Arkiv

Styrelsen för arbetarskyddsfonden (ASF) / Arbetsmiljöfonden (AMFO)

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420585

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/uqUNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

218 Hyllmeter

Datering

1972 – 1995 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (koncept): F koncept, Tjänsterum

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Styrelsen för arbetarskyddsfonden/Arbetsmiljöfonden, 1972 – 1995 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Styrelsen för arbetarskyddsfonden (ASF) / Arbetsmiljöfonden (AMFO) 1972 - 1995

INLEDNING

Den 1 januari 1972 inrättades Styrelsen för arbetarskyddsfonden (ASF), som bytte namn till Arbetsmiljöfonden (AMFO) den 30 juni 1986.

Uppgifter

Fonden lydde under Arbetsmarknadsdepartementet. Enligt instruktionen, SFS 1991:1158, med ändringar 1994:992 och 1994:1135, var fondens uppgift att ta initiativ till samt främja och stödja sådana insatser som
kan anpassa arbetslivet till människans förutsättningar. Medel utgick ur den fond som avses i 4 kap. 8 §
andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter. Av instruktionen framgick att fonden skulle stödja

1. sådan forskning och utveckling samt utbildning och information, som kunde motverka uppkomsten av
arbetsskador eller i övrigt bidra till förbättrad arbetsmiljö,
2. forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet
och arbetsmiljöfrågor i övrigt,
3. verksamheten med regionala skyddsombud,
4. utbildning av styrelserepresentanter för de anställda, samt
5. arbetstagarorganisationernas forskningsinitierade verksamhet.

I början av 80-talet skedde satsningar inom större områden s.k. utvecklingsprogram. Varje program hade eget sekretariat och egen styrelse.

Organisation

Vid fonden fanns ett kansli som leddes av en direktör utsedd av regeringen. Styrelsen, som utsågs av
regeringen, bestod av en ordförande, fondens direktör och högst fem andra ledamöter. Fonden hade
även ett Vetenskapligt råd som fungerade som ett rådgivande och stödjande organ i övergripande
forsknings- och kvalitetsfrågor.

Fonden var organiserad i en stabsfunktion, tre sakenheter, en informationsenhet samt en administrativ
enhet.

Viktigare handlingar

Arkivet består huvudsakligen av projekthandlingar. De är arkiverade i diarienummerordning. Slutrapporter
till projekten förvaras i en särskild serie i projektnummerordning. Projektnummer var en sammanhållande beteckning för ett ärende som löpte under flera perioder. Videoband som bifogades slutrapporterna förvaras i serie E 4 i diarienummerordning och diabilder i serie E 5.

Diarieföring

Mellan 1972-1980 skedde diarieföringen manuellt i två löpnummerserier, en för allmänna ärenden och
en för projektansökningar. Den 1 januari 1981 infördes ett datorstöd för projektansökningarna (DISA I). Kalendarieanteckningarna fördes dock på dagboksblad. Löpnumren blev fyrsiffriga och de tidigare bokstavsbeteckningarna på tilläggs- och fortsättningsansökningarna ersattes med en siffra. Allmänna ärenden diariefördes manuellt t.o.m. 1986.

Ett vidareutvecklat diarie- och projekthanteringssystem (DISA II) började användas den 1 juli 1991.
Samtliga ärenden diariefördes i en löpnummerserie. Ärendena delades upp i fyra ärendetyper;
A-ärenden, projektansökningar
B-ärenden, fondens initiativärenden / betalärenden
D-ärenden, allmänna ärenden, samt
R-ärenden, regeringsbeslut om hur delar av fondens medel skulle satsas.

Allmänna ärenden, som löpte under flera år, fick ett diarienummer/år.

På handlingarna antecknades förutom diarienummer även ärendetyp, saknummer, budgetområde
och handläggare. Uppgifterna kan användas som sökbegrepp i diariet. Uppgifterna har inte på-
verkat arkivbildningen.

Sekretess

Sekretess förekommer
- för vissa handlingar i utvecklingsprojekt med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen,
- vissa personalhandlingar med stöd av (7.11).

Gallringsföreskrifter

Följande gallringsbeslut från Riksarkivet har tillämpats:
Nr 785 och 1985:91 Handlingar hörande till System S.
Nr 1985:5 Handlingar avseende anställda med A-inträde.
Nr 1986:43 Handlingar hörande till System SLÖR.
RA-FS 1991:6 Om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse.
RA-FS 1991:11 Återlämnande eller gallring av vissa ansökningshandlingar.
RA-FS 1993:4 Gallring av vissa handlingar till redovisningssystemet COSMOS.

Övrigt

Projekt som startade under Arbetsmiljöfondens tid kan ha fortsatt hos Rådet för arbetslivsforskning
utan att ansökningsakten överförts. Handlingar rörande ett projekt kan därför finnas i båda myndig-
heternas arkiv.

Omorganisation 1995

Den 1 juli 1995 genomfördes en omorganisation av arbetslivsforskningen. Arbetsmiljöfonden, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöinstitutet lades ned och två nya myndigheter tillskapades - Rådet för arbetslivsforskning och Arbetslivsinstitutet, ALI. Rådet övertog Arbetsmiljöfondens uppgifter vad gällde finansiering av forskning och utveckling medan fondens uppgifter till information och utbildning och till
lokala utvecklingsprogram överfördes till Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljöfondens ärenden överfördes
således dels till ALI dels till rådet. I diariet har anteckning gjorts på respektive ärende som överförts till
ALI. Ärendena finns även förtecknade i bilaga 1 och 2.

