Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Televerket


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420509
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/e4MNeBUQrH6d0002H087k3
Datering
1794 – 1993  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
TillståndsgivareS-avd, resp enhet
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Televerket (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala byggdes 1853 och 1856 inrättades Televerket (instruktion för Telegrafstyrelsen SFS 1856:51, namnet ändrat till Telestyrelsen/Televerket 1953, Televerket 1966). En föregångare var Optiska telegrafinrättningen, uppbyggd av A.M. Edelcrantz från 1794. Optiska telegrafinrättningen hörde från 1822 till Ingenjörskåren, från 1834 till Topografiska kåren men överfördes till Televerket 1856. Den sista optiska telegrafen stängdes 1881.

Telegrafrörelsen var Televerkets enda verksamhetsgren fram till 1880-talet då telefonen introducerades. Den tredje stora grenen, radion, introducerades inom sjöfarten med radiotelegrafen strax efter sekelskiftet. Denna kom att vidareutvecklas till att även omfatta radioutsändningar med början 1922. 1924 konstituerades programbolaget Radiotjänst, som 1925 övertog programverksamheten från Televerket som i fortsättningen skulle svara för den tekniska delen av verksamheten.

Verksamhetens huvudinriktning motsvaras av en organisatorisk uppdelning av den centrala förvaltningen i linje-, trafik- och radiobyrån.

Många enskilda telefonbolag/föreningar fanns i hela landet från 1880-talet till 1918 då det sista bolaget köptes upp av Televerket. Telenätet byggdes ut i rask takt; under 1920-talet anlades rikskabelnätet och automatiseringen av telefonväxlar inleddes.

I början av 1940-talet företogs en stor omorganisation föranledd av verkets expansion sedan telefonen hade slagit igenom i de breda folklagren. Mera teknisk personal för konstruktion och planläggningsarbeten samt till transmissionsfrågor behövdes. Även försök med television
inleddes. När televisionen blev utbyggd anförtroddes produktionen åt AB Radiotjänst, senare Sveriges Radio AB, medan Televerket hade hand om programdistributionen samt till 1982 uppbörden av licenserna. Televerkets centrala byråer delades upp, och en del beslut delegerades ner på regional nivå.

Nästa större omorganisation skedde 1968. Telefontrafiken var nästan helt automatiserad. På radiosidan gjordes en omfattande utbyggnad av sändarstationer. Flera radio- och tv-kanaler tillkom. Telextrafiken ökade och dataöverföring via telenätet fick allt större betydelse i förvaltning och näringsliv. Televerket tillhandahöll förbindelser i telenätet samt terminalutrustningar för signalomvandling (modem). Inom radioverksamheten svarade Televerket för anläggning, drift och förbindelser samt licensuppbörd och avstörningstjänst. Bland andra tjänster inom radio kan nämnas markbaserade radioanläggningar för den civila luftfarten, fartygstrafik med kuststationer samt uthyrning av radiostationer på svenska handelsfartyg. Tillståndsgivning för innehav av civila radioanläggningar samt mobiltelefonverksamhet är andra grenar som tillkommit. Automatiseringarna medförde ett minskat personalbehov inom vissa sektorer. Under 1960-talet organiserades den primära televerksamheten, anläggning, drift, underhåll och försäljning i 20 teleområden.

Långt in på 1970-talet var telefonverksamheten personalintensiv men i och med AXE-växlarnas utbyggnad minskades personalbehovet successivt. Den på 1930-talet påbörjade helautomatiseringen av nätet blev klar 1972. Teknikens utveckling gav upphov till nya verksamhetsområden och enheter på telekommunikationens område, exempelvis Televerket Data, Kabel-TV, satellitprojektet Tele-X, ADB-avdelningen och mobiltelefoni.

1975 skedde en ny organisationsförändring som främst påverkade den centrala förvaltningen. Den innebar att de regionala teleområdena fick större ansvar för verksamheten och blev direkt underställda generaldirektören. Resultatansvar lades på tre s.k. resultatområden för telefon, telegraf, telex och datakommunikation samt ett för telenätsplanering. Dessutom tillkom fyra landsomfattande resultatenheter för radioverksamheten, entreprenadverksamheten, materialförsörjningen samt den övergripande planeringen av telenätet.

1980-talet innebar ökade krav på fri konkurrens genom den nya tekniken med optiska fibrer, satelliter och radiolänkar som snabbt och billigt kunde skapa nya nät som konkurrerade med de etablerade telekommunikationsföretagen. Under Televerkets sista decennium omorganiserades verket allt oftare för att möta konkurrensen när telemonopolen avvecklades. Det sista steget togs då Televerket upphörde 1993 och myndighetsuppgifter och affärsverksamhet fördelades på skilda organisationsformer. Post- och Telestyrelsen fick ansvaret för telekommunikationssystemet samt en del andra myndighetsfunktioner. Statens Telenämnd och Frekvensförvaltningen inom Televerket överflyttades också till Post- och Telestyrelsen. Huvuddelen av verksamheten överfördes till ett bolag, Telia AB.

Televerket hade även egen tillverkningsindustri, Telegrafverkets verkstad/TELI 1891-1986. Verksamheten avvecklades när monopolet på telefontillverkning upphörde.

Då Televerket bildades delas landet in i Norra respektive Södra Telegraflinjen. Inom dessa fanns huvudstationer och understationer. 1879 ändrades indelningen från två till fyra distrikt, på 1880-talet sex linjedistrikt.

