Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kammarkollegiet. Kansliet ca 1618-1879

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/521/521.01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/VKYNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
509 Hyllmeter 
5310 Volymer 
Datering
1539 – 1932  (Tidsomfång)
1612 – 1879  (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmVolymerna B III a 1:1, B III a 2:1 och E IV:2-3, 5-7 är skannade och tillgängliga i digital form. Särskilt tillstånd krävs för att få se originalen, kontakta Sektionen för arkiv och samlingar, Avdelning Marieberg.
Volymerna F I:2-4, 6 är kvar på Kammarkollegiet./ JG 2023-10-02.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)
Arkivförteckning (godkänd): F häfte (F-exp/pärm) (Aktuariekont:s oinbundn akter)
Personregister: Prk (F-exp/kort) (Befordringsakter: personreg)
Sakregister (F-sal/Mikrokort) (Register över skattebrev, alfabetiskt efter fastighetsnamn)
Sakregister: Srk (F-exp/kort) (Befordringsakter: tjänstereg)
Sakregister: Srs (F-exp/band) (Memorial i Kammarkoll:s prot)
Sakregister: Srs (F-exp/band) (Kammarkoll:ii und utlåt 4 bd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Kammarkollegiet, 1618 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Kammarkollegiets kansli räknar sin upprinnelse från början av 1600-talet. Kammarordningen 1618 lämnar de första föreskrifterna om kansliarbetet och nämner kanslipersonal, en sekreterare och två referendarier. Att ansatser till ett kansli dock funnits något tidigare visar förekomsten av registratur och diarier från och med 1612; protokollserien börjar däremot först 1635, sedan räknekammaren genom 1634 års regeringsform definitivt utformats som ett kollegium.1).

Under de nämnda befattningshavarna växte efter hand fram ett växlande antal av lägre kanslitjänstemän, kopister, kansliskrivare (kanslister), rättegångsskrivare, notarier, aktuarie (från 1652/53), registrator (från 1661). Genom uppgifternas fördelning mellan vissa av dessa skedde en faktisk uppdelning av kansliet på underavdelningar, referendarie-, aktuarie- och registratorskontoren, vilka dock ej som vid den samtidigt skeende kontorsbildningen inom kollegiet i övrigt resulterade i uppkomsten av formellt självständiga enheter med egen arkivbildning. Endast i aktuariekontoret, som bl.a. var vårdare av kansliets arkiv, uppstodo särskilda arkivserier. särskild under handhavandet av expensmedel, skrivmateriel och personalärenden. I den föreliggande arkivförteckningen har likväl icke aktuariekontorets arkivserier avskilts utan kansliet har behandlats som en helhet.

Här är icke platsen att följa kammarkansliets utveckling till dess slutliga upphörande i och med 1879 års omorganisation, som endast registratorskontoret kom att överleva, medan däremot det organ, som därefter kallas aktuariekontoret, hade andra uppgifter än det tidigare kontoret med samma namn. Den intresserade hänvisas till avsnitten av N. Edén och E. Schalling i Kammarkollegiets historia (1941) och särskilt till den specialundersökning rörande kammarkollegiets kansli, som åren 1947 - 1949 företogs av dåvarande amanuensen i kammarkollegiet och e.o. arkivarien i kammararkivet Å. Kromnow, och som ehuru oavslutad resulterade i en år 1960 till de båda institutionerna överlämnad utredning2).

I denna har Kromnow slutfört organisationsutredningen för hela perioden 1618 - 1879, medan partierna om arkivbildningen ehuru långt framskridna icke äro avslutade och frågan om arkivvården endast utarbetats för tiden intill 1719.

Ett par påpekanden, som ha betydelse för arkivbildningen, må likväl göras. Under den tid 1681 - 1711, som kommerskollegiet var sammanslaget med kammarkollegiet, fungerade dock kansliet för kommersärenden skilt från kammarkansliet, och dess arkiv från denna tid har medföljt eller i fråga om några handlingar senare åter införlivats med kommerskollegiet och bör sökas i detta ämbetsverks arkiv.