Rådet för arbetslivsforskning fortsatte att använda Arbetsmiljöfondens diarie- och projekthanterings-
system efter omorganisationen. I fondens diarium finns därför anteckningar som är gjorda efter den
1 juli 1995.

1999 konverterades diarieuppgifterna från diarie- och projekthanteringssystemet DISA till ÄHS. Det konverterade diariet är uttaget på papper för åren 1992-1995. Vid tidigare omläggningar/konverteringar
av diariet överfördes inte uppgift om inkommandedatum och saknas därmed även i ÄHS.

Elisabet Lenné
Mariebergs Arkivbyrå
2000-12-20

Bilaga 1 till serie B 3

Rapportserien:

Volym 1
1973:1 Arbetstidens förläggning. Kartläggning och analys av forskningsbehov.
1973:2 Branschutredningar. Kartläggning och analys av forskningsbehov.
1973:3 Kemiska föroreningar i arbetsmiljön. Kartläggning och analys av forskningsbehov.
1973:4 Olycksfall i arbetsmiljön. Kartläggning och analys av forskningsbehov.
1973:5 Utbildning och upplysning inom arbetsmiljöområdet.

1975:1 Planering av den fysiska arbetsmiljön. Kartläggning och analys av forskningsbehov.

Volym 2
1976:1 Ryggskador i arbetslivet. Kartläggning och analys av forskningbehov.
1976:2 Sjukfrånvaro - en översikt av forskning och erfarenheter avseende orsaker och konsekvenser.
1976:3 Forskning om olycksfall i arbetslivet. En konferensrapport.
1976:4 Forskning om olycksfall i arbetslivet. En bibliografi. Av PA-rådets sektion för information
och dokumentation på uppdrag av Arbetarskyddsfonden.

Volym 3
1977:1 Arbetsmiljöenkäten. Sammanfattning.
1977:2 Arbetsmiljöenkäten. Pågående och planerad forskning på arbetsmiljöområdet, fördelad på
ämnesområden.
1977:3 Arbetsmiljöenkäten. Pågående och planerad forskning på arbetsmiljöområdet, fördelad på
organisationer, myndigheter och institutioner.
1977:4 Arbetsmiljöenkäten. Pågående och planerad forskning på arbetsmiljöområdet. Bilaga.
1977:5 Arbetsmiljöenkäten. Behov och önskemål av forskning på arbetsmiljöområdet, fördelad på
ämnesområden.
1977:6 Arbetsmiljöenkäten. Behov och önskemål av forskning på arbetsmiljöområdet, fördelad på
organisationer, myndigheter och institutioner.
1977:7 Arbetsmiljöenkäten. Behov och önskemål av forskning på arbetsmiljöområdet. Bilaga.
1977:8 Arbetsmiljöenkäten. Enkät riktad till huvudskyddsombud, skyddsingenjörer och företags-
läkare.

1978:1 Sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Kartläggning och analys av forskningbehov.
1978:2 Medbestämmande och arbetsliv. Kartläggning och analys av forskningsbehov.
1978:3 Epidemiologi och yrkessjukdom. Kartläggning och behovsanalys.

Volym 4
1980:1 Mätning av kemiska luftföroreningar. Kartläggning och behovsanalys
med 13 arbetsrapporter - OBS! Nr 12 saknas.
1980:2 Lösningsmedel i arbetsmiljön, även på engelska.

1982:1 Nack- och skulderbesvär i arbetslivet - Forskning och forskningsbehov.
1982:2 Arbetsrelaterade besvär i halsrygg och skuldra.
1982:3 Smörj- och kylmedel vid metallbearbetning.

Volym 5
1983:1 Ventilation för en bättre arbetsmiljö.
1983:2 Mikroorganismer som arbetsmiljöproblem.
1983:3 Arbetsställningar och arbetsbelastning.
1983:4 Företagshälsovård för småföretag i samverkan med landstingen.
1983:5 Provtagnings- och analysmetoder för aminer och isocyanater.
1983:6 Beteendevetenskaplig arbetsmiljöforskning.
1983:7 Strategi vid undersökning av kemiska miljöfaktorer.
1983:8 Bättre lokalt arbetsmiljöarbete. Kartläggning och analys av forskningsbehov.

Volym 6
1984:1 Toxikologisk forskning. Utvärdering och behovsanalys.
1984:2 Glasfiberarmerad polyester - AP, även på engelska och tyska.
1984:3 Vibrationer som arbetsmiljöproblem.
1984:4 Mänsklig arbetsmiljö - angelägen beteendevetenskaplig arbetsmiljöforskning.
1984:5 Arbetarskyddsfondens stöd till utbildning inom arbetsmiljöområdet.
1984:6 Plastmaterial - kemiska hälsorisker.

1985:1 Färg, lack, lim. FoU och informationsbehov (3 delar).
1985:2 Arbetsrättslig forskning ARFO - Nuläge och framtida utveckling.

