SAV:s arkiv - kort beskrivning av Statens arbetsgivarverks (SAV) verksamhet 1979 - 1994
INLEDNING
Statens avtalsverk 1965 - 1978
Statens avtalsverk bildades 1965 efter att de statsanställda tjänstemännen erhållit förhandlings- och avtalsrätt om anställningsförmånerna (proposition 1965:60).
Statens arbetsgivarverk (SAV) 1 januari 1979 - 30 juni 1994
Efter det att medbestämmandelagen antagits och trätt i kraft fr.o.m. 1977 behövde avtalsverkets funktion anpassas till det nya förhållningssätt som utvecklades mellan arbetsgivarsidan på statens område och arbetstagarnas organisation. Statens avtalsverk ombildades därför fr.o.m. 1 januari 1979 till ett nytt centralt ämbetsverk, Statens arbetsgivarverk (S A V) (proposition 1977/78:157).
S A V var enligt sin instruktion (1978:813) central förvaltningsmyndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering av förhållandet mellan offentliga arbetsgivare och deras arbetstagare, när det gäller anställnings- och arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken och arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen. S A V skulle också inom sitt verksamhetsområde följa upp och utvärdera effekterna av kollektivavtal som verket har slutit. Verket hade också, liksom föregångaren avtalsverket, enligt lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommunerna vid vissa avtalsförhandlingar m.m. till uppgift att företräda sådana arbetsgivare vid avtalsförhandlingar rörande arbetstagare med s.k. statligt reglerad anställning. Detta gällde även vissa andra icke-statliga arbetsgivare såsom Svenska kyrkan beträffande präster, allmän försäkringskassa, skogsvårdsstyrelse och vissa allmänna inrättningar.
S A V svarade för samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken i den mån detta inte ankom på regeringen. I begreppet arbetstgivarpolitik ingick de mål och principer som staten som arbetsgivare verkar för i frågor som berör förhållandet mellan den och dess arbetstagare. I samordningsansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken ingick att verka för en samordning mellan centrala organ när det gällde verksamhet som är av betydelse för den statliga arbetsgivarpolitiken. Vidare innefattades i uppgiften att främja ett enhetligt arbetsgivaragerande hos myndigheterna i den utsträckning detta ansågs nödvändigt och lämpligt.
S A V gav stöd till myndigheterna i deras vidgade arbetsgivarroll bl.a. genom rådgivning, information och utbildning till dem som på myndighetsnivån hade att represenera arbetsgivarintresset.
S A V:s uppgifter var i huvudsak att:
- samordna och genomföra förhandlingar med de centrala personalorganisationerna i alla frågor där förhandlingar sker på central nivå - företräda staten som arbetsgivare i olika sammanhang, i förhandlingar med de fackliga organisationerna, i arbetstvister inför Arbetsdomstolen och i andra domstolar samt i styrelser för olika organ - med sina motparter träffa det årliga ramavtalet (RALS) om löner och anställningsvillkor för de statligt anställda - svara för övriga centrala avtal om t.ex. pensioner, medbestämmande, anställningstrygghet och arbetsmiljö - ge råd och information till en myndighet i frågor som rör myndigheten som arbetsgivare - biträda vid lokala förhandlingar - företräda arbetsgivaren i centrala förhandlingar - ge upplysningar om hur olika avtalsbestämmelser skulle tolkas - bedriva informations- och utbildningsarbete om den statliga arbetsgivarpolitiken, avtalstillämpningar m.m. - bedriva utvecklingsarbete inom olika slag arbetsgivarpolitiska områden - samverka i det centrala arbetsmiljöarbetet med sina motparter - bedriva chefsutveckling i arbetsgivarpolitiska frågor - bedriva gemensamt utvecklingsarbete med de fackliga huvudorganisationerna för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och medbestämmandet för de anställda - följa den internationella och svenska ekonomiska utvecklingen och analysera arbetsmarknaden och löne- bildningen i den offentliga sektorn - sammanställa och bearbeta lönestatistik som underlag i förhandlingsarbetet - beräkna kostnadseffekterna för olika myndigheter till följd av träffade löneavtal - i samband med myndigheters omställningar ge råd och stöd samt bedriva informations- och utvecklings- arbete - samverka med andra arbetsgivarorganisationer inom den offentliga sektorn.
Arbetsgivarverket 1 juli 1994 -
Arbetsgivarorganisationen för det statliga området ombildades per den 1 juli 1994 då Arbetsgivarverket fick sin nuvarande form - en avgiftsfinansierad medlemsstyrd myndighet med vissa stabsuppgifter till regeringen (proposition 1993/94:77).
Bernt Johnsson 1999-10-07
Arkivbildarhistorik
Statens arbetsgivarverk
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1973 inrättades den 1 januari 1974 Lönedelegationen för vissa arbetstagare som sysselsätts i beredskapsarbete, arkivarbete eller musikerhjälp. Delegationen tillkom som en följd av avtalet den 7 november 1973 mellan Statens avtalsverk och de fackliga organisationerna om löne- och arbetsvillkoren för vissa beredskapsarbetare inom tjänstesektorn. Delegationen övertog också arbetsuppgifterna rörande lönesättningen för arkivarbetare och musikerhjälpta från Arbetsmarknadsstyrelsens lönedelegation.
