Arkiv

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420637

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/y1B9OwqgwuZ0xO1eMvy08B

ExtraID

420637

Omfång

357,9 Hyllmeter (-)

Datering

1949 – 2000 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby

Arkivbildare/upphov

Arbetarskyddsstyrelsen (Arkivbildare)

Alternativa namn: ASS

Innehåll och historik

Innehåll

Arbetsmedicinska avdelningen, senare forskningsavdelningen, tillkom som ett resultat av en rad arbetarskyddspolitiska och organisatoriska förändringar i samband med Arbetsmedicinska institutets integrering i Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) den 1 juli 1972. Det dåvarande Arbetsmedicinska institutets fem avdelningar sammanfördes till en arbetsmedicinsk avdelning med självständiga enheter (arbetsfysiologi, arbetspsykologi, kemisk, medicinsk, teknisk). I samband med integreringen ersattes även de tidigare styrelserna för de båda myndigheterna med en ny, gemensam styrelse. Tillsammans med tillsynsavdelningen och administrativa avdelningen utgjorde arbetsmedicinska avdelningen strukturen hos ASS.

I arbetsmedicinska avdelningens arbetsuppgifter ingick att genom forsknings- och utredningsverksamhet dels skapa underlag för ASS anvisnings- och tillsynsarbete, dels tillgodose övriga myndigheters, arbetsmarknadspartners, branschers, maskintillverkares, tekniska planerares och andras behov av kunskaper i arbetsmiljöhänseende. En annan betydelsefull uppgift för avdelningen var att medverka vid den interna och externa personalutbildningen samt att bedriva en informations- och dokumentationsverksamhet på arbetsmiljöområdet. Avdelningen fick också tillgodose den efterfrågan på olika undersökningar som förelåg inom arbetslivet genom att utföra uppdragsundersökningar. Ett led i verksamheten var även att medverka i det internationella samarbetet på området.

Arbetsmedicinska avdelningen ändrade den 1 juli 1980 namn till Forskningsavdelningen. år 1974 öppnade forskningsavdelningen en filial i Umeå. 1979 invigdes nya lokaler för verksamheten både i Solna och Umeå.

I och med arbetsmiljöforskningens ökade betydelse blev frågan om ett fristående forskningsinstitut aktuell. Den 1 juli 1987 bröt man loss delar av ASS verksamhet för att bilda ett fristående forskningsinstitut på arbetsmiljöns område. ASS forsknngsavdelning, delar av utbildningsenheten och biblioteket omvandlades till Arbetsmiljöinstitutet (AI). Regeringen ville på såsätt markera forskningens fria ställning gentemot förvaltningsmyndigheten ASS.

Myndighetens arkiv

Viktiga handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av handlingarna rör de projekt som ASS forskningsavdelning i Solna bedrivit. Administativa handlingar rörande personal och räkenskaper förvarades efter ASS delning år 1987 även fortsättningsvis hos ASS administrativa avdelning. Projekthandlingarna är i arkivet indelade efter enhet varvid projektet bedrivits. Handlingar som rör projektet är exempelvis protokoll, forskningsmaterial och rapporter. ASS forskningsavdelning utförde även analysbeställningar, vilka utgör en annan stor handlingskategori. Dessutom finner man i arkivet bland annat protokoll, korrenspondens, publikationer och rapporter (varav huvuddelen är projektbundna).

ASS forskningsavdelning bedrav även utbildningsverksamhet inom arbetslivs- och arbetsmiljöområdet. Dessa handlingar övertogs vid myndighetens upphörande år 1987 av AI, där utbildningarna fortsättningsvis gavs. Även handlingar rörande konferenser och seminarier överfördes till AI. Pågående projekt som inte avslutades vid ASS överfördes till AI.

Omfång:
Arkivet omfattar närmare 1000 volymer om c:a 70 hyllmeter. Till arkivet hör även fotografier, negativ, diabilder vilka förvaras separat.

Sökingångar:
ASS forskningsavdelning förde eget diarium, där register finns till allmänna diarier. Man förde även diarier över analysbeställningar. ASS upprättade även projektkataloger över de projekt som bedrevs vid myndigheten. Alla projekt som återfinns i projektkatalogen finns dock ej arkivlagda då handlingarna till dessa saknas. Administativa handlingar rörande projekt kan även finnas i diariet.

Arbetarskyddsstyrelsens handlingar för åren 1973-1989 har ordnats som två delarkiv efter den uppdelning som förekom på myndigheten; den administrativa avdelningen och tillsynsavdelningen. Man kan behöva olika sökingångar för att kunna ta del av arkivmaterialet och i särskilda fall måste man dessutom samla information från båda delarkiven för att komma vidare i sina sökningar. En utgångspunkt är att vända sig till den administrativa avdelningens diarie-/dossierplaner där de myndighetsgemensamma aktregistren finns. För arbetsmedicinska avdelningens/forskningsavdelningens handlingar vänder man sig till Arbetsmiljöinstitutets arkiv (referenskod Arkiv, SE/RA/420699).