Bilaga 2 till serie B 3

Konferensrapporter:

Volym 1
1973 Belysning. Stockholm den 28 mars.
Forskning om arbetstidsfrågor. Stockholm den 24 maj.
Forskning om kemiska hälsorisker. Stockholm den 5 juni.
1974 Forskning om olycksfall i arbetslivet. Stockholm den 15 januari.
1975 Seminar on Occupational Accident Research. Saltsjöbaden den 7-10 mars.
1976 Research on Occupational Accident. Fransk-svenskt symposium i Stockholm
den 7-10 september.
Sjukfrånvaro i arbetslivet. Konferens den 14 oktober.

Volym 2
1977 International Symposium on the Control of Air Pollution in the Working Environment.
Stockholm den 6-8 september.
1978 Biologiska effekter av elektromagnetiska fält, speciellt inom låg- och radiofrekvensområdet.
Stockholm den 10 mars.
Produktionslivets förnyelse. Uppsala den 29-30 maj.
ASF:s redovisningssymposium avseende arbetsmiljön inom sjöfarten. Göteborg den 1 juni.
1979 Arbetsmiljön för lärare och andra anställda inom skolan. Stockholm den 8 maj.
Klimat i förarhytter. Uppsala den 30 augusti.
Epidemiologi och yrkessjukdom. Stockholm den 6 september.
Datorer och arbete. Stockholm den 17-18 oktober.

Volym 3
1980 Lyft- och bärarbete. Stockholm den 11 oktober.
1981 Arbetsmiljöproblem vid användning av smörj- och kylmedel för metallbearbetning.
Kumla den 31 mars - 1 april.
Arbetshygieniska mätningar av kemiska luftföroreningar. Stockholm den 11-12 maj.
Mätning av kemiska miljöfaktorer. Konferens den 11-12 maj.
Nordiska olycksfallsforskningsseminariet den 18-20 augusti se Arbetarskyddsstyrelsens arkiv.
Metodik för bestämning av luftburna mikroorgamismer i arbetsmiljön. Stockholm den
22 september.
Hälsorisker till följd av luftburna mikroorganismer i arbetsmiljön. Stockholm den 7 oktober.
Information och service från leverantörer/tillverkare på området smörj- och kylmedel för
metallbearbetning. Stockholm den 1 oktober.
Sjukdomar i arbetslivet. Stockholm den 2-3 november.
Åtgärder mot sjukfrånvaro i verkstadsindustrin. November.

Volym 4
1982 Arbetstiden påverkar oss. Kan vi påverka arbetstiden. Stockholm den 21 januari.
Nack- och Ryggskolor. Sånga-Säby den 22-23 mars.
Aminer och isocyanater i arbetslivet. Lund den 25-26 augusti.
Allergologi. Stockholm den 27 september.
Arbetsmiljöns inverkan på fortplantningsförmåga och fosterutveckling. Malmö
den 16-17 november.
Handöverförda vibrationer. Göteborg den 7 december.
1983 Neurotoxikologi. Stockholm den 31 januari.
Stress i arbete och hjärt-kärlsjukdom. Den 13-15 april i samarbete med IPM.
Datorstöd inom företagshälsovården. Stockholm den 19 april.
Helkroppsvibrationer. Stockholm den 2 juni.
The Swedish-German seminar on metalworking fluids in work environment,
Stockholm den 15-16 juni.

Volym 5
1984 International seminar on Occupational Accident Research. Saltsjöbaden den
5-9 september (3 delar).
Mätstrategi för luftföroreningar i arbetsmiljön. Stockholm den 16 november.

Volym 6
1984 Systemutveckling - av Vem, för Vem och Hur? Göteborg den 13-15 mars.
Deplacerande ventilation i industrier. Svenskt-norskt seminarium i Stockholm den 6 maj.
Arbetslivets historia. Konferens den 4 maj,
Pågående aktiviteter och behov av ytterligare insatser kring smörj- och kylmedel vid
metallbearbetning. Stockholm den 12 oktober.
1985 Mikroorganismer i arbetsmiljön. K 3/85.
Forsknings- och Utvecklingsbehov för olika typarbeten. Den 13-14 maj.
1986 Workshop in toxicology, Triangle Park North Carolina (USA) den 14-16 april.
1987 Seminarium om handverktyg den 11 februari.
Nordisk forskningskonferens om arbetsmiljön i lantbruk och trädgårdsnäring den 4-6 mars,
engelsk och finsk översättning.

Volym 7
1988 Forskningsseminarium om arbetsrättsliga projekt. Stockholm den 14 juni.
1989 Improving the Work Environment in the Steel Industry. Lidingö den 22-23 maj.
Strategies for Occupational Accident Prevention. Stockholm den 21-22 september.
Forskningsseminarium om arbetsrätt. Stockholm den 16 november.
1992 Ergonomi i mjölkningsstallar. Stockholm den 15-16 januari.
Framtidsstrategier för de nordiska fondernas stöd till forskning och utveckling. Nordisk
konferens Stockholm, Frösundavik den 5-6 maj.
1993 Förararbetsplatsen och den framtida yrkesförarrollen. Stockholm den 14-15 december.
1995 Alternativa kontorslösningar. Stockholm den 23 mars.