1896 bildades på central nivå linjebyrån och trafikbyrån. Regionalt motsvarades de av linjedistriktsbyråer med linjedistrikt samt huvudstationer för telegraf- och telefontrafik. 1902-1920 var landet indelat sex linjedistrikt med linjeexpeditioner, därefter återgick Televerket till uppdelningen med linjedistrikt och trafikdistrikt.

Vid omorganisationen 1941 skapades en ny regional indelning i linjesektioner och för trafikdelen centralstationsområden. Vid 1960-talets mitt delades landet i teleområden, vilka 1992 ombildades till regioner.

Televerkets totala personalstyrka var vid 1910-talet drygt 12 000, varav närmare 9 000 kvinnor. Vid 1950-talets ingång fanns 36 000 anställda, vid bolagiseringen 1993 48 000. Uppgifter om organisationsutveckling, regler och förordningar kan i första hand sökas i Televerkets författningssamling.

Översikt över Televerkets organisation 1896-1993

Central organisation

1896-1941
Administrativa byrån/Ekonomi- och Kanslibyrån 1879-1941
Linjebyrån 1896-1941
Trafikbyrån 1896-1941
Radiobyrån 1916-1967
Förrådsbyrån 1920-1967
Telegrafverkets verkstad 1891-1950

1941-1967
Ekonomibyrån 1941-1967
Personal- och kanslibyrån 1941-1967
Radiobyrån 1916-1967
Förrådsbyrån 1920-1967
Tekniska byrån 1941-1967
Driftsbyrån 1941-1967
Militärkontoret 1941-1948
Försvarsbyrån 1948-1967
Kabelkontoret 1941-1956
Byggnadsbyrån 1957-1967
Telegrafverkets verkstad 1891-1950
Verkstadsbyrån 1950-1967

1968-1975
Generaldirektörens kansli 1968-1984
Administrativa avdelningen 1968-1975
Ekonomiavdelningen 1968-1975
Utvecklingsavdelningen 1968-1975
Projekteringsavdelningen 1968-1975
Driftavdelningen 1968-1975
Byggnadsavdelningen 1968-1974
Industriavdelningen 1968-1977

1975-1985
Generaldirektörens kansli 1968-1984
Administrativa avdelningen 1975-1991
Ekonomiavdelningen 1975-1991
Tekniska avdelningen 1975-1983
Industriavdelningen 1968-1977
Industridivisionen TELI 1977-1986
Larmdivisionen 1975-1982
Rationaliseringsavdelningen 1975-1984
ADB-avdelningen 1979-1984
ADB Service 1984-1990
Radiodivisionen 1975-1984
Televerket Radio 1984-1993
Radiolaboratoriet 1975-1991
Materieldivisionen 1975-1981
Materielavdelningen 1981-1991
Avdelningen för Telenätsplanering 1975-1983
Nätavdelningen 1983-1990
Byggnadsdivisionen 1975-1976
Avdelning för grundteknik 1983-1985
Marknadsavdelningen 1980-1989

1985-1993
Generaldirektörens stab 1985-1991
Koncernledningsstaben 1992-1993
Planeringsenheten 1985-1988
Koncernplaneringen 1989-1991
Koncernstab Strategi 1991-1993
Administrativa avdelningen 1975-1991
Ekonomiavdelningen 1975-1991
Ekonomi och finans 1992-1993
Internrevisionen 1985-1993
Koncernstab Personal 1992-1993
Informationsenheten 1985-1991
Industridivisionen TELI 1977-1986
ADB Service 1984-1990
Televerket Radio 1984-1993
Materialavdelningen 1981-1991
Marknadsavdelningen 1980-1989
Nätavdelningen 1983-1990
Enheten för informationssystem 1989-1992
Televerket Data 1990-1991
Televerket Katalog 1989-1990
Telemedia 1991
Personliga Teletjänster 1991-1993
Telaris (Televerkets fastighetsenhet) 1991-1993
Division material och service 1991-1993
Kabel-TV Divisionen 1985-1990
Division Kabel-TV 1991
Avdelning för grundteknik 1985-1991
Division Teletjänster 1990-1993
Division Telenät 1990-1991
Division Nättjänster 1992-1993
Teleskolan 1985-1986
Televerket Utbildning 1987-1993

Regional organisation

1896-1905
Södra linjedistriket Malmö
Västra linjedistriket Göteborg
Östra linjedistriktet Norrköping
Mellersta nedre linjedistriktet Stockholm
Mellersta övre linjedistriktet Gävle
Norra linjedistriktet Sundsvall

1905-1962
1:a distriktet Malmö
2:a distriktet Göteborg
3:e distriktet Norrköping
4:e distriktet Stockholm
5:e distriktet Gävle
6:e distriktet Sundsvall
7:e distriktet Luleå (1908-1920)

1962-1968
Teleområden:
Borås 1966-
Gävle 1966-
Helsingborg 1967-
Jönköping 1967-
Kalmar 1967-
Karlstad 1966-
Kristianstad 1966-
Luleå 1967-
Norrköping 1967-
Sundsvall 1967-
Uddevalla 1964-
Umeå 1966-
Uppsala 1966-
Västerås 1962-
Örebro 1965-
Östersund 1965-

1968-1992
Teledistrikt:
Södra, Malmö
Västra, Göteborg
Östra, Stockholm
Norra, Sundsvall

1993
Region Sydost Jönköping
Region Syd Malmö
Region Väst Göteborg
Region Bergslagen Karlstad
Region Stockholm
Region Öst Västerås
Region Mitt Sundsvall
Region Nord Umeå
Allmän anmärkningVissa delarkiv innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Kontroll

Skapad1996-05-24 00:00:00
Senast ändrad2025-03-28 15:01:11