smådjur av förvarsmedel och avdelningen för stordjur av den nyinrättade Stiftelsen Sollefteå Djursjukhus. Hundskolan arrenderade stordjursavdelningen av stiftelsen och drev den ekonomiskt och administrativt som en enhet tillsammans med smådjursavdelningen. Sedemera kom djursjukhuset att i allt större utsträckning behandla även privatägda patienter, vilket så småningom fick till följd att staten 1990-01-01 sålde ut sjukhuset till Sollefteå kommun. Detta innebär att arkivhandlingar från djursjukhuset fr.o.m. 1990-01-01 skall sökas i kommunarkivet. Beträffande handlingar rörande privatägda patienter, främst röntgenplåtar, har dessa ansetts utgöra privata, ej allmänna handlingar. Således har dessa ej inordnats i arkivet utan kvarblivit på sjukhuset, där de framgent används vid förnyad behandling av de privata patienterna.
Hundar, fodervärdar m.m.
Vid hundskolan har främst schäfrar och labradorer använts i produktionen. Den egna aveln har inte täckt efterfrågan och som ej följd därav har även inköpts dels avelsdjur och dels hela valpkullar utifrån. Vid en kulls födelse fick valparna nummer i ordning från 1-9999. När högsta numret uppnåtts började man helt enkelt om från nummer ett igen. Därav följer att flera hundar har samma nummer, dock ej samtidigt. Samtliga hundar fick namn. Även vid namngivningen började man om från början. Alla hundar födda "år 1" fick namn som började på bokstaven A, födda "år 2" började på B o.s.v. Hundar födda på hundskolan stannade där i ca 8 veckor för att genomgå olika medicinska kontroller, bl.a. röntgenundersökningar. Vid ungefär 8 veckors ålder placerades hundarna hos s.k. fodervärdar, personer som åtog sig att sköta hunden tills den var ca 1 1/2 år. Fodervärden fick dock inte dressera hunden. Detta skedde under sakkunnig ledning på skolan när hunden vid ca 18 månaders ålder återkom från fodervärden.
Om en hund inte klarade utbildningen eller av annan anledning kasserades kunder fodervärden återfå och behålla den utan kostnad. En hund som däremot klarade tester, dressyr och medicinska undersökningar såldes till beställaren. Som exempel på användningsområden av hundar kan nämnas ledar-, dövblind-, vakt-, bevaknings-, skydds-(polis-), räddnings-, rapport-, drag-, renvallar-, lavin-, malmletar-, sjukvårds-, röt-, mögel-, narkotika-, min- och stormhundar.
Arkivhandlingarna
Eftersom hundskolan från dess tillkomst 1936 till 1980-07-01 lydde under försvarsdepartementet var Krigsarkivet arkivmyndighet för skolan. 1980-07-01 överfördes skolan till socialdepartementet och därmed övertog Riksarkivet arkivtillsynen av myndigheten. Av praktiska skäl har handlingar från hela år 1980 arkiv- lagts i den del av arkivet som levererats till Krigsarkivet. Statens hundskolas arkiv omfattar alltså handlingar 1981-1992. Omfattningen av arkivet framgår av förteckningen. För sökingångar till handlingarna hänvisas, förutom till arkivförteckningen, till diarier och register till korrespondensen samt register till röntgenplåtar. Vid forskning efter specifika hundar bör i första hand kontraktsserien på Fodervärdsenheten användas (serie F 1).
Arkivet är gallrat enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1991:6 gällande handlingar av tillfällig betydelse samt gallringsbesluten för system S och SLÖR.
Arkivet efter Statens hundskola har ordnats och förtecknats under hösten och vintern 1992.
Sollefteå i februari 1993
Börje Nygren Inga Svedberg
Arkivbildarhistorik
Statens hundskola
Genom Kungl. brev den 17 maj 1935 inrättades arméns hundgård vid Norrlands trängkår i Sollefteå, med uppgift att dressera sjukvårdshundar för försvarets räkning. Verksamheten expanderade och organiserades som egen enhet med namnen Arméhundskolan, Arméns hundskola och från 1971 som egen myndighet, Försvarets hundskola (instruktion SFS 1971:357), från 1978 benämnd Statens hundskola. 1980 överfördes hundskolan från Försvarsdepartementets till Socialdepartementets ansvarsområde. Tidigast hade hundskolan till uppgift att försörja försvaret, polisen, tullen och andra myndigheter med hundar. Senare producerades specialdresserade hundar även för enskildas räkning, för synskadade, lavin- och mögelhundar etc. 1992 ombildades myndigheten till aktiebolag.
Allmän anmärkning
Delar av arkivet utlånat till Statens Hundskola AB för en tioårsperiod 1993. Dessa återlämnades till Riksarkivet sommaren 2004 och är placerade på hyllorna 3F75, 5C11, 4E72 och 5A02. Se bl.a. dnr. RA 231-3595
1941-06-20 Kungl. brev angående arméhundväsendet och arméhundskolans verksamhet (fr.o.m. 1941-07-01 direkt under arméstaben).
1946-04-12 Kungl. brev. Skolan ålägges att svara för samtliga truppslags behov av hundar.
1946-06-28 Kungl. brev. 1962-10-01 upphör arméhundväsendet. Skolans namn ändras till arméns hundskola.
1971-07-01 Omorganisation till Försvarets hundskola och bildande av egen myndighet under försvarsdepartementet.
1978-07-01 Namnbyte till Statens hundskola.
1980-07-01 Överföring från försvars- till socialdepartementet.
1992-07-01 Ombildning till aktiebolag.
För utförligare historik, se minnesskriften Hundskolan 50, Stockholm 1986.
Arbetsuppgifter m.m.