Bilaga 3 till serie B 3

Volym 1 Industri - Småföretagsprogrammet

Det framtida verkstadsarbetet. Eric Giertz. 1986.
Genotoxiska risker i gummiindustrin.
Industriarbetsplatsen. Erfarenheter och projektresultat från forskningsprogrammet Industriarbetsplatsen
nr 1, 1989.
Industriarbetsplatsen. Erfarenheter och projektresultat från ett forskningsprogram nr 2, 1990.
Industriarbetsplatsen. Erfarenheter och projektresultat från forskningsprogrammet Industriarbetsplatsen
nr 3, 1991.
Det matnyttiga arbetet. Sammanfattning av forskningsprojektet Teknisk utveckling och arbete inom livsmedelsindustrin.
Närvaro i industriarbete. Psykosociala faktorers inverkan på. Lars-Erik Liljeqvist, Inger Wallertz-Nilsson. 1979.
Praktikfall från planeringen av Dynapac Maskin AB:s lokaler i Karlskrona. Metod för miljöförbättringar inom verkstadsindustrin.
En studie av vissa föroreningsproblem inom verkstadsindustrin.
Från tempojobb till yrkesarbete - utveckling av paketeringsarbetet i charkuteriindustrin.
Det tysta jobbet. Handbok för ljudprojektering av industriarbetsplatser.
40 år i arbetet. Redovisning av en medicinsk, psykologisk och sociologisk undersökning av den anställda
vid en svensk massa- och pappersindustri. Sven Forssman, Jan Helander, Göran Olhagen, Nils-Erik Åstrand, 1976.

Arbetsmiljöservice - kostnadsfri rådgivning för småföretag.
Arbetsmiljöfondens Småföretagsprogram. Hur kan man stödja småföretagen i deras arbetsmiljöarbete.
Småföretagsprogrammet.
Utvärdering. Gratisservice till småföretag. 1993.

Volym 2 Arbetsmiljöfrågor

Arbete. Människa. Miljö. 1984.
Arbetets organisation och människans natur. En forskningsöversikt om människans behov av att behärska tekniken. Bertil Gardell. 1986.
Arbetsliv i utveckling - om forskarstött förändringsarbete. Tomas Engstöm, Horst Hart, Berndt Hofmaier, Ulf Karlsson, Svante Leijon, Flemming Norrgren, Berndt Schiller. 1990.
Arbetsmiljöfondens informationsverksamhet - underlag för plan. 1987.
Arbetsmiljön i Sverige. Även på engelska, franska, spanska, tyska.
Arbetsmiljö och terminaler. Analyser av terminalsystem - socialpsykologiska aspekter av arbetsmiljön. Gunilla Bradley. 1981.
Föränderligheten. Att behärska. Lars Björk, Peter Docherty, Jan Forslin, Torbjörn Stjernberg. 1990.
Läsarundersökning för tidningen Arbetsmiljö.
Morgondagens forskningsinformation. Ett brobygge av forskare och praktiker. Thomas Tydén. 1994.
Det saknas inte kunskap om vad som är en god arbetsmiljö. Problemet är att kunskapen inte alltid har kommit till användning. Hittills.
Svensk informationsteknologi. Utgångsläge och underlag för ett nationellt prograum.
Statistik och register inom arbetsmiljöområdet. 1994.
Uppfinnare! Vi behöver dina idéer för en bättre arbetsmiljö!
Utbildning i Bättre arbetsmiljö - framsteg och problem. 1979.
Yrkeskunnande och teknologi. Jan-Eric Degerblad & Bo Göranzon (red.). 1991.

Volym 3 Byggmiljö - Fysisk arbetsmiljö - Kontorsmiljö - Maskinbefälsmiljö

Byggbranschen och datorerna. Adina Jägbeck - Berndt Lindberg. 1988.

Sammanställning och utvärdering av FoU om planeringsprocessen med hänsyn till fysisk arbets-
miljö vid projektering av lokaler, maskiner m.m. Lars-Göran Bergqvist, Jan Åke Granath. 1982.

Bildskärmar och arbetsmiljö - vad ska man tro? Maggie Miller. 1991.
Datapersonalens arbetsförhållanden. Bengt Jonasson. 1978.
Kvinnoplats. En arbetsstudie om kvinnors vardag på kontor. Erna Granath, Lena Larsson. 1985.
Sekreterarrollen och ord- och textbehandling - kontorsyrke i förändring. Gunilla Bradley,
Cecilia Bergström, Lilleba Sundberg. 1984.
Socialsekreterarnas arbetsmiljö. Ingrid Göransson, Ulf Månsson, Ann-Katrine Sundman. 1983.
Termialbord. 1981.

Maskinbefäls arbetsmiljö. Jan E. Fröberg, Kerstin Castenfors, Christian Gunther, Göran Stensson,
Lars Torsvall, Torbjörn Åkerstedt. 1986.

Volym 4 Plastmiljö - Städa upp -kampanj

Arbetsmiljö i plastbearbetande industrier 1 - 2 - 3.

Arbetsmiljöfonden presenterar Städa upp - ett nytt informationsmaterial för bättre städmiljö.
Goda råd om städning.
Utvärdering av Arbetsmiljöfondens informationskampanj "Städa upp!". 1990.
Visst går det att göra städjobbet roligare, mänskligare och mer effektivt. 1989.

