Samlingens handlingar är fritt tillgängliga för forskning i RA:s forskarsal. Obs! För reproduktion av handlingarna krävs dock fram till den 1 januari 2037 ett skriftligt tillstånd från deponenten.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd) (Förteckning av Anders Joelson 2011)
Detta material lämnade Elias Joelson efter sig när han dog 1961 i Stockholm, 74 år gammal. Det var samlat i en folder. Några av de äldsta ryska dokumenten låg vikta i väl tummade grova kuvert.
Elias Meyer Simonovitj Joelson var född 1887 i Friedrichstadt (dagens Jaunjelgava) i det ryska guvernementet Kurland, söder om Riga. Friedrichstadt var en stad med 5-6000 invånare där majoriteten var judar. Staden låg längs floden Daugava och var en viktig handelsstad lokalt.
Familjen var tysktalande och hade det gott ställt ekonomiskt. Som många kurländska judar var man kulturellt en blandning av öst och väst; fast förankrad i en traditionell judisk värld men positiv till den moderna världen från väst.
Elias farfarsfar utvandrade på sin ålders höst till Jerusalem för att dö och bli begravd på Oljeberget. Den brittiske filantropen Sir Moses Montefiore hjälpte honom och sände ett brev till den efterlevande familjen i Kurland.
Elias far dog tidigt liksom en yngre bror. Elias närmaste familj bestod av mamma Beatrice, i de äldsta dokumenten kallad Basja-Dina, och syster Frieda.
Både farfar Elias Joelson liksom morfar Behr Joelson (Elias föräldrar var sysslingar) var framgångsrika handelsmän i Friedrichstadt respektive Bauske, ett par mil västerut. Familjen Joelson hade sina senaste rötter i Jacobstadt några mil sydost från Friedrichstadt.
Där hade familjen levt åtminstone från 1700-talet tills olika familjemedlemmar sökte sin näring i andra kurländska städer och med tiden allt längre bort som till Libau/Liepaja, Riga, Odessa, Warszawa och västerut över haven.
Elias passion var musik och konst. Han hade absolut gehör och spelade piano flyhänt. Hans stora dröm var att bli målare, men först utbildade han sig till farmaceut vid universitetet i Jurieff, dagens Tartu i Estland.
Därefter for han till S:t Petersburg och började på en målarskola. Efter 1-2 år lade han penseln åt sidan och började arbeta på apotek, både i S:t Petersburg och i Riga. Målandet förblev hans stora hobby genom livet. Skrinet med färgpennor hade han med sig på alla resor och semestrar.
Kusin Jacob var framgångsrik agent för tyska grammofonföretag i Ryssland och ordnade arbete åt Elias i Warszawa inom branschen.
Elias kom till Sverige 28 år gammal under första världskriget då fronten mellan ryssar och tyskar gick rakt genom Kurland. Tsaren skyllde sina förluster på områdets judar och fördrev dem till östra Ukraina.
Elias for till Petrograd för att kort därefter ta tåget genom Finland och över Haparanda till Stockholm. Målet var Chicago där Elias skulle förhandla om inköp av läkemedel för en rysk firma för överskeppning till Ryssland. I Stockholm fick han ändrade order och kom att övervaka dessa transporter från Trondheim, över Gävle, till Finland och Ryssland.
Mycket snart efter sin ankomst till Stockholm träffade Elias sin stora kärlek, Helena Gustafsson. Hon kom från söders arbetarkvarter och arbetade som sömmerska på bl.a. Engelska Herrskrädderiet och på NK:s Franska avdelning, där hon också mannekängade kreationerna.
Elias fick svenskt medborgskap 1921 och 1922 gifte de sig, borgerligt. Elias egen berättelse om sin bakgrund finns under punkt 2 i polisrapporten till medborgarskapsansökan. Elias var den ende i sin familj som flyttade till Sverige och troligen den ende i sin stora kusinskara som gifte sig icke-judiskt.