Avdelningsdiarier, tillsynsavdelningen, C1A och C1B
Diariet i serie C1A är upprättat i kronologisk ordning, d.v.s. i löpnummerordning för respektive år, medan i serie C1B är diariet i alfabetisk ordning. Det har inte gått att få fram hur det alfabetiska diariet är tänkt att fungera, men ett antal faktorer kan ha bidragit till problematiken. Tillsynsavdelningens kontor låg till en början utspridda i Stockholm (upp till 11 kontor) innan flytten till gemensam byggnad i Västra skogen (Solna). I samband med flytten slogs diarierna för tillsynsavdelningens enheter ihop. Detta kan delvis ha gjort att användbarheten av det alfabetiska diariet numera är något begränsad. Vidare har tillsynsavdelningen serie F1A ordnats om en enligt ärendegrupp, vilket innebär att den interna ordningen inte längre är ursprunglig och därmed är den alfabetiska kopplingen till diariet i serie C1B bruten. För att ytterligare belysa svårigheterna kan nämnas att alla finländska företag ordnades under Oy, vilket syftar på Osakeyhtiö (=akteibolag).

Diarie-/dossierplaner, administrativa avdelningen, D1
Diarie-/dossierplaner för administrativa avdelningen, tillsynsavdelningens och Forskningsavdelningens handlingar ligger i administrativa avdelningens serie D1. Det allmänna aktregistret (sakregistret) utgör en systematisk sökingång till Arbetarskyddsstyrelsens diarieförda handlingar under tiden 1974-1989. administrativa avdelningens dossiéer finns huvudsakligen under grupp 0, tillsynsavdelningens akter finns i grupperna 1-6 och Forskningsavdelningens handlingar finns i grupp 8. Därtill visar det alfabetiska aktregistret vilken ärendegrupp som ett ämne tillhörde, d.v.s. registren fungerar som korsreferenser till varandra.

Handlingar ordnade efter diarie-/dossierplanen, tillsynsavdelningen, F1A
Serien är ordnad efter ärendegrupp. Den lämpligaste sökingången för att exempelvis hitta material om asbest är först gå till det alfabetiska aktregistret i Administrativa avdelningen, D1. Här får man fram den ärendegrupp som asbest tillhör, vilket i detta fall är 511 (kan även förekomma under ärendegrupp 514, om klassificerad som damm istället). Därefter går man till tillsynsavdelningens serie F1A, letar upp ärendegrupp 511 och då får man fram alla diarieförda handlingar som berör just denna arbetsmiljöfråga.

Om en diarieförd handling hade många bilagor lades det material som inte fick plats i den ursprungliga mappen i en bilageserie, tillsynsavdelningen F1B. Det står skrivet intill stämpeln med ärendegrupp och diarienummer hur många bilagor som ingick i ärendet. Var det ett fåtal bilagor finns de samlade i serie F1A, medan bilageserien innehåller mer skrymmande material som böcker, kompendier, ritningar och dylikt.

Bilagor till handlingar ordnade efter diarie-/dossierplanen, tillsynsavdelningen F1B
I bilageserien är handlingarna ordnade kronologiskt i löpnummerordning. Däremot saknas ärendegruppen (saknummer) på handlingarna. För att ta reda på till vilken ärendegrupp en bilaga tillhörde vänder man sig till tillsynsavdelningens kronologiska diarium, serie C1A. I det diariet finns kortfattad information med bl.a. rubrik, ärendegrupp och löpnummer för varje ärende. När man har en ärendegrupp kopplad till diarienumret kan man leta upp själva ärendet bland de diarieförda handlingarna i serie F1A som bilagan tillhör.

Enheten för medicinska och sociala frågor
Kungliga Arbetarskyddsstyrelsen var under sin verksamhetstid (1949-1973) indelad i olika byråer och sektioner, däribland den medicinska och den sociala sektionen. När Arbetarskyddsstyrelsen bildades om övergick dessa två sektioner till en gemensam enhet inom Tillsynsavdelningen. I förteckningen för Arbetarskyddsstyrelsen återfinns den medicinska sektionens handlingar i Tillsynsavdelningens serie F5, medan den sociala sektionens handlingar hittar man i serie F6.

Sekretess:
I ASS arkiv skyddas ett litet antal utav forskningshandlingarna av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detsamma gäller vissa utav uppdragsrapporterna. Aktuella lagrum inom OSL är 32 kap samt 24 kap 8§.

