Svenska kyrkans centralråd

Initiativet till att inrätta en diakonistyrelse togs 1908 av biskop Nils Lövgren. Efter en omfattande debatt om organisationens inriktning beslöt kyrkomötet att styrelsen borde "verka för en rikare utveckling av församlingslivet och den kristliga kärleksverksamheten inom den svenska kyrkan". Kungl. Maj:t fastställde 1910 stadgar för Svenska kyrkans diakonistyrelse (SFS 1910:142).

Diakonistyrelsens tillkomst bör ses mot bakgrunden av församlingsrörelsen, en samlingsbeteckning för olika strävanden inom Svenska kyrkan omkring sekelskiftet att skapa ett rikare liv inom de enskilda församlingarna. Våren 1893 bildades en "förening för väckande av kristligt församlingsliv på kyrklig grund", efter några år ombildad till Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i huvudstaden. 1908 inrättades en servicebyrå, Församlingsbyrån, i Stockholm.

Som en föjd av det ökande intresset för ett bättre församlingsliv bildades 1903 Allmänna Svenska Prästföreningen. Inom denna kom särskilt det kyrkliga ungdomsarbetet att stå i centrum. Diakonistyrelsen har också ett visst samband med ungkyrkorörelsen, en väckelse bland de kristna studenterna i Uppsala 1907-1909, och rekryterade i början en del av sina medarbetare därifrån.

Diakonistyrelsens organisation utgjordes 1910-72 av en rad utskott och nämnder. 1910 tillsattes ett ekonomiutskott, ett skriftutskott och ett socialt utskott. Dessutom tillsattes ett ungdomsvårdsutskott för att leda Styrelsen för ungdomsvård som 1910 övertagits från Allmänna Svenska Prästföreningen. Diakonistyrelsen övertog 1910 Församlingsbyrån som 1908 startats av Allmänna Svenska Prästföreningen och Kommittén för kyrklig inre mission och en verksammare församlingsvård. 1910 bildades också Diakonistyrelsens bokförlag.

Efter hand skedde förändringar inom utskottsorganisationen. 1918 tillsattes ett utskott för kyrklig konst. 1923 omvandlades ungdomsvårdsutskottet till församlingsutskottet. 1926 tillsattes en scoutnämnd under församlingsutskottet, 1957 ombildad till scoututskottet. 1926 tillsattes också utskottet för sociala råd- och hjälpbyrån, som skulle leda en nyinrättad byrå på centralstationen i Stockholm. 1928 tillkom utskottet för den andliga vården vid armén (militärutskottet) och 1929 radioutskottet. 1934 tillkom nämnden för det kyrkliga söndagsskolarbetet (söndagsskolnämnden), 1936 filmbyrån, 1938 dövstumvårdsrådet och 1940 utskottet för den andliga beredskapen. 1940 övertog Diakonistyrelsen också Bibeltjänst som bildats av en rad kyrkliga organisationer 1937.

Styrelsens inre organisation förändrades på 1950-talet. Det inrättades ett arbetsutskott som beredde ärenden till styrelsen och hade viss beslutanderätt. Den interna arbetsorganisationen uppbyggdes på sex avdelningar som i stort motsvarade de tidigare sekreterarnas verksamhetsfält. Inom avdelningarna fanns utskott och nämnder kvar som tidigare.

1965 ändrades Diakonistyrelsens namn till Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete men utan förändring av organisationen. 1972 genomgick Centralrådet en genomgripande organisation, föregången av en utredning inom projekteringsutskottet 1969-1971. Utskottsorganisationen avskaffades och arbetet delades upp på tre funktioner: kyrka-samhälle, undervisning och kommunikation. Utom dessa låg avdelningar för ekonomi och särskilda uppgifter. Inom var och en av de tre funktionerna tillsattes arbetsgrupper och referensgrupper. De senare var närmast styrelsens organ och hade bl.a. till uppgift att ge idéer till och utvärdera arbetsgruppernas verksamhet.

Centralrådet upphörde med utgången av år 1984 och dess verksamhet övergick till största delen till den nybildade organisationen Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

Diakonistyrelsens sekreterare, som var knutna till de olika utskotten, samarbetade på olika sätt med frivilliga organisationer och fungerade ofta som sekreterare inom dessa. Exempel på sådana organisationer var Sveriges kyrkliga bildningsförbund (1930-), Ansgarsringen (1931-) och Riksförbundet Kyrklig Ungdom (1943-).

