Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 15 maj, klockan 11.00–11.30 och 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Tabellverket (f.d. Tabellkommissionen)


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420439
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/kaINeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
24 Hyllmeter 
Datering
1749 – 1859  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kungl. Kommissionen över tabellverket, 1756 – 1858 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Tabellverket
Alternativa namn: Tabellkommissionen
Alternativa namn: Äldre tabellkommissionen
Alternativa namn: Kongl. Commissionen öfwer Tabell-Werket  ( – 1849)
Alternativa namn: Tabell-Werks-Commissionen  (1812 – 1849)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll





Tabellverket
Äldre beteckning på befolkningsstatistiken:





Sammanställningar på olika nivåer av uppgifter om födda, döda, dödsorsaker, vigda, genom döden upplösta äktenskap, äktenskapsskillnader, befolkningens storlek, sammansättning och yrkesfördelningen.
Beteckningen "tabellverket" avser tiden 1749-1859 och omfattar materialmässigt församlingarnas sockentabeller, prosteritabellerna, stiftstabellerna, länssammandragen och de tabeller som framställdes av tabellkommissionen själv.

Tabellkommissionens arkiv innehåller sammandragstabeller för tabellverket, inte det egentliga primärmaterialet, församlings- eller sockentabellerna. År 1879 begärde SCB att detta material skulle få överflyttas från kyrkoarkiven, och man erhöll tillstånd till detta men begagnade sig av okänd anledning inte därav. Endast de territoriella stockholmsförsamlingarna och församlingarna i de närbelägna stiften Uppsala och Strängnäs överlämnade sitt material till SCB. Av de sockentabeller som inkommit till SCB överfördes tabellerna för Uppsala och Strängnäs stift i december 1914 till landsarkivet i Uppsala, varifrån tabellerna tillhörande Gävleborgs län sedemera överfördes till landsarkivet i Härnösand 1938.
Stockholmsförsamlingarnas tabeller överlämnades 1965 till Stockholms stadsarkiv.
En inventering av sockentabellerna i kyrkoarkiven gjordes 1855-1857 och sändes in till tabellkommissionen,
se volym E5:1.


Tabellverket hos landsarkiven:

Sockentabeller i kyrkoarkiven.
Prosterisammandragen i konceptform i kontraktsarkiven 1795-1859.
Prosterisammandragen i stiftsarkiven 1795-1859.
Koncepten till sammandragen för stifs- och länsdelar 1749-1794 i stiftsarkiven.
Sammandragen för länsdelar av stift i länsstyrelsearkiven.
Koncepten till länssammandragen 1749-1773 i länsstyrelsearkiven.


I tabellkommissionens arkiv:

Generalsammandrag 1749-1752.
Länssammandrag 1749-1773.
Stiftssammandrag 1774-1791.
Prosteri- och stiftssammandrag 1792-1859
samt övriga av kommissionen gjorda tabeller och bearbetningar m.m.




Under inflytande av merkantilistiska strömningar i tiden och erfarenheter av statistiska undersökningar i bl.a. England föreslogs vid flera riksdagar/ständer under 1700-talets första hälft att Sverige skulle inrätta ett "tabellverk". Den konstitutionella styrelseformen under frihetstiden gav ständernas ledamöter möjlighet att ställa egna förslag till samhällsförändringar. De hade emellertid inte tillgång till den information om samhället de behövde. Denna fanns hos ämbetsmännen, kollegierna och ämbetsverken. På 1730-talet beslöts därför att både centrala verk och landshövdingar skulle sända in rapporter till Kungl. Maj:t och ständerna. Dessutom inrättades Kungl. Vetenskapsakademien år 1739. Hattpartiet, som då var i majoritet, i ständerna, intresserade sig för handel och manufakturer och hade anammat merkantilismen. Den betonade särskilt befolkningens betydelse för ett lands möjligheter att utvecklas. Man var intresserad av att få reda på befolkningens antal och fruktsamhet, på dödsorsakerna så att man skulle kunna skaffa botemedel mot "epidemiska krankheter".