Städares arbetsmiljö. Kunskapsinventering. Förslag till info och FoU insatser. 1986.
Städmiljö som arbetsmiljö. Även på finska.

Volym 5 Svetsmiljö - Trafikmiljö - Vårdmiljö

En bra svetsmiljö. Visst finns den!
Eftersom svetsare inte är gjorda av stål.

Förararbetsplatsen. Nils F. Petersson. 1994.
Lokaltrafikpersonalens arbetsmiljö. Gunnar Aronsson, Klas Berglöf.

Användarkravspecifikation för ADS-stöd inom företagshälsovården.
Köp och sälj, var god svälj? - vårdens nya ekonomistyrningssystem i ett arbetsmiljöperspektiv.
Rolf Å. Gustafsson (red.). 1994.

Volym 6 Medbestämmande

Arbetsorganisation och medbestämmande. En forskningsöversikt. Thomas Sandberg (red.). 1982.
Erfarenheter från kommuner och landsting. En forskningsöversikt. Anne Jönsson. 1982.
Facket i storföretagen. En forskningsöversikt om inflytandets villkor i koncerner. Bengt Sandkull.
1982.
Forskningsbehov på medbestämmandeområdet. Synpunkter från olika forskare. Erling Ribbing (red.).
MBL och den enskilde. En forskningsöversikt. Sigvard Rubenowitz, Flemming Norrgren. 1983.
Medbestämmande. Sammanfattning av pågående forskning. 1978.
Lägesbeskrivningar för forskningsprojekt på medbestämmandeområdet. En komplettering av Arbetarskyddsfondens skrift "Medbestämmande - sammanfattning av pågående forskning".
Red. Elisabet Näsman.
Det lokala fackets arbete. En forskningsöversikt. Svante Leijon, Bengt Lundell, Roger Molin,
Ulf Persson, Mariann Sterner (red.). 1982.
Sammanställning av enkät om studie- och informationsmaterial inom medbestämmandeområdet.

Volym 7 Facket - Sociala frågor

Att etablera facklig forskning. Om samspelet fack - företag - forskare inför projektet "Datorisering
av tjänstemännens arbete". 1979.
Fack, företagsledning och besluten om företagens framtid. Christian Berggren. 1986.
Forskning för demokrati. En facklig uppföljning av medbestämmandeforskningen. Jan Stange, LO,
Owe Ivarsson, TCO.

Arbetskamrater - en kamratstödjande verksamhet. Paul Lindblom. 1985.
Invandrare i arbetslivet. Inventering av kunskapsbehov. Erland Bergman. 1987.
Lika. Olika. Jämlika. Om kulturmöten på arbetsplatsen. Lars Bergman, Eva Hedencrona, Dora Kós-
Dienes. 1989.
Mamma, jobbet och jag. Barn skriver om familj, arbete och framtid. 1991.
Män och kvinnor är lite olika. Dokumentation av en temadag om kvinnor och män, myter och
verklighet, forskning och arbetsliv. 1991.
Samarbete eller konflikt. Bernt Schiller. 1988.

Volym 8 Hem- och sjukvården - Psykosociala frågor

Epidemiologi. Efter föreläsningar av O. S. Miettinen i sammanställning av Olav Axelsson och
Arne Ulander. 1975.
Hemtjänst & hemsjukvård. En kunskapsöversikt. Lars Evertsson & Stina Johansson. 1995.
Hemtjänst & hemsjukvård i praktiken. Idéer och resultat som kan förbättra omsorgsarbetet. 1995.
Hur står det till i vården? Om vårdpersonalens attityder, värderingar och inställning till sitt arbete. 1986.
Rehabilitering. Ett eftersatt forskningsområde? Red. Elisabeth Birke, Åke Nygren. 1994.
Samverkan - människor teknik i - sjukvården. 1988.
Vuxenomsorg. Behov av forskning och utveckling. Karin Tengvald. 1989.

Stress, hälsa, arbetsglädje. Sammanfattning av forskningsprojekt om stress och psykosocial arbets-
miljö ledda av Marianne Frankenhauser.
Vad är psykosociala frågor? En belysning - diskussion - kommentar. Gunnela Westlander. 1980.
Tio års forskning om sociala, psykiska och psykofysiologiska aspekter på arbetslivet. 1982.
Volym 9 Åtgärder mot Arbetslöshet - Skyddsorganisationer och -arbete

Arbetslöshet, lärande och kompetensutveckling. En idékatalog om lokala projekt sammanställd av
Ulf Ericsson, Mikael Esping och Anna Pramborg på uppdrag av Arbetsmiljöfonden 1994.
Arbetsplatsens dolda trösklar. Forskning och utveckling för funktionshindrades arbetsmarknad och arbetsförhållanden. 1995.
Från idé till handling. En idéskrift om nya grepp mot arbetslösheten och åtgärder för ökad hälsa och egenmakt. 1994.

Arbetarskyddsfondens arbetsgrupp för skyddsorganisationens roll och funktionsrätt (SKO-gruppen). Preliminära synpunkter. Mars 1982.
ASF-stödd forskning om lokal skyddsorganisation och lokalt miljöarbete. 1981.
Distribution och användning av checklistor för skyddsronder - en utvärdering. 1992.
Regionalt skyddsombud. En balansgång på slak lina? 1983.
Skyddsarbetet i små industriföretag. Kaj Frick. 1979.
Skyddsarbetet i stora och medelstora företag. Eva Bäcklund-Svensson, Sven Paulson. 1978.
Så här kan skyddsarbetet bli effektivare. Lars Harms-Ringdahl.

