Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tekniska högskolan i Stockholm, Kungl Huvudarkivet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420444.01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lqINeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
99,8 Hyllmeter 
Datering
1827 – 1979  (Tidsomfång)OBS! Endast delar av arkivet är levererat! Kontrollera reversal (ingår i förteckningen) - (1971-1979 avser datorsystem)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Kungl. Tekniska högskolan, 1826 – (Arkivbildare)
Alternativa namn: Kungl. Teknologiska institutet
Alternativa namn: Kungl. Tekniska institutet
Alternativa namn: Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm
Alternativa namn: Tekniska högskolan i Stockholm
Alternativa namn: KTH
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Tekniska högskolan i Stockholm
Huvudarkivet 1827 - 1979


Centrala förvaltningen

Tekniska högskolan i Stockholm räknar sitt upphov från den 1798 inrättade Mekaniska skolan och den av Christoffer Polhem 1697 grundade Mekaniska modellsamlingen, bägge i Stockholm. Dessa förenades senare med Teknologiska institutet som startade sin verksamhet 1827. Sveriges ekonomiska uppblomstring under 1850-talet samt anläggningen av järnvägar och telegraflinjer innebar ett ökat behov av tekniskt utbildade personer. Anslag beviljades för en ny byggnad vid Drottninggatan med tidsenlig inredning, vilken togs i bruk 1863. Bergsskolan i Falun förenades med institutet år 1869 och flyttades därmed till Stockholm. Nya stadgar utfärdades 1877 enligt vilka namnet ändrades till Kungl. Tekniska Högskolan.

Vid sekelskiftet fanns fem fackskolor; 1985 hade antalet vuxit till tio (vilka då kallades sektioner): arkitektur, elektroteknik, kemi, bergsvetenskap, lantmäteri, maskinteknik, teknisk datavetenskap, teknisk fysik, tillämpad mekanik och farkostteknik samt väg- och vattenbyggnad. Större förändringar i organisationen har skett vid två tillfällen; den 1 juli 1977 genomfördes högskolereformen som bl.a. innebar att det inrättades sektionsvisa linjenämnder för grundutbildningen och sektionsnämnder för forskning och forskarutbildning; den 1 juli 1993 avskaffades sektionerna och fem delfakultet inrättades samtidigt som antalet institutioner minskades genom sammanslagningar.

Till Riksarkivet har endast de äldre delarna av arkivet levererats. I föreliggande digitala arkivförteckning redovisas endast de volymer som levererats till Riksarkivet. Även övriga delar av arkivet redovisas i de pappersförteckningar som finns i forskarsalen i Arningefilialen där arkivet förvaras. Dessa torde förvaras hos KTH.


Till Riksarkivet har levererats 1912 års Byggnadskommitté samt delar av Centrala förvaltningens arkiv. Större delen av det senare samt sektionernas arkiv förvaras på Tekniska Högskolan.

Tid: 1823-1954.
Omfång: 112 hm.


Innehåll:

A. Styrelsens protokoll 1827-1920 (34 volymer); lärarkollegiets protokoll 1857-1920 (25 volymer).

B. Koncept 1826-1920 (80 volymer).

C. Diarier över inkomna skrivelser 1826-1918 (8 volymer); diarier över avgångna skrivelser 1826-1917
(8 volymer).

D. Matrikel över ordinarie elever och studerande 1826-1920 (12 volymer); matrikel över special- och extrastuderande 1838-1929 (8 volymer); betygsjournal över ordinarie studerande 1866-1919 (4 volymer); förteckning över Kungl. remisser 1908-1912 (1 volym); inventarieförteckningar, huvudserie 1850-1920,
u.å. (17 volymer).

E. Kungl. brev 1826-1931 (7 volymer); inkomna skrivelser, 1826-1920 (139 volymer).

F. Handlingar angående organisation, undervisning, nybyggnad etc. 1823-1927 (3 volymer); betygshandlingar för teknologie studerande 1828-1866 (8 volymer); teckningslistor för stipendie-
fond 1875-1876 (1 volym).


G. Huvudböcker 1826-1954 (129 volymer); inkomst- och utgiftsjournaler 1922-1954 (90 volymer); verifikationer 1892-1954 (570 volymer); specialräkenskaper 1827-1936 (12 volymer); fondräkenskaper 1909-1951 (2 volymer).


Förteckning: M. Pettersson 1969.