Den förste som i Sverige intresserade sig för befolkningsstatistiken var biskopen i Linköping, Erik Benzelius, på
1730-talet. Han utgick från kyrkoböckerna i Linköpings stift för tioårsperioden 1721-1730 och sände in en förteckning på antalet födda och döda, prosterivis ordnad, till Kammarkollegium. Kammarkollegiet sände 7/1 1736 ett brev till Kungl. Maj:t med Benzeliius "tablå" (som han kallade "Förteckning, som utwisar antalet på dem, som ifrån början af åhr 1721 til och med 1730 uti Lindkiöpings Stifft födde och döde äro samt huru stort öfverskottet blifver, sedan de sednare blifvit afdragne"). Tablån finns som bilaga till Kammarkollegii skrivelse till Kungl. Maj:t 7/1 1736, volym 119. Läs även Hjelt, Det svenska tabellverkets uppkomst, ...., sid. 8 ff.

Efter förslag av Kammarkollegium utfärdades 1736 ett kungligt brev som ålade samtliga konsistorier i Sverige och Finland att till Kungl. Maj:t (inrikes civilexpeditionen, kallad kammarexpeditionen) insända sifferuppgifter om alla i varje stift årligen födda och döda dels för åren 1721 t.o.m. 1735, dels därefter årligen. Erfarenheterna härifrån - inget formulär användes utan prästerna angav och hopräknade siffrorna på synnerligen varierande sätt - gav troligen Vetenskapsakademien och dess sekreterare Pehr Elvius idén om från början fastställda och enhetliga formulär.
Uppgifterna för perioden 1721-1736 påträffades 1767 av Pehr Wargentin, Vetenskapsakademiens dåvarande sekreterare och ledamot av tabellkommissionen, "uti Kongl. Cancelliets gamla gömor". Han beskriver kvaliteten och tillståndet i den "stora packe med lösa papper", som han hittat hos Kanslikollegium i ett brev till biskopen och prokanslern i Åbo, Carl Fredric Mennander. Läs Wargetins kommentar, refererad i Nordenmark, sid. 253: "Af så orediga Förtekningar lärer Regeringen ei kunnat hämta särdeles uplysning".

Uppgifterna för 1737-1748 skickades via landshövdingarna och samlades hos Sundhetskommissionen, men vidarebefordrades troligen till kammarexpeditionen, där de lades ad acta.
Uppgifterna för hela perioden 1721-1748 återfanns sedan först 1889 av den finländske statistikern August Hjelt i "SCB:s arkivvalv".
(Eftersom ovannämnda handlingar proveniensmässigt inte tillhör tabellkommissionens arkiv, har de lagts under
serie Ö1.)

Bakom tabellverkets tillkomst låg främst Vetenskapsakademien och dess sekreterare Pehr Elvius samt ekonomiprofessorn i Uppsala, Anders Berch.
I ett memorial år 1746 föreslog medlemmen av ständernas sekreta utskott, Jakob Albrecht von Lantingshausen,
att vissa uppgifter om befolkningen kontinuerligt skulle insamlas: antalet årligen födda, årligen döda samt hela folkmängden. Pehr Elvius och Vetenskapsakademien sände 1746 in en skrivelse till sekreta utskottet med en kalkyl av Sveriges och Finlands totala folkmängd (2.097.000 invånare). År 1747 utarbetade sekreta utskottets statsdeputation ett förslag till "tabellverk". Året därpå beslöt ständerna att inrätta ett sådant och förslaget stadsfästes av Kungl. Maj:t den 3 februari 1748. Det beslöts att de framtagna uppgifterna skulle vara hemliga. Sekretessen hävdes först 1762 och 1765 (befolkningsförändringarna resp. folkmängdssiffrorna).






Pehr Elvius avled samma år som de befolkningsstatistiska uppgifterna började samlas in, 1749. Det blev några av Vetenskapsakademiens ledamöter som fick i uppdrag att bearbeta det insamlade materialet. Den mest framträdande av dessa var Pehr Wargentin, som efterträtt Elvius som akademiens sekreterare. Både Elvius och framförallt Wargentin (vilka båda egentligen var astronomer) publicerade många intressanta uppsatser ang befolkningsstatistik i Vetenskapsakademiens handlingar. Att publicera i KVA:s handlingar medgavs i ett kungligt brev 13 juli 1762: "hwad af Tabell Werket kunde bäst passa sig samt för Allmänheten wara intressant och tjenligt" vid varje års slut (volym B1A:2, sid. 168).

