Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
Här söker du i alla arkiv och register i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen.
Historik för Centralnämnden för fastighetsdata, (CFD) 1968 - 1995
Organisation och uppgifter Riksdagen beslutade 1968 och 1970 att reformera fastighetsregistrering och inskrivning av fastigheter vid fastighetsregistermyndigheter och tingsrätter. Syftet med reformen var att rationalisera hanteringen och förbättra tillgängligheten till fastighetsinformation. CFD inrättades som statlig kommitté år 1968 för att genomföra reformen. CFD ges en fast organisation och får 1971 en instruktion med myndighets status. CFD omlokaliseras från Stockholm till Gävle 1973. Myndigheten upphörde den 31 december 1995 i och med att den samorganiserades med statens lantmäteriverk till Lantmäteriverket.
CFD var organiserat i följande enheter: Fastighetsregister, inskrivningsregister, teknisk, drift, utveckling, stab och administrativ enhet. Huvudkontoret låg i Gävle och regionkontor fanns i Kiruna och Ronneby. CFD höll ett marknadsråd med representation från banker och kreditinstitut samt ett utvecklingsråd med deltagande från kommunala verksamheter.
CFD:s uppgift var att föra över information från böcker m m till ADB och bygga upp en databank där uppgifter om landets alla fastiheter lagras. Cirka 4,5 miljoner fastigheter finns införda i fastighetsdatasystemet. Reformen avslutades i september 1995 på Gotland. I uppgifterna ingick även att utveckla och tillhandahålla system som snabbt och enkelt ger tillförlitliga uppgifter om rättsliga förhållanden om mark, fastigheter, byggnader m m. CFD var också uppbördmyndighet för stämpelskatter och avgifter i samband med ärendehandläggning och uttag av handlingar.
Samband mellan myndighetens uppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag CFD inrättades för att åstadkomma ett ADB-baserat fastighetsregister och denna uppgift präglar arkivbildningen. Genom fastighetsregistret (FR) sker fastighetsregistrering och inskrivning av landets fastigheter. FR skall betjäna statliga myndigheter, kommuner, banker och kreditinstitut m fl som arbetar med frågor om mark, fastigheter, bebyggelse, bostäder, naturresurser och miljö. FR består av fyra delregister:
Fastighetsregistret innehåller uppgifter om församling, ev adress, areal, läge, planer och rättigheter mm för fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar.
Inskrivningsregistret redovisar uppgifter om ägarförhållanden, inteckningar mm. I detta register, förs också beslut och anteckningar t ex. servitut i olika ärenden in.
Byggnadsregistret innehåller information om byggnader, belägenhet samt taxeringsuppgifter. Kommunen sköter ajourhållningen och kan komplettera med tilläggsinformation som antal våningar och antal lägenheter.
Taxeringsuppgifter om fastigheter som ajourhålls av skattemyndigheterna innehåller bl a taxerad ägare, taxeringsvärde, standardpoäng, boyta, bebyggelsetyp, husform, VA-förhållanden, byggnadsår. Taxeringsuppgifterna redovisas i enlighet med den senaste fastighetstaxeringen.
I CFD:s övriga databaser finns det kompletterande uppgifter till FR där information hämtas och/eller bearbetas. Det finns fem databaser eller system:
Fastighetstaxeringsregister, som utgör komplement till byggnads- och taxeringsregistret. Här redovisas för bl a småhus-, hyreshus-, lantbruks- och industrienheter, byggnadsvärde, taxeringsår, mark, bostadsyta, byggnadsrätt, ägarkategori m m.
Adressregister, är ett delregister till fastighetsregistret och redovisar b la fastigheternas adress. Kommunen sköter ajuorhållningen och kan komplettera med tilläggsinformation. Adressuppgifterna är inte obligatoriska och finns därför inte för alla kommuner.
Koordinatregister, ingår i fastighetsregistret och redovisar fastigheternas läge, aktuell registerkarta, samfälligheter, gemensamhetsinrättningar, byggnader och fornlämningar.
Planregister, ett komplement till fastighetsregistret som redovisar planer och andra bestämmelser som reglerar markens användning.
Rättighetsredovisningssystem, som innehåller uppgifter om typ av rättighet och nyttjanderättshavare.
Andra register baserade på FR är: Fastighetsprisdatabas med uppgifter om fastighetsköp och omfattar alla typer av fastigheter. Samfällighetsföreningsregistret, med uppgifter om föreningens namn, typ, adress, styrelse mm. Pantbrevsregistret som förenklar hanteringen av pantbrev för banker och kreditinstitut, innehåller uppgifter om pantbrevsinnehavare och pantbrev. Bostadskreditsystem, som sköts på uppdrag av Statens Bostadskreditnämnd, innehåller information om statliga kreditgarantier för bostäder. Företagsinteckningsregister, med uppgifter om näringsidkare som gjort inteckning i sitt företag. Bolags- och föreningsregister, med uppgifter om t ex namn, adress, säte, organisationsnummer och styrelsesammansättning.
Sökingångar till arkivet Den ADB-baserade arkivförteckningen är ett instrument för sökning i arkivet.
Sekretess För vissa uppgifter i pantbrevsregistret tillämpas sekretess.
Gallringsregler CFD har tillämpat lokalt gallringsbeslut 1985-1995. För räkenskaps- och personalhandlingar har riksarkivets gallringsbeslut avseende system-S och SLÖR tillämpats.