Efter ett par år i radio- och grammofonbranschen i Sverige startade han 1924 Radio- och Grammofoncentralen Sterling på Regeringsgatan i Stockholm. Den kom med tiden att bli en välkänd butik med stor expertis på särskilt klassisk musik. Här fanns flera hytter där man kunde provlyssna skivorna.
Till verksamheten hörde bl.a. agenturen för det brittiska företaget Garrard, som efter andra världskriget var världsledande inom grammofonindustrin.
Elias och Helena bodde först på Rådmansgatan, där dottern Beatrice föddes 1928. År 1938 flyttade familjen in i ett nybyggt hus på Linnégatan. På somrarna hyrde familjen sommarhus på Stafsnäs på Värmdö. Beatrice uppfostrades kristet.
Under den första tiden i Sverige gjorde Elias flera resor till Lettland. År 1938 semestrade hela familjen i Riga. Det blev ett tillfälle för många av släktingarna och vännerna där att försäkra sig om kontakten västerut. Elias kom att förvara tillgångar för flera som kände att snaran höll på att dras åt.
År 1940 förvärvade Elias en hyresfastighet i Stockholm (både Warszawa och Helsingfors hade nyss bombats). Det var en förberedelse för kommande tider.
Elias höll sig välinformerad om läget för Europas judar. Bäste vännen var med i en grupp som samlade information om de baltiska judarnas situation. När Arvid Fredborgs bok "Bakom stålvallen" kom ut hösten 1943 köpte Elias omgående boken.
Elias sista tio år i livet fylldes av dottern Beatrices nybildade familj. Tre barnbarn livade upp och Beatrice hjälpte Elias i firman. Nu kom året att få en tydlig reseindelning; på våren tre veckor i Sydeuropa, sommar i Bovallstrand och på hösten några veckor på Ehrendals pensionat i Sörmland.
Elias insjuknade hastigt våren 1961. Inom tre veckor var han död. Begravningen ägde rum i kapellet på Mosaiska Församlingens norra begravningsplats. Makarna ligger tillsammans på den kristna delen.
Anders Joelson Stockholm December 2011
Tillgänglighet
Deposition
Ja
Kontroll
Skapad
2012-03-01 09:47:26
Senast ändrad
2012-03-02 10:26:24
ELIAS JOELSONS SAMLING
Detta material lämnade Elias Joelson efter sig när han dog 1961 i Stockholm, 74 år gammal. Det var samlat i en folder. Några av de äldsta ryska dokumenten låg vikta i väl tummade grova kuvert.
Elias Meyer Simonovitj Joelson var född 1887 i Friedrichstadt (dagens Jaunjelgava) i det ryska guvernementet Kurland, söder om Riga. Friedrichstadt var en stad med 5-6000 invånare där majoriteten var judar. Staden låg längs floden Daugava och var en viktig handelsstad lokalt.
Familjen var tysktalande och hade det gott ställt ekonomiskt. Som många kurländska judar var man kulturellt en blandning av öst och väst; fast förankrad i en traditionell judisk värld men positiv till den moderna världen från väst.
Elias farfarsfar utvandrade på sin ålders höst till Jerusalem för att dö och bli begravd på Oljeberget. Den brittiske filantropen Sir Moses Montefiore hjälpte honom och sände ett brev till den efterlevande familjen i Kurland.
Elias far dog tidigt liksom en yngre bror. Elias närmaste familj bestod av mamma Beatrice, i de äldsta dokumenten kallad Basja-Dina, och syster Frieda.
Både farfar Elias Joelson liksom morfar Behr Joelson (Elias föräldrar var sysslingar) var framgångsrika handelsmän i Friedrichstadt respektive Bauske, ett par mil västerut. Familjen Joelson hade sina senaste rötter i Jacobstadt några mil sydost från Friedrichstadt.
Där hade familjen levt åtminstone från 1700-talet tills olika familjemedlemmar sökte sin näring i andra kurländska städer och med tiden allt längre bort som till Libau/Liepaja, Riga, Odessa, Warszawa och västerut över haven.