Det var till en början inom Kanslikollegiet som tabellverket organiserades, först utan namn, men mellan 1756 och 1769 som en kommission under kollegiet, kallad Kungl. kommissionen över tabellverket. Den blev 1769 en egen myndighet kallad Kungliga Tabellkommissionen och verkade som sådan tills SCB tog över.
Under tiden som tabellverkets material förvarades hos SCB:s arkiv, var det uppdelat på tre delar.
1) "arkiv 27 Uppgifter ang. födda och döda i Sverige och Finland 1721-1748",
2) "arkiv 28 Äldre tabellkommissionens arkiv 1756-1858 I Ämbetsarkiv",
3) "arkiv 29 Äldre tabellkommissionens arkiv 1749-1859 II Statistiskt material",
med varsin arkivförteckning med ålderdomliga seriebeteckningar (se volym D 2).
Dessa tre delar har nu sammanfogats (del I som en Ö-serie eftersom den delen egentligen är en del av Inrikes civilexpeditionen eller Kammarexpeditionen, se inledningen på serie Ö1).

För en utförlig och intresseväckande beskrivning av skeenden och mänskliga insatser vid befolkningsstatistikens tillkomst och första utveckling, studera Otto Grönlunds bok "Pehr Wargentin och befolkningsstatistiken". En något torrare, men mer i tiden närliggande, berättelse om tabellverket från dess början till år 1829 finner man som bilaga till kommissionens koncept 25 april 1829 (nedtecknare sekreterare Johan Adolf Leijonmarck, volym B1A:2, sid. 162-176).
En intressant beskrivning av den europeiska och svenska statistikens utveckling, läs Olle Sjöströms Svensk statistik 250 år. Tabellverket och Pehr Wargentin (Statsvetenskaplig tidskrift 1998, årg. 101, nr 4, sid. 391-415).

Med frihetstidens hastiga slut 1772 avtog intresset för "tabellverket". Först 1791 återupptogs arbetet genom insatser av biskopen i Växjö stift, Olof W. Wallquist, och astronomen Henric Nicander, ordförande resp. sekreterare i tabellkommissionen. Nicander bedrev ett stort arbete för att förbättra statistiken och rätta till tidigare felaktigheter, se "Om tabellverkets tillstånd ifrån 1775-1795" (Vetenskapsakademiens handlingar 1802). Man började också vid denna tid intressera sig för jordbruksstatistik. Nicanders efterträdare som sekreterare (1815-1853), Johan Adolf Leijonmarck (dessutom kamrer i Vetenskapsakademien, hovmarskalk, redaktör för Statskalendern m.m.) fortsatte arbetet, lade ner mycken möda på kvaliteten och brevväxlade med präster och andra uppgiftslämnare för att kontrollera riktigheten i de insända uppgifterna. Även han författade befolkingsstatistiska artiklar i akademiens handlingar. Under Leijonmarcks tid som sekreterare undersöktes också möjligheten till nya infallsvinklar i statistiken, t.ex. ang. vaccinationer, skolutbildning och t.o.m. jämställdhet.

Den ekonomiska utvecklingen skapade också med tiden behov av annan statistik än den som Tabellverket kunde tillgodose. År 1854 tillsattes därför en kommitté med uppgift att framlägga förslag till plan för den officiella statistiken. Enligt förslaget skulle det nya verket heta Statistiska Tabellkommissionen och bestå av en rådgivande del, Statistiska beredningen, och en verkställande, Statistiska Tabellkommissionens centralbyrå, förkortat Statistiska centralbyrån, SCB. Riksdagen beslutade i stort sett enligt den framlagda propositionen och SCB började sin verksamhet 1858. SCB:s förste chef blev Fredrik Theodor Berg, ledamot av tabellkommissionen, medicinalråd och professor vid Karolinska institutet.