Sociala utskottets sekreterare (socialsekreteraren) var verkställande ledamot och sekreterare i Föreningen Hemmet för arbetssökande kvinnor. Socialsekreteraren deltog också i den 1926 tillsatta Stockholms kyrkliga socialråds verksamhet bland den vanartade kvinnliga ungdomen.

Föreliggande presentation av Diakonistyrelsen/Centralrådet avser två separata bestånd med gemensam, fortlöpande arkivbildning, förtecknade 1982 respektive 1994. Avsikten är att de bägge bestånden på sikt skall sammanföras.

Allmänna kyrkliga mötet

Det första allmänna kyrkliga mötet hölls i Blasieholmskyrkan i Stockholm 1908, det andra i Skara 1909 och det blev sedan en fast tradition i Svenska kyrkan med allmänna kyrkliga möten. Allmänna kyrkliga mötet administrerades av Diakonistyrelsen/Centralrådet t.o.m. 1984, därefter av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

Huvudböcker till Allmänna Kyrkliga Mötet ingår i Centralrådets huvudböcker.

Ekonomiutskottet med notarien

Ekonomiutskottet skötte diakonistyrelsens administration och ekonomi, förvaltade fonder och stiftelser, hade hand om kollekter och insamlingar samt gav hjälp och anvisningar rörande kyrkliga lokaler. Diakonistyrelsen inrättade 1913 en byggnadslånefond ur vilken församlingar och kyrkliga organisationer kunde få lån och utgav som resultat av pristävlan 1914 en bok om församlingshem med typritningar och kostnadsberäkningar.

Arbetsgruppen Kyrkans samhällsansvar

Arbetsgruppen Kyrkans samhällsansvar bildades 1976 genom en sammanslagning av arbetsgrupperna för internationell politik och kyrka och arbetsliv och fortsatte dessa gruppers arbete, bl.a. genom projektgrupper och genom att framställa informationsmaterial och småskrifter.

Arbetsgruppen Internationell politik framställde och förmedlade informationsmaterial för fred och rättvisa samt utarbetade modeller för agerande på församlingsnivå till förmån för världens fattiga. Arbetsgruppen Kyrka och arbetsliv studerade och dokumenterade arbetslivets problem och sökte bilda kyrka-arbetslivs-grupper i stift och församlingar.

Arbetsgruppen Evangelisation idag och år 2000/Arbetsgruppen för församlingsevangelisation

Arbetsgruppen Evangelisation idag och år 2000 bildades 1972 och var gemensam med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska kyrkans mission. Den hade till uppgift att analysera och söka förebygga främlingsskapet inför evangelium och kyrka och producera idéer och material till församlingarnas arbete. Arbetsgruppen bytte 1980 namn till Arbetsgruppen för församlingsevangelisation och övertog samtidigt projektgrupperna Framtidens kyrkorum och Själavård i församlingen från Arbetsgruppen för liturgi och själavård som upphörde samma år.

Konfirmandkommittén/ Arbetsgruppen för konfirmation

Konfirmandkommittén bildades 1957 och bytte 1972 namn till Arbetsgruppen för konfirmation. Dess uppgift var att utbilda stiftens konfirmandkonsulter, bedriva religionspedagogiskt utvecklingsarbete och stimulera utgivningen av nya läromedel. Konfirmandkommitténs sekreterare var också sekreterare i Biskopsmötets granskningsnämnd för konfirmandläroböcker.

Kommittén Kyrkan i fritidssamhället/Arbetsgruppen Fritidskyrkan

Kommittén Kyrkan i fritidssamhället tillsattes 1966 och sorterade under Församlingsutskottet. Kommittén bytte namn till Arbetsgruppen Kyrkan i fritidssamhället 1972 och fick en mer självständig ställning med Centralrådet och Sjömansvårdsstyrelsen som huvudmän.

Församlingsutskottet

Församlingsutskottets arbete bestod av evangelisation i form av kurser och möten samt verksamhet för att befrämja församlingsarbetet. Arkiven rörande den manlige och kvinnlige scoutsekreteraren, Diakonistyrelsens tidningar samt olika ungdomsmöten och ungdomsorganisationer redovisas som bihang till församlingsutskottets arkiv.

Manlige scoutsekreteraren

Scoutarbete upptogs 1926 på Diakonistyrelsens program genom att löjtnanten Gerdt Friberg anställdes som scoutinstruktör. Som allmän princip skulle gälla att man verkade inom Sveriges scoutförbund. Arbetet skulle ledas av en scoutnämnd underställd församlingsutskottet.