Lönedelegationens befattning med arkivarbetar- och musikerlöner upphörde med utgången av 1980 som en följd av att arkivarbete och musikerhjälp avskaffades och ersattes med anställning med lönebidrag. Delegationens fortsatta verksamhet gällde endast vissa beredskapsarbetare inom tjänstesektorn. Delegationens benämning ändrades därmed till Lönedelegationen för beredskapsarbete.
Lönedelegationen avskaffades 1982 som en följd av en ändring i avtalet.
Ämnesord
Ämnesord, sak
SAV (Lokalt ämnesord)
Kontroll
Skapad
1999-10-11 00:00:00
Senast ändrad
2010-08-30 13:14:40
SAV:s arkiv - kort beskrivning av Statens arbetsgivarverks (SAV) verksamhet 1979 - 1994
INLEDNING
Statens avtalsverk 1965 - 1978
Statens avtalsverk bildades 1965 efter att de statsanställda tjänstemännen erhållit förhandlings- och avtalsrätt om anställningsförmånerna (proposition 1965:60).
Statens arbetsgivarverk (SAV) 1 januari 1979 - 30 juni 1994
Efter det att medbestämmandelagen antagits och trätt i kraft fr.o.m. 1977 behövde avtalsverkets funktion anpassas till det nya förhållningssätt som utvecklades mellan arbetsgivarsidan på statens område och arbetstagarnas organisation. Statens avtalsverk ombildades därför fr.o.m. 1 januari 1979 till ett nytt centralt ämbetsverk, Statens arbetsgivarverk (S A V) (proposition 1977/78:157).
S A V var enligt sin instruktion (1978:813) central förvaltningsmyndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering av förhållandet mellan offentliga arbetsgivare och deras arbetstagare, när det gäller anställnings- och arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken och arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen. S A V skulle också inom sitt verksamhetsområde följa upp och utvärdera effekterna av kollektivavtal som verket har slutit. Verket hade också, liksom föregångaren avtalsverket, enligt lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommunerna vid vissa avtalsförhandlingar m.m. till uppgift att företräda sådana arbetsgivare vid avtalsförhandlingar rörande arbetstagare med s.k. statligt reglerad anställning. Detta gällde även vissa andra icke-statliga arbetsgivare såsom Svenska kyrkan beträffande präster, allmän försäkringskassa, skogsvårdsstyrelse och vissa allmänna inrättningar.
S A V svarade för samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken i den mån detta inte ankom på regeringen. I begreppet arbetstgivarpolitik ingick de mål och principer som staten som arbetsgivare verkar för i frågor som berör förhållandet mellan den och dess arbetstagare. I samordningsansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken ingick att verka för en samordning mellan centrala organ när det gällde verksamhet som är av betydelse för den statliga arbetsgivarpolitiken. Vidare innefattades i uppgiften att främja ett enhetligt arbetsgivaragerande hos myndigheterna i den utsträckning detta ansågs nödvändigt och lämpligt.
S A V gav stöd till myndigheterna i deras vidgade arbetsgivarroll bl.a. genom rådgivning, information och utbildning till dem som på myndighetsnivån hade att represenera arbetsgivarintresset.
S A V:s uppgifter var i huvudsak att:
- samordna och genomföra förhandlingar med de centrala personalorganisationerna i alla frågor där förhandlingar sker på central nivå - företräda staten som arbetsgivare i olika sammanhang, i förhandlingar med de fackliga organisationerna, i arbetstvister inför Arbetsdomstolen och i andra domstolar samt i styrelser för olika organ - med sina motparter träffa det årliga ramavtalet (RALS) om löner och anställningsvillkor för de statligt anställda - svara för övriga centrala avtal om t.ex. pensioner, medbestämmande, anställningstrygghet och arbetsmiljö - ge råd och information till en myndighet i frågor som rör myndigheten som arbetsgivare - biträda vid lokala förhandlingar - företräda arbetsgivaren i centrala förhandlingar - ge upplysningar om hur olika avtalsbestämmelser skulle tolkas - bedriva informations- och utbildningsarbete om den statliga arbetsgivarpolitiken, avtalstillämpningar m.m. - bedriva utvecklingsarbete inom olika slag arbetsgivarpolitiska områden - samverka i det centrala arbetsmiljöarbetet med sina motparter - bedriva chefsutveckling i arbetsgivarpolitiska frågor - bedriva gemensamt utvecklingsarbete med de fackliga huvudorganisationerna för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och medbestämmandet för de anställda - följa den internationella och svenska ekonomiska utvecklingen och analysera arbetsmarknaden och löne- bildningen i den offentliga sektorn - sammanställa och bearbeta lönestatistik som underlag i förhandlingsarbetet - beräkna kostnadseffekterna för olika myndigheter till följd av träffade löneavtal - i samband med myndigheters omställningar ge råd och stöd samt bedriva informations- och utvecklings- arbete - samverka med andra arbetsgivarorganisationer inom den offentliga sektorn.
Arbetsgivarverket 1 juli 1994 -
Arbetsgivarorganisationen för det statliga området ombildades per den 1 juli 1994 då Arbetsgivarverket fick sin nuvarande form - en avgiftsfinansierad medlemsstyrd myndighet med vissa stabsuppgifter till regeringen (proposition 1993/94:77).