Statens hundskolas huvuduppgift var att producera specialdresserade hundar för försäljning till olika avnämare, bl.a. polisen, tullen, De Synskadades riksförbund och försvaret. Skolans olika avdelningars uppgifter framgår av nedanstående tablå (benämningar på avdelningar, enheter, har vid olika tider i stor utsträckning växlat).
Styrelsen bestod av skolledningen och representanter för stat, kommun och olika avnämare. I styrelsen fattades principbeslut om långtidsinriktning av arbetet m.m.
Administrativa enheten handlade ärenden rörande personal och ekonomi. På enheten har också all diarieförd korrespondens arkivlagts, således även korrespondens före den centraliserade diarieföringens införande 1985-07-01.
Dressyrenheten handlade bl.a. ärenden rörande inköp av vuxna hundar samt utbildning av skolans hundar. Vid enheten har till största delen praktiskt arbete utförts och antalet arkivhandlingar är därför ringa.
Utbildningsenheten utbildade hundförare vid polisen, tullen, försvaret m.fl. myndigheter samt anordnade kurser för brukshundklubbar, kennelklubben och privata hundägare.
Fodervärdsenheten (även vid olika tider benämnd Hundgruppen, Marknadsenheten eller Fodervärdsavdelningen) hade till uppgift att med hjälp av särskilda fodervärdskonsulenter kontrollera och godkänna fodervärdar enligt av skolan upprättade bestämmelser. Enheten hade en kontinuerlig kontakt med fodervärdar och fodervärdskonsulenter, ombesörjde hundtransporter till och från skolan, registrerade valpar och följde upp röntgen och vaccinationer på egna och inköpta kullar. Fodervärdsenheten hade också kontakt med ett flertal djursjukhus ute i landet (de hundar som insjuknat hos fodervärd togs om hand på dessa sjukhus) och handhade uppgifter angående omplacering av hundar.
Avelsenheten var ansvarig för avelsplanering och kennelverksamhet. Enheten handlade även ärenden rörande inköp av valpkullar.
Djursjukhuset (tidvis benämnt Veterinärenheten) behandlade sjuka djur. Vid nybyggnad av djursjukhuset 1972 bekostades avdelningen för hundar och smådjur av förvarsmedel och avdelningen för stordjur av den nyinrättade Stiftelsen Sollefteå Djursjukhus. Hundskolan arrenderade stordjursavdelningen av stiftelsen och drev den ekonomiskt och administrativt som en enhet tillsammans med smådjursavdelningen. Sedemera kom djursjukhuset att i allt större utsträckning behandla även privatägda patienter, vilket så småningom fick till följd att staten 1990-01-01 sålde ut sjukhuset till Sollefteå kommun. Detta innebär att arkivhandlingar från djursjukhuset fr.o.m. 1990-01-01 skall sökas i kommunarkivet. Beträffande handlingar rörande privatägda patienter, främst röntgenplåtar, har dessa ansetts utgöra privata, ej allmänna handlingar. Således har dessa ej inordnats i arkivet utan kvarblivit på sjukhuset, där de framgent används vid förnyad behandling av de privata patienterna.
Hundar, fodervärdar m.m.
Vid hundskolan har främst schäfrar och labradorer använts i produktionen. Den egna aveln har inte täckt efterfrågan och som ej följd därav har även inköpts dels avelsdjur och dels hela valpkullar utifrån. Vid en kulls födelse fick valparna nummer i ordning från 1-9999. När högsta numret uppnåtts började man helt enkelt om från nummer ett igen. Därav följer att flera hundar har samma nummer, dock ej samtidigt. Samtliga hundar fick namn. Även vid namngivningen började man om från början. Alla hundar födda "år 1" fick namn som började på bokstaven A, födda "år 2" började på B o.s.v. Hundar födda på hundskolan stannade där i ca 8 veckor för att genomgå olika medicinska kontroller, bl.a. röntgenundersökningar. Vid ungefär 8 veckors ålder placerades hundarna hos s.k. fodervärdar, personer som åtog sig att sköta hunden tills den var ca 1 1/2 år. Fodervärden fick dock inte dressera hunden. Detta skedde under sakkunnig ledning på skolan när hunden vid ca 18 månaders ålder återkom från fodervärden.
Om en hund inte klarade utbildningen eller av annan anledning kasserades kunder fodervärden återfå och behålla den utan kostnad. En hund som däremot klarade tester, dressyr och medicinska undersökningar såldes till beställaren. Som exempel på användningsområden av hundar kan nämnas ledar-, dövblind-, vakt-, bevaknings-, skydds-(polis-), räddnings-, rapport-, drag-, renvallar-, lavin-, malmletar-, sjukvårds-, röt-, mögel-, narkotika-, min- och stormhundar.
Arkivhandlingarna
Eftersom hundskolan från dess tillkomst 1936 till 1980-07-01 lydde under försvarsdepartementet var Krigsarkivet arkivmyndighet för skolan. 1980-07-01 överfördes skolan till socialdepartementet och därmed övertog Riksarkivet arkivtillsynen av myndigheten. Av praktiska skäl har handlingar från hela år 1980 arkiv- lagts i den del av arkivet som levererats till Krigsarkivet. Statens hundskolas arkiv omfattar alltså handlingar 1981-1992. Omfattningen av arkivet framgår av förteckningen. För sökingångar till handlingarna hänvisas, förutom till arkivförteckningen, till diarier och register till korrespondensen samt register till röntgenplåtar. Vid forskning efter specifika hundar bör i första hand kontraktsserien på Fodervärdsenheten användas (serie F 1).
Arkivet är gallrat enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1991:6 gällande handlingar av tillfällig betydelse samt gallringsbesluten för system S och SLÖR.
Arkivet efter Statens hundskola har ordnats och förtecknats under hösten och vintern 1992.