Kvinnliga scoutsekreteraren

Scoutarbete upptogs 1926 på Diakonistyrelsens program (se Manlige scoutsekreteraren). 1929 anställdes även en flickscoutsekreterare.

Sveriges ungdom

Diakonistyrelsen utgav från 1911 som organ för den kyrkliga ungdomsverksamheten tidningen Sveriges ungdom som övertagits från Allmänna svenska prästföreningen. Tidningen grundades på privat initiativ 1903. Tidningen nedlades 1951.

Sveriges barn

Sveriges barn utgavs som kyrklig barntidning fr.o.m. 1912. Den delades 1948 i Sveriges barn och Lillklassen.

Sveriges konfirmander

Sveriges konfirmander utgavs 1929-45 som stöd för konfirmationsundervisningen.

Vår kyrka

Tidningen Församlingsbladet/Evangeliskt veckoblad kallades fr.o.m. 1942 Vår kyrka.

Kyrkliga pressbyrån/Kyrkans presstjänst

Kyrkliga pressbyrån bildades 1939 i samverkan med andra kyrkliga organisationer och utgjorde en självständig stiftelse under Diakonistyrelsens överinseende. Pressbyrån övergick 1956 i Kyrkans presstjänst.

Sveriges kyrkliga bildningsförbund

Sveriges kyrkliga bildningsförbund bildades i oktober 1930 som en sammanslutning av kyrkliga riks- och stiftsorganisationer.

Kyrkliga ungdomsmöten

Diakonistyrelsen hade ett nära samarbete med de kyrkliga ungdomsorganisationerna och var ofta initiativtagande part. Diakonistyrelsens förste sekreterare Tord Ström var ledare för den kyrkliga ungdomsrörelsens första riksstämma i Stockholm 1932, och sekreterarna medverkade även vid följande riksstämmor och deras fortsättning, de kyrkliga riksmötena för ungdom. Diakonistyrelsen tog också initiativ till Ungdomsledarmötet 1936 och ordnade tillsammans med Riksförbundet kyrklig ungdom Kyrkliga ungdomsveckan 1942.

Riksförbundet kyrklig ungdom

Under 1930-talet höll den kyrkliga ungdomsrörelsen flera riksstämmor. Efter hand framväxte en önskan om en gemensam organisation för de olika stiftens ungdomsorganisationer. Vid en ombudssamling i Sigtuna bildades Riksförbundet kyrklig ungdom den 20 september 1943. Dess representantskap bestod av tre ledamöter från varje stift, tre från Diakonistyrelsen och en från Missionsstyrelsen. Enligt stadgarna var Diakonistyrelsens förste ungdomssekreterare självskriven sekreterare inom förbundet.

Riksförbundet utgav den årliga publikationen Den Unga Kyrkan.

Ansgarsringen

Ansgarsringen bildades i Gävle på Ansgarsdagen 1931 med syftet att "i tacksamhet till Gud för Ansgarsarvet samla svenska män och kvinnor till allvarlig övning i gudsfruktan". Ansgarsringen administrerades av Diakonistyrelsens byrå.

Sveriges kristliga seminariströrelse

Diakonistyrelsens sekreterare hade ett nära samarbete med Sveriges kristliga seminariströrelse, vilket torde vara anledningen till att seminariströrelsens arkiv hamnat hos Diakonistyrelsen. Seminariströrelsen bytte 1962 namn till Blivande lärares kristna sammanslutning och ingick 1965 i det nybildade Sveriges Kristna Lärarförbund.

Sveriges Kyrkliga Lärarförbund

Sveriges Kyrkliga Lärarförbund bildades 1941 och ingick 1965 i det nybildade Sveriges Kristna Lärarförbund.

Samkristna skolnämnden

Som en följd av att 1960 års gymnasieutredning ämnade föreslå en kraftig reducering av kristendomsundervisningen på gymnasiet tillsattes 1963 en aktionsgrupp i vilken bland andra ingick Diakonistyrelsens skol- och seminaristsekreterare. Biskopsmötet och Sveriges Frikyrkoråd inrättade senare Samkristna skolnämnden, som övertog aktionsgruppens uppgifter. Nämndens huvuduppgift blev att administrera en riksomfattande namninsamling för kristendomsämnets bibehållande i gymnasiet.

Sociala utskottet

För arbetet bland frigivna fångar m.fl. anställde Diakonistyrelsen 1912 diakonen Josef Flinth. Denne skulle bl.a. genom föredrag sprida kunskap om detta arbete samt försöka anskaffa arbetsgivare. Han hade ett nära samarbete med Fångvårdsstyrelsens centrala byrå och med Skyddsvärnet, Svenska fattigvårdsförbundets avdelning för räddningsarbete.

