Överintendentsämbetet. Huvudarkivet

Överintendentsämbetet leder sitt ursprung till 1697, då Nicodemus Tessin d.y. genom Kungl. brev den 21 juni förordnades att som överintendent leda byggandet av det nya slottet i Stockholm. Kungl. slottets iståndsättande samt anordnande av slottsomgivningarna var också under större delen av 1700-talet Överintendentens huvudsyssla.

Ständerna beviljade 1727 en extra pålaga, den s.k. slottsbyggnadshjälpen, för finansiering av slottsbygget. Samtidigt tillsattes Slottsbyggnadsdeputationen för att ha uppsikt över slottsbygget och förvalta slottsbyggnadsmedlen. Vid deputationens upplösning 1766 överfördes uppgifterna till (Första) slottsbyggnadsdirektionen, vilken bestod till 1795. Direktionen kom delvis att fungera som styrelse för Överintendenten. Slottsbyggnadsdeputationens och Första slottsbyggnadsdirektionens arkiv förvaras på Slottsarkivet (se beståndsöversikten del 4 s. 469f.).

Vid mitten av 1700-talet erhöll Överintendenten inseende över hela den statliga byggnadsverksamheten, vilken 1759 även kom att omfatta kyrkor och deras inredning. Vid sidan av sin egentliga syssla var Överintendenten även preses i Konstakademien (1773-1882), föreståndare för Kungl. Modellkammaren till 1813 samt föreståndare för Kungl. Museum, Livrustkammaren och Myntkabinettet (1792-1868).

Överintendentens kompetensområde hade alltsedan Nicodemus Tessins död 1728 varit föremål för diskussion. Under tiden fram till 1818 fick Överintendenten dela det överordnade ansvaret för kronans byggnader med Riksmarskalken, Överståthållaren och Kammarkollegiet. Överintendentämbetets centrala uppgifter var att granska ritningar och förslag till ny- och ombyggnader, på Kungl. Maj:ts eller myndighets uppdrag upprätta ritningar och ansvara för genomförandet av byggnadsföretag och att ha tillsyn över vård och underhåll. På 1900-talet tillkom uppgiften att yttra sig i stadsplaneärenden.

Från 1810 uppfördes Överintendentsämbetet som självständigt ämbetsverk på riksstaten. Samma år tillsatte Kungl. Maj:t en ny slottsbyggnadsdirektion, som hade att svara för Kungl. slottet och lustslotten samt kronans hus i Stockholm. I Andra slottsbyggnadsdirektionen (1810-1818) ingick Riksmarskalken, Överståthållaren och Överintendenten. 1818 upplöstes slottsbyggnadsdirektionen och dess arbetsuppgifter fördelades på Riksmarskalken (Kungl. slottet, Oxenstiernska huset, hovstallet och lustslotten) och Överintendenten (kronans övriga hus i Stockholm och vissa kungsgårdar). Kronans hus i landsorten var Kammarkollegiets ansvarsområde till 1849, då uppgifterna överfördes till Överintendenten (SFS 1849:25).

Först 1864 (SFS 1864:35) fick Överintendentsämbetet sin första myndighetsinstruktion. Med utgången av 1917 upphörde Överintendentsämbetet och verksamheten överflyttades till den då inrättade Byggnadsstyrelsen. I samband därmed övertog Byggnadsstyrelsen en stor mängd ritningar och andra handlingar. Handlingarna rörande Naturhistoriska riksmuseets byggande har brutits ut ur serien Profana byggnader i Stockholm och ordnats som ett bihang till arkivet.