Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Statens polisskola Huvudskolan

Statens polisskola

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420368/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/a4ENeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
52,4 Hyllmeter 
Datering
1917 – 1964  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statens polisskola, 1917 – 1964 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Stockholms stads polisskola  (1917 – 1925)
Alternativa namn: Polisskolan i Stockholm  (1925 – 1938)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Statens polisskola



Genom beslut av Stockholms stadsfullmäktige inrättades 1917 en skola för central polisutbildning, kallad Stockholms stads polisskola. Den var främst avsedd för utbildning av polismän tillhörande huvudstadens poliskår, men även polismän från landsorten hade möjlighet att delta i undervisningen.


1925 åtog sig staten hela det ekonomiska ansvaret för polisskolan. Den utgjorde en avdelning inom Stockholms polisverk, under en särskild styrelse bestående av polismästaren i Stockholm samt två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter (reglemente SFS 1925:227). 1938 blev Statens polisskola en egen myndighet (instruktion 1938:521). Med tiden förlades även viss utbildning till avdelningsskolor på andra orter, med början 1950 då den av staden administrerade skolan i Göteborg blev en del av Statens polisskola.


Undervisningen delades från början i en lägre och en högre kurs, från 1938 i tre klasser: konstapels-, överkonstapels- (från 1954 assistent-) och kommissarieklassen. 1948 inordnades polischefsutbildningen i organisationen. Samtidigt fick kvinnor rätt att delta i utbildningen, i konstapelsklassen. Vid sidan av den reguljära polisutbildningen fanns även kurser för utbildning av militärpolis. Efter hand tillkom även olika specialkurser.


I samband med omorganisationen och förstatligandet av polisväsendet inordnades den 1 juli 1964 polisutbildningen under den nyinrättade Rikspolisstyrelsen. Polisskolan upphörde därmed som självständig myndighet. Under olika tidsperioder fanns avdelningsskolor i Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Gävle, Luleå och Karlstad; de sista upphörde vid centraliseringen av polisutbildningen 1967.



ArkivhistorikStatens Polisskola

Inledning

Vid början av 1900-talet framfördes vid olika tillfällen och i olika sammanhang krav på inrättande av en centraliserad polisutbildning. I februari 1910 gjorde Svenska polisförbundet en framställning hos kungl maj:t om inrättande av polisskolor, vilket dock ej föranledde någon åtgärd. Hösten 1910 öppnade polismästaren R von Schultz en privat polisskola i Uppsala. Denna kom att bestå till år 1924 och fick visst statsanslag för sin verksamhet.

Sedan en av Stockholms stadsfullmäktige år 1915 tillsatt poliskommitté avgivit förslag rörande polisskola, beslöt fullmäktige år 1917 att inrätta en sådan skola vid Stockholms poliskår. Skolan benämndes Stockholms stads polisskola. Den var främst avsedd för utbildning av polismän tillhörande huvudstadens poliskår, men även polismän från landsorten hade en viss möjlighet att få delta i undervisningen mot erläggande av särskild elevavgift. Undervisningen meddelades i en lägre och en högre kurs.

Den s.k. Linnérska utredningen angående omorganisation av polisväsendet i riket (SOU 1922:49) ledde 1925 till genomgripande organisatoriska förändringar på polisväsendets område, vilka även berörde polisutbildningen.

Staten åtog sig helt det ekonomiska ansvaret för polisskolan i Stockholm. Skolan bestod som en avdelning inom Stockholms polisverk men skulle vara öppen för samtliga polismän i riket. Med stöd av polislagen utfärdade kungl maj:t den 18 juni 1925 (SFS 1925:227; ändr 1932:185 och 1934:642) ett reglemente för skolan, vilket trädde i kraft den 1 januari 1926.

Polisskolan ställdes under en styrelse bestående av polismästaren i Stockholm samt två av kungl maj:t utsedda ledamöter. Närmast under styrelsen skulle skolverksamheten ombesörjas av en föreståndare (fjärde polisintendenten i Stockholm) jämte en biträdande föreståndare samt ämneslärare. Skolan var uppdelad i en lägre klass för utbildning av polismän i lägsta graden och en högre klass för utbildning av kriminalpolismän och polisbefäl.

1937 tillkallade kungl maj:t särskilda sakkunniga för att utreda omorganisation av polisskolan. Betänkandet framlades i januari 1938 (SOU 1938:1) och riksdagsbeslut togs på våren. Från och med den 1 juli 1938 blev skolan ett särskilt ämbetsverk, benämnt Statens polisskola (instruktion 1938:521).

Statens polisskola skulle omfatta tre klasser, nämligen konstapels-, överkonstapels- och kommissarieklassen. Skolan leddes av en styrelse bestående av högst sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Under styrelsen handhades undervisningen av rektor, heltidsanställda lärare och timlärare.

