Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Statens Industriverk Huvudarkivet

Statens Industriverk SIND

Basic data

Reference codeSE/RA/420668/01
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/qWMKfDfeP4sZS8qxOIUBM1
Extra ID420668.01
Extent
518.4 Hyllmeter  (-)
Date
1965 – 1991  (Tidsomfång)
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Record creator / Origination
Statens industriverk, 1973 – 1991 (Arkivbildare)
Alternativa namn: SIND
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Content and Biographical History

Scope and Content
VERKSAMHET

Statens Industriverk (SIND) bildades den 1 juli 1973, och är delvis sprunget ur Kungl. Kommerskollegium. Verket sorterade under Industridepartementets arbetsområde och hade en styrelse tillsatt av regeringen. För förordning med instruktion för Statens Industriverk, se SFS 1983:701 och 1988:314.

Generaldirektören var chef för Industriverket samt ordförande för styrelsen. Verkets generaldirektörer har varit Eric Pettersson (1973-1983), Bengt Åke Berg (1983-1985) och Nore Sundberg (1985-1991).

SIND:s verksamhet kan delas in i två perioder: 1973-1982 och 1983-1991. Den 1 januari 1983 genomgick verket en större omorganisation och den 30 juni 1991 upphörde myndigheten och verksamheten överfördes till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Under perioden 1973-1982 arbetade SIND med industri-, energi- och mineralfrågor och hade tre huvudfunktioner inom dessa områden: utrednings- och planeringsverksamhet, stöd- och utvecklingsinsatser samt tillståndgivning samt andra myndighetsuppgifter av kontrollerande och reglerande natur. Samtliga områden har emellertid under åren karakteriserats av kraftiga omvandlingsprocesser.

SIND bestod under den här perioden av sex avdelningar: Administrativa byrån, Planerings- och utredningsbyrån, Industriavdelningen, Energibyrån, Mineralbyrån samt SIFU-enheten.

Administrativa byrån svarade för interna funktioner som organisation, planering, administrativ rationalisering, personaladministration, administrativ service, ekonomiadministration samt information och rättsfrågor.
Byrån svarade också för vissa administrativa uppgifter åt Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH), Statens elektriska inspektion (SEI), Nämnden för statens gruvegendom (NSG), Nämnden för energiproduktions-
forskning (NE), Nämnden för hantering av använt kärnbränsle (NAK), Sprängämnesinspektionen (SÄI) och Bergsstaten (BS).

Planerings- och utredningsbyrån utförde planerings- och utredningsuppgifter inom det industripolitiska området. Man handlade branschfrågor, långsiktiga prognoser och allmänna industripolitiska frågor.

Industriavdelningen flyttades den 1 juli 1973 från Kungl. Kommerskollegium. Den 1 juli 1976 flyttades
även Exportsekretariatet vid Kungl. Kommerskollegium över till SIND:s Industriavdelning. Inom Industriavdelningen handlades verkets stöd- och utvecklingsinsatser på det industripolitiska området. Insatserna omfattade företagsservice, utbildningsfrågor, branschprogram, finansiellt företagsstöd samt vissa myndighetsuppgifter i fråga om explosiva och brandfarliga varor. De fullgjorde också uppgifter beträffande statens huvudmannaskap och servicefrågor gentemot de regionala utvecklingsfonderna.

Energibyrån, Mineralbyrån och SIFU-enheten har förtecknats separat, varför deras verksamhet redogörs för närmare i respektive arkivbeskrivning.

I och med omorganisationen 1983 fick SIND delvis nya arbetsuppgifter. Statens Energiverk (STEV) tog över Energibyråns uppgifter. Regionala utvecklingsfrågor och ärenden rörande investeringsfonder tillfördes SIND, vilket medförde att industri- och regionalpolitik koncentrerades inom ett verk. SIND övertog också handläggningen av lokaliseringsstöd, offertstöd, investeringsbidrag och sysselsättningsstöd från Arbets-
marknadsstyrelsen (AMS) den 1 juli 1983. Regeringen, SIND och Länsstyrelsen fattade därmed beslut i dessa ärenden.

Perioden den 1 januari 1983 till 1988/89 bestod SIND av fem enheter. Fr.o.m. 1989/90 till den 30 juni 1991 fanns det fyra enheter.

Enheten för utredningar genomförde utredningar som gav underlag för regeringens och riksdagens industri- och regionalpolitik. Dessutom gav enheten information till SIND:s övriga enheter, företag, organisationer
och andra myndigheter.

Enheten för industriell omvandling och tillväxt (t.o.m. 1988/89) analyserade förutsättningarna för utveckling inom olika industrisektorer med syfte att stimulera till sådana åtgärder som kunde undanröja de problem som mötte en speciell företagsgrupp eller bransch.

Enheten för regionalutveckling och finansiellt stöd följde och påverkade den regionala utvecklingen i
olika delar av Sverige. SIND hade det centrala ansvaret för den regionalpolitik som fastställdes av regering
och riksdag. Alla stödärenden över 15 miljoner kronor (vid lägre belopp fattades beslut av länsstyrelserna) handlades av SIND. Enheten gav också stöd till svenska varvs- och rederiföretag.

Enheten för bransch- och småföretagsutveckling arbetade med frågor rörande konkurrenskraft och tillväxtförmåga hos de små företagen. Enheten samarbetade mead de regionala utvecklingsfonderna, bransch- och intresseorganisationer och enskilda eller grupper av företag.

Enheten för administration var indelad i underenheter för planering/ekonomi samt personaladministrativa frågor.

Den externa och interna informationen sköttes av Informationssekretariatet.