Volym 10 Att förebygga arbetsskador - Belastningsskadeprogrammets skrifter

Arbetsmiljöns betydelse för besvär i skuldra och halsrygg. Mats Hagberg. 1988.
Att förebygga vibrationsskador. Lena Ekenvall, Mats Hagberg, Göran Lundborg, Ronnie Lundström.
1991.
Du som arbetar med golvvård. Känner du trötthet och värk i skuldrorna eller nacken? Här är
några tips på hur du kan lindra dina besvär.
Hand - arm vibrationer. Kunskapsläget för bedömning av skaderisker. Ronnie Lundström. 1989.
Hjärta i arbete. Av Töres Theorell, Lars Alfredsson, Robert A. Karasek, Sarah Knox, Aleksander
Perski, Jan Svensson och Dick Waller.
Ländryggsbesvär och arbete. Tommy Hansson. 1989.
"Sönderbränt ansikte av vanligt rengöringsmedel??? Äsch, det är inte möjligt...".
Vibrationer. Goda råd till dig som använder maskiner, som kan ge vibrationsskador.
Vibrationer. Information till företagshälsovårdens personal om risker med handhållna maskiner.
Våra viktigaste arbetsredskap behöver stötdämpare.

Belasta dig frisk. En seminarierapport. Red. Christer Johansson. 1992.
Belastning, kvinnor och organisation. Utvärdering av Belastningsskadeprogrammet med fokus
på programmets betydelse för kvinnors arbetsvillkor. Martha Blomqvist. 1994.
Belastningssjukdomar. Arbete och idrott. Red. Christer Hogstedt, Börje Eriksson. 1987.
Belastningsskador. Åtgärder mot.
Jobb i förändring stärker människor och verksamhet. Peter Lidehäll, Magnus Rehn. 1994.
Minska belastning. Ny serveringesteknik ger.
Myo Guard. Varnar kroppen innan...
Ryggforskning. Vid Sahlgrenska Sjukhuset.
Utvärdering av Belastningsskadeprogrammet. Från åtgärder mot belastningsskador till Jobb
i förändring av Svante Leijon, Östen Ohlsson. 1994.
Åtgärder mot belastningsskador.

Volym 11 Gör jobbet lättare - Obekväma arbetstider

Gör Butik - Lager - Kontor jobbet lättare.
Gör jobbet i byggbranschen lättare.
Gör jobbet i grafiska branschen lättare.
Gör jobbet lättare. April 1985.
Gör jobbet lättare. Bakgrund och omfattning.
Gör jobbet lättare. En idébok. 1985.
Gör jobbet lättare. Insamlingen har startat.
Gör jobbet lättare. Mänskliga mått.
Gör sjukvårdsjobbet lättare.
Gör verkstadsjobbet lättare.

Att arbeta på obekväm arbetstid. Vad säger forskningen om konsekvenser för människan och behov
av förbättringar beträffande arbetstidens förläggning? Monica Magnusson, Carina Nilsson. 1979.
Dygnsrytmer, sömn och vakenhet. Förteckning över avslutade och pågående projekt med stöd från
ASF. Stockholm 1981.
Om arbetstider. En essäsamling. 1987.
Oregelbundna och obekväma arbetstider. En undersökning av svenska folkets arbetstidsförläggning
med speciell tonvikt på oregelbunden och obekväm arbetstid. 1974.
Skiftarbete och välbefinnande. Torbjörn Åkerstedt, Jan Fröberg, Lennart Levi, Lars Torsvall, Kristina Zamore. 1978.
Sömn & skiftarbete. Gun Leander.
Vaken på udda tider. Om skiftarbete, tidszoner och nattsudd. Torbjörn Åkerstedt. 1995.

Volym 12 Maskintrygghet - Kemiska risker - Toxikologiprogrammet

Att undvika kedjebrott.
En säkrare bågsåg. Ett utvecklingsprojekt med stöd från Arbetsmiljöfonden.
Maskinfel och mänskliga misstag. En skrift om produktivitet och maskinsäkerhet.
Personsäkerhet vid automatiserad produktion. Arbetsmaterial för utredningen.
Personsäkerhet vid automatiserad produktion. Om forskning och utveckling. Januari 1987.
Riskhantering, Behov av forskning och utveckling. Lars Harms-Ringdahl. 1993.
Är robotar säkra? En handledning i konsten att bygga säkra och bra arbetsplatser i automatiska produktionssystem.