1948 utfärdades en ny stadga för Statens polisskola (1948:802; ändrad 1949:239). Ändringarna bestod bland annat av en utökning av styrelseledamöternas antal till högst sju, ett fast inordnande av en polischefsklass i skolorganisationen, och beredande av möjlighet för kvinnliga poliser att genomgå konstapelsklassen.

Vid sidan va den reguljära polisutbildningen stod de av statsmakterna sedan år 1934 anordnade kurserna för utbildning av militärunderbefäl för polisverksamhet. Från och med 1939/40 inordnades kurserna i Statens polisskolas organisation. Den sista kursen hölls 1945/46. Kurser för utbildning av så kallade flottiljpoliser hölls vid polisskolan 1949-1952.

1928 inrättades en kommunal polisskola i Göteborg. Kungl. Maj:t fastställde den 14 december 1928 ett reglemente för skolan. Undervisningen motsvarade ungefär den lägre klassen vid polisskolan i Stockholm. Nya reglementen utfärdades 1932, 1942 och 1950. Skolan åtnjöt visst statsanslag under förutsättning bland annat att ett visst antal elever från annan ort än Göteborg bereddes plats.

Undervisning i två avdelningar av konstapelsklassen vid Statens polisskola förlades från och med budgetåret 1950/51 till Malmö. Från och med budgetåret 1951/52 förstatligades polisskolan i Göteborg. Inrättandet av dessa filialskolor föranledde ändringar i stadgan för Statens polisskola (1951:373). Filialskolorna, benämnda "avdelningsskolor" i motsats till "huvudskolan" i Stockholm, skulle närmast ledas av särskilda föreståndare samt stå under styrelsens och rektorns tillsyn.

1948 års polisutbildningskommitté framlade sitt betänkande angående polisens rekrytering och utbildning i SOU 1952:30. En ny skolstadga trädde i kraft 1 juli 1954 (1954:511; ändrad 1954:672). Statens polisskola meddelade utbildning vid huvudskolan i Stockholm samt vid ett antal avdelningsskolor. Skolan leddes av en styrelse, bestående av åtta ledamöter. Närmast under styrelsen utövades ledningen skolverksamheten av en "rektor och chef för statens polisskola". För varje avdelningsskola fanns en föreståndare (vederbörande landsfogde eller polischef på skolorten).

Vid huvudskolan och avdelningsskolorna meddelades grundläggande polisutbildning i konstapelsklass. Vid huvudskolan meddelades dessutom utbildning i assistentklass (tidigare överkonstapelsklass), kommissarieklass samt polischefskurs. Härjämte förekom specialkurser i olika ämnen. Fortbildningskurs i polistjänst förlades till avdelningsskolan i Malmö.

På grund av Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 utfärdade anvisningar ändrades från och med 1962 bland annat den grundläggande utbildningen av polispersonal. Den bestod då av grundläggande teoretisk (vid polisskolan) och praktisk (vid utbildningskåren) fackutbildning och därefter genomgång av konstapelsklassen.

I samband med omorganisationen och förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet inordnades den 1 juli 1964 polisutbildningen under den nyinrättade Rikspolisstyrelsen. Polisskolan upphörde därmed som självständigt verk.

Till Statens polisskola hörde alltså de så kallade avdelningsskolorna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Gävle och Luleå samt Karlstad. Dessa måste anses vara en del av det centrala ämbetsverket och ej betraktas som lokala organ. Avdelningsskolorna existerade olika länge; de sista upphörde vid centraliserandet av polisutbildningen 1967. Formellt hör de således för de sista åren till Rikspolisstyrelsen. Av praktiska skäl har de dock helt förts till Statens polissskolas arkiv.

Statens polisskola hos Rikspolisstyrelsen, polisskolan i Solna förvarade arkiv levererades till Riksarkivet i december 1976 (acc. nr 75/1976) och ordnades och förtecknades av undertecknad. Arkivbeståndet har förtecknats under benämningen "huvudskolan" respektive de olika "avdelningsskolorna".

Huvudskolans arkiv omfattar tiden 1917-30/6 1964. Någon uppdelning av arkivet på tiden före och efter förstatligandet den 1 juli 1938 har ej företagits. Arkivet, särskilt från tiden före förstatligandet, har inte bevarats fullständigt. Exempelvis finns inga ansökningshandlingar till kurser bevarade före 1939.

Avdelningsskolornas respektive arkiv omfattar tiden från inrättandet till upphörandet - längst till och med 1967. Förteckningen omfattar endast de i Riksarkivet förvarade arkiven.

Stockholm i januari 1980
Lars Hallberg

Kontroll

Skapad1995-01-14 00:00:00
Senast ändrad2022-12-16 10:47:49