Nämnden för fartygsfinansiering lämnade synpunkter innan beslut fattades i frågor om statligt stöd
till fartygsfinansiering. SIND:s insatser skedde i första hand i form av stöd till beställare av ny- och ombyggnad av fartyg.


ARKIVBILDNING

I och med att SIND bildades och övertog arbetsuppgifter från Kungl. Kommerskollegium, överfördes
ett antal serier från dem till SIND. I förekommande fall anges detta i serieanmärkningarna.

Ett flertal handlingar är också överförda från AMS, då man 1 juli 1983 tog över vissa arbetsuppgifter
från dem. Även här anges det i förekommande fall i serieanmärkningarna.

SIND:s handlingar ordnades enligt verkets d/d-plan under gruppnummer 1-4 (1973-1982) och 1-6 (1983-1091). D/D-planen är i övervägande fall fogad till diarierna, men finns också tillsammans med arkivredovisningen i serie D 7. I samband med att diarieföringen datoriserades den 1 juni 1989 började
SIND med ett gemensamt diarium för hela verket, Diabas. Dessutom centraliserades det systematiska
och det alfabetiska registret. Dessförinnan hade SIND STÖD använts sedan 1 oktober 1987 som stöd
för diarieföringen. De diarieförda handlingarna är i huvudsak samlade i en serie, F 1. Undantaget är ett
flertal handlingar hörande till D/D-planens gruppnummer 4, som har bildat egna F-serier.

Tidigare har det bedömts att omorganisationen 1983 medförde så pass stora förändringar i arkiv-
bildningen, att den äldre arkivbildningen avslutades och en ny påbörjades. SIND:s arkiv har därför
tidigare varit uppdelat i "gamla SIND" och "nya SIND", med separata arkivförteckningar.



Inför föreliggande arbete då arkivet slutförtecknats beslutades emellertid att de båda förteckningarna
skulle slås samman till en enda. Detta för att undvika svåra gränsdragningsproblem samt underlätta för framtida forskning. Det synes också rimligt att handlingar från samma myndighet ligger ordnade inom samma arkivbildare, särskilt då arkivbildningen i gamla respektive nya SIND - trots allt - inte är alltför olikartad.

På samma sätt har arkiven efter Administrativa byrån, Planerings- och utredningsbyrån samt Industriavdelningen tidigare legat som separata arkivbildare. Denna uppdelning av myndigheten i
flera olika arkivbildare är till stor del borta.

Som tidigare antytts finns ett par undantag. SIND:s Energibyrå, som bildades den 1 juli 1973 och övertog verksamheten från Kungl. Kommerskollegiums elektriska byrå, har lagts som en egen arkivbildare. Detta eftersom handlingar från Energibyrån sedan tidigare är levererade via Elsäkerhetsverket (ELS) till Riksarkivet, och där bildar en egen arkivbildare. Energibyråns handlingar från SIND respektive ELS ska föras samman. SIND:s mineralbyrå samt SIND:s enhet för företagsutveckling (SIFU) har av praktiska skäl också ordnats och förtecknats för sig.

Få statistikhandlingar har påträffats. Däremot finns enkätsvar bland handlingarna ordnade efter D/D-planen (serie F 1 A). Statistiska sammanställningar ingår dessutom ofta i SIND:s PM-publikationer och böcker
(serierna B 6 A och B 6 B).

Beträffande Nämnden för fartygsfinansiering har protokoll, diarium och övriga handlingar samlats i serie
F 4.

Från verksamhetens början har System S använts för den ekonomiska redovisningen. Enligt verksamhets-
planerna ska System S ha funnits kvar fram till införandet av redovisningssystement BUS hösten 1989. Detta stämmer inte. 1987/88 - hösten 1989 användes system COSMOS på SIND.

Då SIND:s verksamhet upphörde 1991 överfördes ej avslutade ärenden till NUTEK. Detta gällde i huvudsak gruppnummer 45 och åren 1983-1991. Flera ärenden har därefter återförts till och förtecknats
in i SIND:s arkiv, och innehåller därför handlingar uppkomna hos NUTEK. Ett flertal volymer hörande
till gruppnummer 450-451, 453 och 457 har emellertid kvarlämnats i NUTEK:s arkiv eftersom de till övervägande del innehåller NUTEK-handlingar.


SAKNADE SERIER

Flera handlingar saknas förmodligen i SIND:s arkiv. Detta har endast angetts sporadiskt i tidigare arkivförteckningar. Nedan angivna serier är bekräftade saknade.

- Anpassningsgruppens protokoll och minnesanteckningar (1974-1982).
- Inventarieförteckningar (1973-1980).








GALLRADE SERIER

Riksarkivet har inte utfärdat några myndighetsspecifika gallringsbelut för SIND. Däremot har SIND
följt Riksarkivets allmänna gallringsbeslut.


Stockholm den 8 oktober 2007.

Jonas Almén

Lisa Qviberg
Biographical history
Statens industriverk



Nämnden för statens gruvegendom (NSG) tillkom den 1 juli 1973 (instruktion SFS 1973:567). Nämnden övertog förvaltningen och frågor om upplåtelsen av statens gruvegendom från Kommerskollegiets bergsbyrå. Nämnden var nära knuten till det samtidigt inrättade Statens industriverk, som beredde ärendena och verkställde nämndens beslut. NSG blev en helt självständig myndighet den 1 juli 1982, men upphörde den 30 juni 1993 i samband med att den statliga gruvegendomen avyttrades och den statliga prospekteringsverksamheten avvecklades.

Control

Created15/10/2007 00:00:00
Amended11/06/2025 17:52:10