Diakonistyrelsen ingick 1911 överenskommelse med Svenska diakonsällskapet att överta äganderätten till egendomen Björknäs i Järlåsa socken, där sällskapet skulle driva ett arbetshem med jordbruk för lösdrivare och frigivna fångar. Diakonistyrelsen understödde vidare arbetet för värnlösa barn genom samarbete med Sällskapet för värnlösas vård och Unga hjälpares förbund. Den 12-18 februari 1928 anordnades på en mängd orter Hemmets vecka.

I sociala utskottets arkiv ingår en rad intervjuundersökningar varav en del har samband med tillkomsten av Statistiska kontoret i början av 1950-talet och socialetiska delegationen 1954.

Julhälsning

Julhälsning var en tidning som Sociala utskottet fr.o.m. 1923 delade ut på landets fängelser och fr.o.m. 1924 även på sjukhus och ålderdomshem.

Baltiska kyrkokontoret

Baltiska kyrkokontoret inrättades under andra världskriget för kyrkligt hjälparbete bland flyktingar från de baltiska länderna.

Sociala råd- och hjälpbyrån (Upplysningsbyrån)

Diakonistyrelsen inrättade 1926 Sociala råd- och hjälpbyrån vid centralstationen i Stockholm. Arbetet vid byrån leddes av de medlemmar av sociala utskottet som bodde i Stockholmsregionen.

Sällskapet för värnlösas vård

Sällskapet för värnlösas vård gav i första hand vård åt barn, men också åt gamla och ensamstående.

Unga Hjälpares Förbund

Unga Hjälpares Förbund hade som uppgift att upprätta med småbruk förenade barnhem för att där uppfostra värnlösa barn, i första hand till jordbrukare. Från 1911 till 1924 hade Diakonistyrelsen överinseende över förbundets barnhem genom att tillsätta inspektor.

Förbundet höll sitt första allmänna möte 1909 och samma år inrättades Kumla barnhem.

Centralkommittén för kyrkans arbetslöshetshjälp

I samband med depressionen vid 1930-talets början tillsatte Diakonistyrelsen 1931 en centralkommitté för kyrkans arbetslöshetshjälp. Kommittén skulle samla in medel och hjälpa arbetslösa ungdomar, i första hand genom stipendier till elever vid yrkes- eller folkhögskolor. Kommittén upphörde 1935.

Föreningen Hemmet för arbetssökande kvinnor

Föreningen Hemmet för arbetssökande kvinnor grundades på 1880-talet av kapten Jacques Lagercrantz under namnet Nattasylen för fruntimmer, 1922 ändrat till Hemmet för arbetssökande kvinnor. Syftet var att ge tillfällig bostad åt kvinnor från landsorten under den tid de sökte arbete. Socialsekreteraren var verkställande ledamot och sekreterare i föreningen.

Stockholms kyrkliga socialråd

Stockholms stads konsistorium tillsatte 1926 Stockholms kyrkliga socialråd med uppgift att särskilt verka för den vanartade kvinnliga ungdomens tillrättaförande. Rådet drev en rådfrågningsbyrå, nattmission och inackorderingshem. Socialsekreteraren deltog som sekreterare i rådets verksamhet.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening, knuten till Stockholms kyrkliga socialråd, bildades 1928. Föreningen öppnade två skyddshem för flickor på Hornö gård i Uppland.

Hornö hemskola

Hornö hemskola var skyddshem för flickor på Hornö gård i Uppland och drevs av Stockholms kyrkliga skyddshemsförening.

Skriftutskottet

Skriftutskottet tillsattes 1910 och hade som sin viktigaste uppgift att granska manuskript som inlämnats för tryckning på Diakonistyrelsens förlag.

Arkivbeståndet omfattar främst tiden fram till 1920-talet. Manuskript och utlåtanden för tiden därefter bör sökas i bokförlagets arkiv.

Utskottet för kyrklig konst (Konstutskottet)

Konstutskottet tillsattes i november 1918 för att verka för en bättre förståelse av det religiösa livets formsida och den kyrkliga symboliken. Utskottet sökte förverkliga detta genom kurser, ljusbilder och utställningar.

Arkitektens arbete åt Svenska kyrkans byggnadslånefond (utlåtanden över förslag till kapell, församlingshem m.m.) ingår i ekonomiutskottets arkiv.