Litteratur:
Henriques, P: Skildringar ur Kungl. Tekniska Högskolans Historia 1-2, (1917, 1927).
Althin, T: Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm under 50 år (1970).




Tjänsteanteckningar i Riksarkivet den 19 februari 1997.


Vid digitaliseringen av föreliggande arkivförteckning har följande bilagor exkluderats:

PM av den 1 november 1968 med förslag till utgallring jml k.k. den 11 februari 1953, nr 716.
Tillägg 6 november 1968.
PM av den 27 augusti 1969 med förslag till utgallring jml k.k. den 11 december 1953, nr 716.
Riksarkivets gallringsbeslut nr 213.

Dessa återfinnes sammanhållna i pappersexemplaren av arkivförteckningen.


/B. Norlén/
Arkivbildarhistorik
Kungl. Tekniska högskolan
Tekniska högskolan leder sitt ursprung till den från år 1697 av Christoffer Polhem uppbyggda Mekaniska modellsamlingen. Kring denna anordnades undervisningen i mekanik och ritning vid den år 1798 inrättade Mekaniska skolan. På initiativ av riksdagen tillkom 1826 Tekniska institutet (stadgar den 8 juni 1826), vari Mekaniska skolan införlivades. Institutet skulle meddela undervisning i tekniska ämnen, närmast för hantverks- och industrinäringarnas behov. Naturvetenskapernas och industrins utveckling ledde till, att utbildningen

1869 övertogs undervisningen i bergsvetenskap från Bergsskolan i Falun, 1871 civilingenjörsutbildningen från artilleriläroverket i Marieberg. 1877 ombildades institutet till Tekniska högskolan (KTH). Högskolan expanderade kontinuerligt och flyttade från 1917 till nya lokaler på Norra Djurgården.

Från 1867 indelades KTH i fyra "fackskolor" för maskinbyggnad och mekanik, kemi, bergsvetenskap samt väg- och vattenbyggnad; 1877 tillkom en för arkitektur. Under 1900-talet tillkom nya enheter bl.a. för teoretisk fysik, elektroteknik och datavetenskap. Från 1921 kallades enheterna avdelningar, senare sektioner. Ämnesfördelningen och indelningen i avdelningar/sektioner och institutioner har förändrats i snabb takt i anslutning till utvecklingen av utbildning och forskning.

Vid högskolan inrättades 1896 en materialprovningsanstalt, som 1920 blev en självständig myndighet, Statens provningsanstalt.


Materialprovningsanstalten 1896-1919

1896 inrättades Tekniska högskolans materialprovningsanstalt (reglemente SFS 1897 bih. 18). Materialprovningsanstaltens ändamål var att utföra noggranna prov på hållfasthet och andra i tekniskt hänseende viktiga egenskaper hos metaller, sten, cement m.fl. material. Dessutom skulle anstalten bedriva forskning om materialens egenskaper. Vid starten övertogs verksamheten hos Jernkontorets materialprovningsanstalt vid Liljeholmen, inrättad 1875.

Materialprovningsanstaltens förvaltning leddes av Tekniska högskolans styrelse, men verksamheten leddes av en föreståndare och dess ekonomi var skild från högskolans. Verksamheten övertogs 1920 av det då inrättade självständiga ämbetsverket Statens provningsanstalt.

1912 års byggnadskommitté 1912-1922

Vid sekelskiftet började Tekniska högskolans lokaler vid Drottninggatan vilka varit i bruk sedan 1863 visa sig otillräckliga. 1911 års riksdag beslutade att nya lokaler skulle uppföras på Norra Djurgården, norr om Valhallavägen. Genom kungl. brev den 1 mars 1912 tillsattes en särskild byggnadskommitté för att ha hand om den tekniska och ekonomiska planeringen och utförandet av nybyggnaderna. Den första byggnaden, ritad av Erik Lallerstedt, togs i bruk 1917. Senare tillkom byggnader för kemiska fackskolan och biblioteket. Kommittén upphörde 1922. Under tiden januari-juni 1923 handlade Tekniska
Ordning & strukturFörteckning

över

KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLANS I STOCKHOLM
arkiv






Observera att endast delar av arkivet är levererade.
Se kopia av leveransreversal i bakre delen av
förteckningen (september 1969).
1912 års byggnadskommitté är levererad till RA.


RA 1988-02-24
Peter Silvervall













Upprättad 1969
Maj Pettersson

Ämnesord

Ämnesord, sak
KTH (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2022-09-28 16:07:48