Gallring:
Med stöd av RA-FS 1999:1, om gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet, antogs år 2001 ett lokalt gallrinsbeslut gällande ALi och dess föregångare ALFI, AI samt Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning.

Ansvarig för arkivet:
Arkivet överlämnades år 2003 till Riksarkivet (RA) från ALI som var tidigare arkivansvarig myndighet. RA övertog därmed ansvaret för att vårda, bevara och tillhandahålla handlingarna.

Allmän anmärkning

Arbetarskyddsstyrelsen, ASS, tidigare den centrala myndigheten för arbetarskyddsfrågor. ASS tillkom 1949 och ingick i Arbetarskyddsverket. ASS var chefsmyndighet för Yrkesinspektionen (YI), som hade huvudansvaret för tillsynen av arbetsmiljön på det lokala planet. ASS och YI ombildades 2001 till Arbetsmiljöverket.

Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelningar övergick i Arbetsmiljöinstitutet 1987.

Källa: www.ne.se

Kontroll

Källa	Arkivförteckning
Skapad	2003-03-13 00:00:00
Senast ändrad	2022-04-28 10:49:46

Arkiv (12 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
01	Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning i Stockholm	1972 – 1987	Serien i arkivboxar. Serien avslutad.
02	Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning i Umeå	1974 – 1987
03	Arbetarskyddsstyrelsen Tillsynsavdelningen	1958 – 1989
04	Arbetarskyddsstyrelsen Tekniska byråerna
05	Arbetarskyddsstyrelsen Trafiksektionen
06	Arbetarskyddsstyrelsen Skogssektionen 1958-1986		Organisation och instruktion: Genom beslut av 1948 års riksdag grundades skogsavdelningen den 1 juli 1949 i samband med inrättandet av Kung. Arbetarskyddsstyrelsen. Den tidigar skogs- och flottledsinspektionen omorganiserades; inom Arbetarskyddsstyrelsen bildades skogsyrkesinspektionen med en skogsavdelning samt två skogsyrkesdistrikt. Skogsyrkesinspektionsdistrikten omfattade det norra (Umeå) med ansvar för de fyra nordligaste länen: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län samt det södra (Stockholm) som ansvarade för övriga delar av landet. Tillsynen ino det södra distriktet sköttes av skogssektionen och dess chef fungerade som skogsyrkesinspektör i distriktet. Den 1 juli 1966 särskildes skogssektionens funktioner då inspektionsverksamheten för skogsarbete bröts ut ur Arbetarskyddsstyrelsen och det södra distriktet blev ett fristående organ. Denna delning motiverades av styrelsens utredning som visat att mekaniseringen av skogs- och flottningsarbetet lett till att arbetsskadorna ökat avsevärt. Se vidare instruktioner för skogssektionen i allmän verksstadga 1955:3. ARBETSUPPGIFTER Skogsavdelningens (från 1965 kallad skogssektionen) övergripande uppgifter vari huvudsak indelade i två typer av ärenden av ärenden: Det första avsåg ärenden rörande förebyggande av ohälsa i skogs- och flottningsarbete därsektionen bl.a. utarbetade förslag till anvisningar och föreskrifter till skydd mot yrkesfara samt anvisningar angående tillämpningen av skogsförsäkringslagen. Skogsavdelningen meedvärkade även vid granskning av förslag till skyddsföreskrifter, broschyrer och affischer som utarbetades inom Föreningen Skogsbrukets Arbetarskydd och av arbetsgivare inom skogsbruket. Mot jordbruket bedrevs flera upplysningskampanjer under 1950- och 60-talen med bl.a. upplysning kring förarskudd i traktorer i form av skyddshytt, ram eller båge. Kampanjerna gav resultat och statistiken visar hur dödsolyckorna minskade kraftigt efter att kraven införts. Det andra avsåg ärenden rörande tillfälliga bostäder och stall vid skogs- och flottningsarbete där sektionen behandlade förfrågningar angående dispenser från skogsförläggningslagen. Sektionen utarbetade även, på begäran från arbetsgivare, ritningar med förslag på skogsförläggningar och skogsstall samt personalbodar och raststugor. Utöver detta granskade de även ritningar till dylika byggnader som sänts in från fabrikanter. Till och med juni 1972 sorterades skogssektionen direkt under styrelsens generaldirektör och fr.o.m. 1 juli 1972 utgjorde den en fristående sektion inom tillsynsavdelning. Skogssektionen avskaffades fr.o.m. 1 juli 1973 och uppgifterna övertogs av Arbetarskyddsstyrelsens tillsynsavdelnings maskinbyrå. I samband med en omorganisation av den allmänna yrkesinspektionen, då antalet distrikt utökades, införlivades skogsyrkesinspektionen med denna 1 juli 1974. Arkivets har gallrats på föremål enligt beslut ADP 2006/15561. Förteckningsarbetet slutfördes sommaren 2006 av Elin Persson och Bernhard Norrman. Volymerna har kartonglagts där inget annat anges. Litteratur: "Arbetsmiljön. En grundresa i välfärdsbygget" Arbetarskyddsstyrelsen 1999.