Utskottet för den andliga vården vid armén/Militärutskottet/Militärnämnden

Diakonistyrelsen tillsatte 1928 ett särskilt utskott för den andliga vården vid armén mot bakgrund av 1925 års härordning och den försämring av den andliga vården som denna ansågs innebära. Utskottet kallades 1937-54 militärutskottet, 1955-69 militärnämnden, 1969-84 ånyo militärutskottet. Utskottet fördelade anslag till den andliga vården inom försvaret och gav upplysningar och råd till militära chefer, präster och soldathemsföreståndare.

Radioutskottet/Radio- och TV-utskottet

Radioutskottet tillsattes i oktober 1929 med uppgift att i samråd med Radiotjänst välja ut predikanter för gudstjänster i radio. Utskottet ombildades 1956 till ett radio- och TV-utskott. Vid årsskiftet 1972/73 upphörde utskottet och dess verksamhet överflyttades till det av Kyrkofilm och AB Verbum nybildade gemensamma produktionsbolaget Ekumedia.

Diakonistyrelsens förste sekreterare (sedermera direktor) var sekreterare i utskottet och korrespondens och handlingar för tiden 1930-52 ingår i direktorns arkiv.

Söndagsskolnämnden/Arbetsgruppen för barn och familj

Söndagsskolnämnden tillsattes den 1 juni 1934 för att bl.a. framställa nya hjälpmedel för söndagsskolarbetet, t.ex. psalmer och sånger för barn, och föra statistik över söndagsskolor. Nämnden bytte 1980 namn till arbetsgruppen för barn och familj.

Söndagsskolnämnden/arbetsgruppen utgav en rad tidningar, bl.a. Textutkast för kyrkans söndagsskolor, Sveriges Barn, Lillklassen och Granen och stjärnan samt tillsatte en rad kommittéer för att bearbeta och utreda olika frågor.

Kyrkliga filmbyrån/Stiftelsen Kyrkofilm

Diakonistyrelsen fick 1936 en filmsekreterare och 1937 slöts en överenskommelse med Missionsstyrelsen att alla dess filmer skulle uthyras genom Diakonistyrelsens filmbyrå. Denna ombildades 1941 till Kyrkliga filmbyrån i vars styrelse också representanter från missions- och sjömansvårdsstyrelserna ingick. Kyrkliga filmbyrån efterträddes 1968 av stiftelsen Kyrkofilm som under tillsyn av Centralrådet verkade till 1980, då arbetet med att framställa film övertogs av Kyrkans informationscentral.

Stiftelsen Kyrkofilm producerade och köpte in filmer som hyrdes ut eller såldes till församlingar och andra kyrkliga organisationer. Dess filmsamling är inte komplett utan splittrad på olika håll.

Dövstumsvårdsrådet/Kyrkliga nämnden för döva och hörselskadade

Diakonistyrelsen tillsatte den 8 december 1938 ett särskilt utskott för den kyrkliga dövstumsvården, dövstumsvårdsrådet. Utskottet bytte 1954 namn till kyrkliga nämnden för döva och hörselskadade och övergick 1972 till Svenska kyrkans diakoninämnd.

Bibeltjänstkommittén

På inbjudan av Sveriges kyrkliga bildningsförbund sammanträdde ombud för en rad kyrkliga organisationer, bl.a. Diakoni-, Missions- och Sjömansvårdsstyrelserna, den 25 november 1937 för att söka stärka bibelns och bibelkunskapens ställning. På detta möte tillsattes ett utskott, Bibeltjänst, som 1940 övertogs av Diakonistyrelsen. Verksamheten synes ha pågått till omkring 1960.

Hymnologiska institutet

Hymnologiska institutet tillkom 1960 på initiativ av Anders Frostensson. En styrelse, senare kallad psalmkommittén, tillsattes. Diakonistyrelsen svarade för sekretariatet och dess kyrkomusiksekreterare var sekreterare i institutet vilket gjorde att institutets handlingar kom att förvaras hos Diakonistyrelsen/Centralrådet. Institutets arbete övertogs i väsentliga delar av 1969 års psalmkommitté, i vilken kyrkomusiksekreteraren var ledamot.

Utskottet för den andliga beredskapen

Diakonistyrelsen tillsatte den 23 maj 1940 utskottet för den andliga beredskapen med uppgift att vara ett centralt kyrkligt organ för det frivilliga församlingsarbetet. Utskottet skulle samverka med officiella och frivilliga organ för inre beredskap.