Asbest i byggnader. Bertil Clavensjö, Per Höjerdal. 1989.
Bly. Arbete. Hälsa.
Gör slag i saken! 72 bra åtgärder som minskar de kemiska riskerna i fordonsverkstäder.
Luftprovtagning på fasta medier inom teknisk arbetshygien. Nuläge och framtida utvecklling. 1983.
Lågfrekventa magnetiska fält, biologi och hälsa - en uppdatering av kunskapsläget. Bengt Arnetz,
Elisabeth Birke, Bengt Knave, Lars-Erik Paulsson och Claes Ramel. 1994.
Metaller hos människa. Biologisk monitoring av. Carl-Gustaf Elinder, Lars T. Friberg, Gunnar F.
Nordberg. 1991.
Mäta eller åtgärda? Om strategier för undersökning och mätning i arbetsmiljön. 1987.
Mätstrategi för praktiker. Fakta och synpunkter om mätstrategiska problem vid arbetshygieniska
mätningar av luftföroreningar.
Sjuka byggnader - en kunskapsöversikt. Jan Sundell. 1987.
Våra rutiner för kemiska produkter. En handbok.
Våra rutiner för kemiska produkter. Ett 7-punktsprogram.
Välj rätt kemikalieskyddshandske!

Anslag till toxikologiskt forskningsprogram.
Mikroorganismer som arbetsmiljöproblem. 1982.
Smörj- och kylmedel vid metallbearbetning. Lägesrapport kring arbetsmiljöproblem. 1981.
Smörj- och kylmedel vid metallbearbetning. Toxikologisk genomgång av ingående kemikalier. 1986.
Toxikologiprogrammet 1985 - 1991. Utvärderingsrapport. Tor Norseth, Sven Hernberg. 1992.

Volym 13 Belysning - Lösningsmedel - Ventilation

Bra belysning på jobbet.
Bra belysning på jobbet. Att diskutera.
Bra belysning på bygget.
Bra belysning på jobbet. Bildskärmsarbete.
Bra belysning på jobbet. Detaljhandeln.
Bra belysning på jobbet. Gjuteriindustrin.
Bra belysning på jobbet. Grafiska branschen.
Bra belysning på jobbet. Restaurangbranschen.
Bra belysning på jobbet. Verkstadsindustrin.

Forskning beträffande lösningsmedel i arbetsmiljön. 1979.
Lösningsmedel. Praktiska åtgärder som gör jobbet säkrare.
Riskerna med lösningsmedel. Bättre arbetsmiljö vid rengöring och avfettning.
Riskerna med lösningsmedel. Bättre arbetsmiljö vid sprutmålning och lackering.
Riskerna med lösningsmedel. Medicinska erfarenheter - Tekniska åtgärder.

Riskerna med lösningmedel. Måleri och lackering.

Asbest i ventilationsanläggningar. Bertil Clavensjö, Per Höjerdal. 1986.
Bättre luft. En handledning om ventilationsunderhåll för bättre arbetsmiljö från Arbetarskyddsfonden.
Bättre luft. Utgiven av Arbetarskyddsfonden i samarbete med arbetsmarknadens parter.
Din bästa luftaffär. Om projektering och upphandling av industriventilation.
Du i praktiken. En handbok om Drift och Underhåll av ventilationsanläggningar.
Ventilation - tekniskt klimat. Om forskningsfronter i icke-industriella arbetslokaler. Jan Sundell. 1987.

Volym 14 Bullerbekämpning

Bekämpa bullret. Exempel på metoder och lösningar inom olika branscher i Sverige. Hans Elvhammar
& Lars Landström. 1990.
Buller bekämpning.
Buller bekämpning. Principer och tillämpning.
Buller bekämpning. Betongvaruindustrin.
Buller bekämpning. Cellulosa och pappersindustrin.
Buller bekämpning. Grafiska industrin.
Buller bekämpning. Gruvindustrin.
Buller bekämpning. Livsmedelsindustrin.
Buller bekämpning. Stenindustrin.
Buller bekämpning. Sågverksindustrin.
Buller bekämpning. Textilindustrin.
Buller bekämpning. Träindustrin.
Buller bekämpning. Verkstadsindustrin.
Buller bekämpning. Elektrostålverk.
Buller bekämpning i elektrostålverk. Delrapport 2. Akustiska modeller för ljusbågsugnen som bullerkälla. Douglas McQueen.

Buller och vibrationer ombord. Berg, Bråfelt, Folkeson.

Volym 15 Utbildning - Skolan

Det nya kompetenslyftet. Idéskrift om utveckling av arbetsplatser och anställda i Sverige och Europa.
Mats Utbult & Birgitta Frejhagen. 1995.
Mer valuta för informationspengarna.
UI-rapporten. Fondens stöd till utbildning och information - förslag till framtida inriktning. 1986.

Arbetsmiljöfonden och högskoleutbildningen. Ett förslag för en bättre arbetsmiljö. Jan-Eric Degerblad, Daniel Enquist, Svante Sjöberg. 1994.
Arbetsmiljön i skolan - en forskningsöversikt från Arbetarskyddsfonden. 1986.
Att utveckla skolans sociala arbetsmiljö - ett fortbildningsmaterial för skolans personal. Gunnar Berg.
1986.
Eleva för bättre arbetsmiljö i skolan. Lärarhandledning, 1989.
Eleva högstadiet. 1994.
Eleva lågstadiet. 1994.
Eleva mellanstadiet. 1994.
Ett psykosocialt arbetssätt. Utvärdering av ett personalvårdsförsök för lärare. Monica Ahlin, Elisabeth Jonsson. 1979.
Förbättra grundskolan. En modell för ett utvecklingsarbete. Gunnar Berg, Leif Brettell, Ulf Nytell, Erik Wallin. 1987.
Skolans arbetsmiljö. Pågående och avslutade projekt 1972 - 1982. 1982.
Skolan som arbetsplats. En sammanfattning av ett forskningsprojekt om lärares och skolledares arbets-
villkor. 1986.
Skolans sociala arbetsmiljö - vad forskningen visar. Gunnar Berg. 1985.
Skolor i förändring. Exempel på lokalt förändringsarbete på grund- och gymnasieskola. Annika Burholm, Casten von Otter, Lennart Svensson. 1990.