07	Arbetarskyddsstyrelsen Sociala sektionen
08	Arbetarskyddsstyrelsen Arbetstidsbyrån
09	Arbetarskyddsstyrelsen Medicinska sektionen		MEDICINSKA SEKTIONEN ÖVERLÄKAREN (1949-1973 juni) Organisation och instruktion Genom beslut av 1948 års riksdag grundades medicinska avdelningen den 1 juli 1949 i samband med inrättandet av Kungl. Arbetarskyddsstyrelsen. Den medicinska avdelningen inom Arbetarskyddsstyrelsen var en stabsfunktion med medicinsk rådgivning till avdelningar och sektioner inom Arbetarskyddsstyrelsen samt till yrkesinspektionen. Medicinska sektionen hade till uppgift att biträda andra byråer och sektioner inom Arbetarskyddsstyrelsen och de olika delarna av yrkesinspektionen med medicinska expertkunskaper. Frågeställningar av allmänmedicinsk, yrkeshygienisk och socialmedicinsk anknyting kunde hänskjutas från byråer och avdelningar till sektionen. Överläkare samt biträdande läkare var direkt underställda generaldirektören. En stor del av arbetet inom medicinska sektionen upptogs av ärenden som diariefördes och redovisades inom andra organisationsenheter inom verket. Se vidare instruktion för Arbetarskyddsstyrelsen nr. 819 den 17 december 1948. Arbetsuppgifter Medicinska avdelningens (från 1965 kallade medicinska sektionen) övergripande arbetsuppgifter var, enligt instruktion för Arbetarskyddsstyrelsen nr 819 samt Arbetsordningen för KAS fastställd 29.11.1971, i huvudsak indelade i fyra typer av ärenden: * Ärenden av medicinsk yrkeshygienisk eller socialmedicinsk natur samt övriga medicinska ärenden som krävde medicinsk bedömning. * Ärenden rörande företagshälsovård, särskilt dennas medicinska del. * Ärenden rörande besiktningsläkare. * Ärenden rörande yrkesinspektionens läkares verksamhet. Överläkaren hade även skyldighet att med uppmärksamhet följa den vetenskapliga utvecklingen inom sitt verksamhetsområde, hålla styrelsen underrättad härom och framställa de förslag han fann påkallade. Överläkaren medverkade vid yrkesrådgivning med hänsyn till fara för ohälsa och olycksfall i arbete. I samband med en omorganisation av den allmänna yrkesinspektionen uppgick medicinska sektionen i Arbetarskyddsstyrelsens tillsynsavdelning enhet för medicinska och sociala frågor från och med 1 juli, 1973. Arkivinformation Medicinska sektionens arkiv omfattar handlingar från 1935-1973 juni. Vissa handlingar ur serie E1 har under tidigare ordningsarbeten sorterats om efter ändringar i dossierplanen 1976-01-16 samt 1977-03-03. Sökingångar till arkivet: Diarier över in- och utgående skrivelser (C1) Arkivförteckning Allmänna aktregistret/diarie- dossiéplan (se Kanslibyråns förteckning 1949-1973) Arkivet domineras av följande serier: Inkommande handlingar och korrespondens, bestående av allmänna akter ordnade efter dossieplanen (E1), Arbetsbok för minderåriga (E2), Rapporter och skrivelser från läkare (E3) samt inkomna kopior av journaler över arbetstagare i blyexponerat arbete (E4). Gallring: Arkivet har gallrats på föremål enligt beslut ADP 2006/15561. Arbetsböcker för minderåriga har utgallrats med undantag för var tioende årgång enligt Kungl. brev, maj 1942. Gallringsfrist 28 år räknar från vederbörande arbetares födelseår. Förteckningsarbetet slutförden sommaren 2006 av Elin Persson och Bernard Neuman. Litteratur Instruktion för Arbetarskyddsstyrelsen nr. 819, 17 december 1948. Medicinska sektionens verksamhetsberättelser 1949-1972.
10	Arbetarskyddsstyrelsen Kanslibyrån
11	Arbetarskyddsstyrelsen Administrativa avdelningen	1973 – 1989	Registreringsarbete pågår, se pappersförteckning i forskarexpeditionen.
12	Arbetarskyddsstyrelsen	1990 – 2000