Redan tidigare hade riksdagen haft åsikter om statistiken: Den 23 januari 1818 svarar tabellkommissionen på en propå från "riksens ständer" som hade önskat "noggranna undersökningars anställande om Rikets befolkning, dess förhållande i afseende på Stånd och Närings Classer, til Orternes widd, til förmögenhet och lefnadssätt och att de deraf upkommande upgifter författades Länswis, stödjande sig på Detaillen öfver hwarje härad, så at de kunde föranleda til utredande af rätta förhållandet i afseende på de Jordägare som hittills ansetts orepresenterade, och tillika kunna meddela en Historisk öfwersikt öfwer alla slags Privilegier, huruwida de tilhöra en wiss Class, wissa Personer eller wissa Yrken och Näringar ...."
Kommissionen, genom sin sekreterare, svarade ".... men oaktat försök, icke ens i afseende på sjelwa Folknummern, kunnat densamma häradswis upgifwa med den noggrannhet Riksens Ständer .... önskat, emedan Probsterierna från hwilka tabellerne inkomma likasom de deruti uptagne församlingar nästan allestädes äro belägne i flere härader och endast partiele Tabeller inkomma för dem som äro belägna i flere Län; och skulle en åter-remiss till sådant Omslut af Tabellerne på en ganska lång tid hafwa aflägsnat tabellwerkets fullbordande för ifrågawarande Quinquennium" (volym B1A:1, band 2, sid. 185-186). Svar från kung Karl Johan 14/7 - 22/9 1818, se brev i avskrift i volym B1B:1.
Vid 1823 års riksdag var det dags igen för ett reformförslag: Det var de s.k. Kommitterade till reglering av Rikets styrelseverk samt Riksens Ständers särskilda utskott vid nämnda riksdag, som föreslog inrättande av ett statistiskt kontor eller "Tabellverkets flyttning in under ett allmänt statistiskt kontor" (volym B1A:2, sid. 162-176). Kommissionens svar blev ungefär som man tidigare hade svarat. I klartext: En del församlingar är delade på flera härader, flera län och man man inte lägga ytterligare börda på prästerna att stycka upp sina sockentabeller. Redovisningen skulle också ytterligare försenas.

Att arbetet med sammanställningen av siffrorna från de olika tabellerna vara mycket tids- och arbetskrävande förstår man då man läser kommissionens protokoll av den 20 mars 1802 (i volym A1). Särskilt som kommissionens tjänsteförrättare endast var två till antalet (till mitten av 1795 endast en, sekreteraren). Kommiterade hade låtit lägga framför sig några volymer av de årligen inkommande "Prost-tabellerne". Sekreteraren, Henric Nicander, hade dessförinnan sammanställt en översikt över de tabeller som blivit "författade och sammandragne sedan 1792": 2.445 "sammandragne", 293 "författade" + 18 specialtabeller. "Under mängdens skiärskådande och granskningen av Arbets Methoder, som wid Tabellernes sammandragande icke annorlunda kan blifva, än att utur hvarje special Tabell utskrifva hvarje likformigt Tal på ett särskilt papper uti en Column, samt sedermera addera Talen tillsammans och inskrifva Summan uti ett nytt Formulär ...." Kommitterade fann att med den dåvarande arbetstiden om 3 timmar per dag skulle det ta sex veckor för en person. Om tabellerna skulle kunna bli klara i rimlig tid borde det vara sex personer som arbetade. Men eftersom de kommitterade var realistiska, och "för att spara Kronans utgifter", begärde man bara "att utom Secreteraren och nuwarande Kammarskrifvaren, endast en Kammarskrifvare till komme att antagas, samt en Revisor, som öfverser så wäl de inkommande, som de hos Commissionen Uprättade Tabeller, och förestår tillika Commissionens arkiw, samt wid sammankomsterne förer Protocollet; jämwäl en Kammardräng eller så kallad Waktmästare till uppassning och Ärenders bestridande...."
Resultatet blev att en revisor och en kammardräng/vaktmästare antogs under 1802.

Statistiken var dels årlig, dels intermittent.
Årlig var den över befolkningsrörelsen/mortalitetstabellerna, alltså varje år 1749-1859. Och folkmängds/yrkestabellerna under åren 1749-1751, alltså under tre år.
Intermittent var den över folkmängden/yrkestabellerna: 1751-1773 vart tredje år, 1775-1855
vart femte år.
Tabellerna var
1749-1773 länssammandrag,
1774-1791 stiftssammandrag,
1792-1859 prosteri- och stiftssammandrag.