Bilaga 4 till serie B 3

Översatta rapporter:

Volym 1
Odaterad Die Wirkung von Lösungsmittel
Siivous työympäristönä
Swedish Work Environment Fund Summaries
Liuottimet
Make the Job Easier
Working Environment in Sweden
Environnement des lieux de travail en Suède
El ambiente laboral en Suecia
Die Arbeitshygiene in Schweden

1975 Research for a better Work environment

1977 Silicosis
Asbestos
Metals
Surface Treatment
Welding
Melu ja sen torjunta
Better Working Environment in Sawmills

1980 Solvents in the Work environment

1982 The working environment for local public transport personnel

1983 Metalworking Fluids
Micro-organisms as an Occupational Hazard

1984 Mobile workstation for maintenance Work
Programme of activities and budget 1983/84 - 1985/86

1985 Ventilation and the Working Environment
Strategies for the investigation of Chemical factors in the working environment
Working environment

Volym 2
1986 Farene ved Loesemidler
Liuotinaineet
Labour Law Research in Twelve Countries
Psychology at Work
Labour Law Research 1986

1987 Behavioural Scientist and Workers
Paints, Varnishes, Adhesives
Rewarding Work
Working Environment in Sweden
Occupational Shoulder and Neck Disorders

New Technology, Working Life and Management in Sweden
A New Era for Technical and Clerical Staff in Industry
The Working Conditions of Engineer Officers in the Swedish Merchant Navy
The New Managers
Work Organization and Human Nature
The heart at Work

Volym 3
1988 Gruppenarbeit bei Volvo
A New World of Work
Toward a Learning Organisation
To measure or to take direct remedial action?
Team-Work in Swedish Occupational Health Services

1989 Working Flexible Hours in Time and space
Stress, health, job satisfaction
Factory worker into Software worker
Man and Technology in interaction
New Job content produces good results
Quick selection guide to chemical protective clothing
Occupational accidents

1990 Eine Neue Arbetitswelt
Reforming Industrial Work - Principles and realities
As welders aren´t made of steel
Fight the Noise
Post-Taylorism
Le Post-Taylorisme

Volym 4
1993 Work-related musculoskeletal disorders
Occupational toxicology
1994 Activities and Priorities
Electromagnetic Fields
Accident Prevention
Learning at Work
1995 The Driver´s Workplace
Computer Technology and Work
Health Care Home Care
Allergies
Swedish Research on the Medical Effects of Noise

Bilaga till serie C 4:1

Diarieplan/förteckning över saknummer

10 Författningar, organisation m.m.
100 Ekonomisk hjälp som ej faller inom fonden
11 Författningar och föreskrifter
12 Organisation, arbets- och kansliordning
13 Arkiv- och registreringsfrågor
14 DISA/ADB
15 Förslagsverksamhet
16 Statistik
19 Övrigt

20 Personal
21 Allmänna löne- och anställningsfrågor
22 Tjänstetillsättningar
23 Personalutveckling, utbildning m.m.
24 Ledamöter i styrelser
25 Skyddskommitté
29 Övrigt

30 Ekonomi
31 Kontoplan
32 Budgetärenden, årsbokslut, revision m.m.
33 Regeringsbeslut angående disponering av fondmedel
34 MBL-medel, regionala skyddsombud
35 Förvaltningsavgifter m.m.
36 Upphandling
39 Övrigt

40 Lokaler, inventarier
41 Fondens kansli m.m.
43 Inventarier
44 Varuinköp
49 Övrigt

50 Verksamhetsplan, remisser, utredningar
51 Verksamhetsplan
52 Verksamhetsberättelse
53 Betänkande, remisser
54 Utredningar, rapporter
59 Övrigt

60 Program- och arbetsgrupper, projekt- och konsultärende
61 Programgrupper
62 Arbetsgrupper
63 Konsulter, avtal m.m.
64 Preliminära projekt
65 Samarbete med andra organisationer
69 Övrigt

70 Informationsärenden
71 Konferenser, seminarier och symposier
72 Kampanjer
73 Förfrågningar angående fondens verksamhet
74 Tryckning av material, offert/anbud, sammanfattningar
75 Översättningar
76 Utställningar, mässor
79 Övrigt

80 Internationella ärenden
81 Utländska förfrågningar
82 Internationellt samarbete
83 Internationella möten
84 Arbetsmiljöattachéverksamhet, rapporter
89 Övrigt

90 Studiebesök och resor
91 Studiebesök och resor
99 Övrigt
999 Utgår

Kontroll

Skapad	2001-02-02 00:00:00
Senast ändrad	2024-12-19 14:37:56

Styrelsen för arbetarskyddsfonden (ASF) / Arbetsmiljöfonden (AMFO)

Grunddata

Innehåll och historik

Kontroll

Serier (7 st)