Vidare skedde en minskning i kammarkollegiets arbetsområde, när självständiga verk och kommissioner tillsattes för utförande av förmyndarräfsten och reduktionen. Dessa använde dock vissa av kammarkollegiets kontor som utredande organ. När reduktionen inskränktes, fick kammarkollegiet övertaga resterande uppgifter (liksom reduktions- och räftsarkiven), och för ändamålet bibehölls det i reduktionsdeputationen fungerande kansliet som kansli för reduktions-, likvidations- och bytesärenden (1717 - 1826). Detta var 1724 - 1747 underställt den då fungerande riksens ständers kommission för reduktions- och likvidationsverket, men över reduktionskansliets arkiv under den tid det tillhörde kammarkollegiet (1717 - 1723, 1748 - 1826) har särskild arkivförteckning upprättats; däri återfinnas protokoll, registratur m.m. i ovannämnda ärenden.3).

Till slut må påpekas, att kansliarkivet enligt den uppgörelse, som träffades, när kammararkivet från 1922 övergick från kammarkollegiet till riksarkivet, delades så, att kammarkollegiet med vissa undantag behållit arkivhandlingarna från och med år 1700.

Ordnings- och förteckningsarbeten i kammarkollegiets kansliarkiv ha pågått praktiskt taget hela 1900-talet och särskilt under den tid kammararkivet tillhört riksarkivet. Medan det tidigare huvudakligen gällt rekonstruktions- och ordningsarbeten beträffande särskilda serier och avsnitt, påbörjades av Kromnow samtidigt med organisationsutredningen arbetet att samla hela kansliarkivet i en systematisk arkivförteckning. Med hans arbete och utredning som grund återupptogs denna verksamhet av undertecknad Koit i kammarkollegiet 1958 och av undertecknad Wichman i kammararkivet 1961. I enlighet med Kromnows plan ha de båda delarna av arkivet under intimt samarbete ordnats som ett enhetligt arkiv och samförtecknats. Av anteckningar i kolumnen Plats i arkivet å förteckningsblanketten framgår, var vederbörande handling förvaras. Där så har varit möjligt har arbetet utförts i anslutning till tidigare förefintliga delförteckningar. 4).

Till den nu uppgjorda huvudförteckningen avses efter hand ett flertal specialregister skola ansluta sig. Färdiga eller under utarbetande äro f.n. register till Memorial i protokollserien 1686 - 1696, 1703 - 1704. Kammarkollegiets und. utlåtande 1841 - 1880. Befordringsakter, Aktuariekontorets oinbundna akter, Registratorskontorets nummerserie, samt Skatte(köps)brev (kortregister i KKA). Andra påtänkta specialregistreringar äro t.ex. över utgående kungl. brev i kammarkollegiets registratur, inkomna kungl. brev, brevskrivare i inkomna brev, kontrakt, pante- och bytesbrev.

Stockholm i december 1966

Jakob Koit Holger Wichman

____________________________
1) De av S. Hedar i Kammarkollegiets protokoll I (Sthlm, 1934) sid. 185-471, 527-529 tryckta protokollen 1620-1638 äro protokoll i revisions- och rättegångsärenden och således av annan karaktär

2) KA:s ämbetsarkiv F III:21.

3) Se även A. Munthe, Promemoria ang. redaktionskansliet (1931), KA:s ämbetsarkiv FII:21.

4) Kammarkollegii arkiv (Kammarhandlingar) av E. Malmsten (1917), Befordringsakter, kautioner och eder (leveransreversal 1924), Kammarkollegiets ankomna brev av S. Hedar (1926), Kammarkollegiets konceptprotokoll av G. Scheffer (1940), Kautioner resp. Eder av Lars Sjödin (1954), Aktuariekontorets oinbundna akter av L. Sjödin och E. Blumfeldt (1954).
Allmän anmärkningKoit/Wichman. Inledande P M till fört (1966);Å Kromnow. Kungl Kammarkollegiets kansli (1960)

Ämnesord

Ämnesord, sak
Aktuariekontoret (Lokalt ämnesord)
Befordringsakter (Lokalt ämnesord)
Skattebrev (Lokalt ämnesord)

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Kamrerarekontoret (SE/RA/420132/4)
ReproduceratDel
Repro. anm.Skattebrevskoncept, alf reg. B VI b2. Mikrokort i stora f-salen

Kontroll

Om postens upprättandeFlera serier finns under Kansliet, men hittills har bara serie E IV registrerats. Detta var nödvändigt för att SVAR skulle kunna koppla mikrofilmer/mikrokort till denna post. Henrik Svensson 2003-11-10.
Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2024-03-28 09:52:53