I samband med länssammandragen (i volymerna E3A:1 och E3B:1) finns för åren 1749-1752 generalsammandrag eller rikstabeller: Mortalitets- 1749-1752, folkmängds- 1749-1751. För
1751 finns för vardera slaget en för hela riket (Sverige och Finland) och en för Finland enbart.
Ang. termer för den administrativa indelningen, se bilaga (250 år\litenordlistaadmindel).

Arninge i maj 2003


Birgitta Österlund
Arkivbildarhistorik
Kungl. Kommissionen över tabellverket



Under 1700-talets förra hälft uppkom flera förslag till upprättande av en befolkningsstatistik. 1736 togs ett initiativ av Kammarkollegiet, som samlade in uppgifter om födda och döda från alla konsistorier från 1736 samt ett sammandrag för perioden 1721-35. Uppgifterna kom senare att tillföras Tabellkommissionens arkiv.

På Vetenskapsakademiens förslag beslöt Riksdagen 1748 att inrätta ett Tabellverk. 1749 övertogs sekreterarskapet i akademien av Pehr Wilhelm Wargentin, kallad den svenska befolkningsstatistikens fader. Tabellverket var till en början knutet till Kanslikollegiet, som också svarade för insamlandet av uppgifterna och sammanställandet av generaltabeller. År 1756 fick tabellverket en fastare organisation genom inrättandet av Kungliga kommissionen över tabellverket, den s.k. Tabellkommissionen. År 1769 frigjordes kommissionen från kanslikollegiet.

Det befolkningsstatistiska grundmaterialet bestod av sammanställningar, som gjorts av stiften, församlingarna och länsstyrelserna på basis av kyrkoböckernas uppgifter. Befolkningstabellerna har i stora drag följande innehåll.

I den årliga statistiken i tabell I-II ingår uppgifter om födda, döpta, dödfödda, begravna, vigda par, genom döden upplösta äktenskap, flerbarnsföderskor och barnaföderskornas ålder, dödsorsaker fördelade på kön och åldersklasser (finns dock ej 1831-59, med undantag för farsoter, självmord och olycksfall). 1749-73 fördes länstabeller, 1774-91 stiftstabeller, 1792-1859 prosteri- och stiftstabeller. Fr.o.m 1750 finns vissa församlingssiffror för Stockholm, fr.o.m 1802 församlingssiffror för stadsförsamlingar generellt, fr.o.m 1805 uppgifter även för landsförsamlingarna.

Dessutom kan man i Tabell I hitta uppgifter om
- Ålder och kön av de döda över 90 år
- Besynnerliga händelser av någons vådeliga död
- Själva missgärningen av dem som lidit dödsstraff
- Vilka sjukdomar och vid vilka av årets tider de mest grasserat
- Ovanliga händelser i naturen och andra märkliga företeelser.


Folkmängdstabellerna, tabell III, fördes som årlig statistik 1749-51, vart tredje år 1752-73, vart femte år 1775-1855.


Tabellerna anger antal män och kvinnor fördelade på stånd, yrken och ålder, 1749-73 i länstabeller, 1775-90 stiftstabeller, 1795-1855 prosteri- och länstabeller.


Jordbruksstatistiska uppgifter finns för varje socken 1802-20 (de överfördes därefter till landshövdingarnas årsberättelser), uppgift om antal vaccinerade barn fr.o.m 1804.


Från 1840 ingick uppgifter om näringsidkare inom lantbruk, hantverk, fabriks- och bruksrörelse samt om kvinnliga lärare och elever i skolorna. Den tidvis diskuterade tanken att utveckla tabellverket till en organisation för generell statlig statistikproduktion realiserades inte. Ansvaret för statistiken på andra områden än det demografiska kom i stället att vila på olika ämbetsverk som Kommerskollegium, Sundhetskollegium m.fl. 1858 påbörjades en process för samordning av den officiella statistiken genom inrättandet av Statistiska beredningen och Statistiska centralbyrån. I samband därmed avskaffades Tabellkommissionen.
Allmän anmärkningFolkmängdstabeller 1776-1790 (1 vol.) förvaras i Marieberg för visningar på plan 6.

Hänvisningar

ReproduceratJa
Repro. anm.Folkmängds- och mortalitetstabeller på mikrokort i Arninge

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2009-01-29 12:59:09