Elias passion var musik och konst. Han hade absolut gehör och spelade piano flyhänt. Hans stora dröm var att bli målare, men först utbildade han sig till farmaceut vid universitetet i Jurieff, dagens Tartu i Estland.
Därefter for han till S:t Petersburg och började på en målarskola. Efter 1-2 år lade han penseln åt sidan och började arbeta på apotek, både i S:t Petersburg och i Riga. Målandet förblev hans stora hobby genom livet. Skrinet med färgpennor hade han med sig på alla resor och semestrar.
Kusin Jacob var framgångsrik agent för tyska grammofonföretag i Ryssland och ordnade arbete åt Elias i Warszawa inom branschen.
Elias kom till Sverige 28 år gammal under första världskriget då fronten mellan ryssar och tyskar gick rakt genom Kurland. Tsaren skyllde sina förluster på områdets judar och fördrev dem till östra Ukraina.
Elias for till Petrograd för att kort därefter ta tåget genom Finland och över Haparanda till Stockholm. Målet var Chicago där Elias skulle förhandla om inköp av läkemedel för en rysk firma för överskeppning till Ryssland. I Stockholm fick han ändrade order och kom att övervaka dessa transporter från Trondheim, över Gävle, till Finland och Ryssland.
Mycket snart efter sin ankomst till Stockholm träffade Elias sin stora kärlek, Helena Gustafsson. Hon kom från söders arbetarkvarter och arbetade som sömmerska på bl.a. Engelska Herrskrädderiet och på NK:s Franska avdelning, där hon också mannekängade kreationerna.
Elias fick svenskt medborgskap 1921 och 1922 gifte de sig, borgerligt. Elias egen berättelse om sin bakgrund finns under punkt 2 i polisrapporten till medborgarskapsansökan. Elias var den ende i sin familj som flyttade till Sverige och troligen den ende i sin stora kusinskara som gifte sig icke-judiskt.
Efter ett par år i radio- och grammofonbranschen i Sverige startade han 1924 Radio- och Grammofoncentralen Sterling på Regeringsgatan i Stockholm. Den kom med tiden att bli en välkänd butik med stor expertis på särskilt klassisk musik. Här fanns flera hytter där man kunde provlyssna skivorna.
Till verksamheten hörde bl.a. agenturen för det brittiska företaget Garrard, som efter andra världskriget var världsledande inom grammofonindustrin.
Elias och Helena bodde först på Rådmansgatan, där dottern Beatrice föddes 1928. År 1938 flyttade familjen in i ett nybyggt hus på Linnégatan. På somrarna hyrde familjen sommarhus på Stafsnäs på Värmdö. Beatrice uppfostrades kristet.
Under den första tiden i Sverige gjorde Elias flera resor till Lettland. År 1938 semestrade hela familjen i Riga. Det blev ett tillfälle för många av släktingarna och vännerna där att försäkra sig om kontakten västerut. Elias kom att förvara tillgångar för flera som kände att snaran höll på att dras åt.
År 1940 förvärvade Elias en hyresfastighet i Stockholm (både Warszawa och Helsingfors hade nyss bombats). Det var en förberedelse för kommande tider.
Elias höll sig välinformerad om läget för Europas judar. Bäste vännen var med i en grupp som samlade information om de baltiska judarnas situation. När Arvid Fredborgs bok "Bakom stålvallen" kom ut hösten 1943 köpte Elias omgående boken.
Elias sista tio år i livet fylldes av dottern Beatrices nybildade familj. Tre barnbarn livade upp och Beatrice hjälpte Elias i firman. Nu kom året att få en tydlig reseindelning; på våren tre veckor i Sydeuropa, sommar i Bovallstrand och på hösten några veckor på Ehrendals pensionat i Sörmland.
Elias insjuknade hastigt våren 1961. Inom tre veckor var han död. Begravningen ägde rum i kapellet på Mosaiska Församlingens norra begravningsplats. Makarna ligger tillsammans på den kristna delen.