Tillgänglighet
Upphovsrätt
Upphovsmannen
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
2010-12-21 00:00:00
Senast ändrad
2025-04-08 11:10:37
Historik för Centralnämnden för fastighetsdata, (CFD) 1968 - 1995
Organisation och uppgifter Riksdagen beslutade 1968 och 1970 att reformera fastighetsregistrering och inskrivning av fastigheter vid fastighetsregistermyndigheter och tingsrätter. Syftet med reformen var att rationalisera hanteringen och förbättra tillgängligheten till fastighetsinformation. CFD inrättades som statlig kommitté år 1968 för att genomföra reformen. CFD ges en fast organisation och får 1971 en instruktion med myndighets status. CFD omlokaliseras från Stockholm till Gävle 1973. Myndigheten upphörde den 31 december 1995 i och med att den samorganiserades med statens lantmäteriverk till Lantmäteriverket.
CFD var organiserat i följande enheter: Fastighetsregister, inskrivningsregister, teknisk, drift, utveckling, stab och administrativ enhet. Huvudkontoret låg i Gävle och regionkontor fanns i Kiruna och Ronneby. CFD höll ett marknadsråd med representation från banker och kreditinstitut samt ett utvecklingsråd med deltagande från kommunala verksamheter.
CFD:s uppgift var att föra över information från böcker m m till ADB och bygga upp en databank där uppgifter om landets alla fastiheter lagras. Cirka 4,5 miljoner fastigheter finns införda i fastighetsdatasystemet. Reformen avslutades i september 1995 på Gotland. I uppgifterna ingick även att utveckla och tillhandahålla system som snabbt och enkelt ger tillförlitliga uppgifter om rättsliga förhållanden om mark, fastigheter, byggnader m m. CFD var också uppbördmyndighet för stämpelskatter och avgifter i samband med ärendehandläggning och uttag av handlingar.
Samband mellan myndighetens uppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag CFD inrättades för att åstadkomma ett ADB-baserat fastighetsregister och denna uppgift präglar arkivbildningen. Genom fastighetsregistret (FR) sker fastighetsregistrering och inskrivning av landets fastigheter. FR skall betjäna statliga myndigheter, kommuner, banker och kreditinstitut m fl som arbetar med frågor om mark, fastigheter, bebyggelse, bostäder, naturresurser och miljö. FR består av fyra delregister:
Fastighetsregistret innehåller uppgifter om församling, ev adress, areal, läge, planer och rättigheter mm för fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar.
Inskrivningsregistret redovisar uppgifter om ägarförhållanden, inteckningar mm. I detta register, förs också beslut och anteckningar t ex. servitut i olika ärenden in.
Byggnadsregistret innehåller information om byggnader, belägenhet samt taxeringsuppgifter. Kommunen sköter ajourhållningen och kan komplettera med tilläggsinformation som antal våningar och antal lägenheter.
Taxeringsuppgifter om fastigheter som ajourhålls av skattemyndigheterna innehåller bl a taxerad ägare, taxeringsvärde, standardpoäng, boyta, bebyggelsetyp, husform, VA-förhållanden, byggnadsår. Taxeringsuppgifterna redovisas i enlighet med den senaste fastighetstaxeringen.
I CFD:s övriga databaser finns det kompletterande uppgifter till FR där information hämtas och/eller bearbetas. Det finns fem databaser eller system:
Fastighetstaxeringsregister, som utgör komplement till byggnads- och taxeringsregistret. Här redovisas för bl a småhus-, hyreshus-, lantbruks- och industrienheter, byggnadsvärde, taxeringsår, mark, bostadsyta, byggnadsrätt, ägarkategori m m.
Adressregister, är ett delregister till fastighetsregistret och redovisar b la fastigheternas adress. Kommunen sköter ajuorhållningen och kan komplettera med tilläggsinformation. Adressuppgifterna är inte obligatoriska och finns därför inte för alla kommuner.
Koordinatregister, ingår i fastighetsregistret och redovisar fastigheternas läge, aktuell registerkarta, samfälligheter, gemensamhetsinrättningar, byggnader och fornlämningar.
Planregister, ett komplement till fastighetsregistret som redovisar planer och andra bestämmelser som reglerar markens användning.
Rättighetsredovisningssystem, som innehåller uppgifter om typ av rättighet och nyttjanderättshavare.
Andra register baserade på FR är: Fastighetsprisdatabas med uppgifter om fastighetsköp och omfattar alla typer av fastigheter. Samfällighetsföreningsregistret, med uppgifter om föreningens namn, typ, adress, styrelse mm. Pantbrevsregistret som förenklar hanteringen av pantbrev för banker och kreditinstitut, innehåller uppgifter om pantbrevsinnehavare och pantbrev. Bostadskreditsystem, som sköts på uppdrag av Statens Bostadskreditnämnd, innehåller information om statliga kreditgarantier för bostäder. Företagsinteckningsregister, med uppgifter om näringsidkare som gjort inteckning i sitt företag. Bolags- och föreningsregister, med uppgifter om t ex namn, adress, säte, organisationsnummer och styrelsesammansättning.
Sökingångar till arkivet Den ADB-baserade arkivförteckningen är ett instrument för sökning i arkivet.
Sekretess För vissa uppgifter i pantbrevsregistret tillämpas sekretess.
Gallringsregler CFD har tillämpat lokalt gallringsbeslut 1985-1995. För räkenskaps- och personalhandlingar har riksarkivets gallringsbeslut avseende system-S och SLÖR tillämpats.