Ishockeyspelet infördes till USA från Canada på 1890-talet, där på senare år den professionella ishockeyn rönt en stor popularitet. Till Europa kom spelet i början av 1900-talet. År 1908 bildades ett internationellt ishockeyförbund och år 1910 instiftades EM i ishockey. Grenen upptogs 1920 i Olympiska vinterspelen och vann snart stor utbredning, bl a i Tyskland, Tjeckoslovakien och Schweiz. Sverige sände ett lag, huvudsakligen bestående av bandyspelare, till Olympiska spelen 1920. Där blev Sverige fjärde nation och de oväntade framgångarna sporrade till nya ansträngningar.
Verksamheten sorterade de första två åren under Svenska fotbollförbundet, men den 17 november 1922 bildades Svenska Ishockeyförbundet.
De första årens verksamhet är huvudsakligen dokumenterade i protokollsserierna. Dessa är på ett par undantag när kompletta alltsedan starten 1922.
Förbundets utveckling kan även följas genom årsberättelserna, men som från år 1956 utgör en särskild serie (B 3).
Efterhand som verksamheten utökas, tillkommer ett stort antal kommittéer för att ta hand om var sin gren av verksamheten. 1948, 1953, 1957, 1965 och 1970 är begynnelseår för några av de viktigaste serierna. Efter 1969 och 1970 års VM, som hölls i Stockholm och som var framgångsrika för svensk ishockey både ur idrottslig synpunkt och arrangörssynpunkt, satsade man ännu hårdare på ungdomsverksamheten och detta avspeglas inte minst i protokollsserierna. Dessa avslutas med serien Minnesanteckningar (A 5) i vilken intressanta delar av förbundets verksamhet dokumenteras.
Korrespondensen förekommer som bilagor till protokollen fram till år 1948, då en serie Korrespondens - äldre (E 1) startar och sträcker sig fram till 1966. Korrespondensen här har huvudsakligen skötts av VU-ordföranden och innefattar även internationell korrespondens, bl a med Internationella Ishockeyfederationens (IIHF) president Bunny Ahearne. Från 1958 finns serien Korrespondens med distrikt och klubbar (E 5) samt serien Internationell korrespondens (E 3). Kommittéernas interna korrespondens återfinns bland handlingarna för respektive kommitté (F 9 ab, F 9 cb, F 9 dd etc).
P g a det stora antalet kommittéer, blir huvudavdelning F, ämnesordnade handlingar, mycket stor. Inom varje kommitté är handlingarna i regel ordnade i en huvudserie och i förekommande fall dessutom serier, som innefattar konferenser, kursverksamhet, korrespondens etc. Handlingar rörande konferenser ingår även i en fristående serie (F 4). Av kurser intar Tekniska kommitténs Rikskurs en särställning. Den startade 1963 och arrangeras minst en gång per år. Handlingarna återfinns i serie F 9 da.
Handlingarna rörande landslagen har sammanförts i tre serier, varav serie F 2 a är en allmän serie, F 2 b innehåller handlingar rörande Tre kronor och Vikingarna (B-landslaget) och serie F 2 c handlingar rörande ungdomslandslaget och pojklandslaget.
Särskilda serier dokumenterar EM, VM och OS. Ett stort antal hänvisningar underlättar forskning i arkivet. Cup-verksamhet har lagts i två från kommittéerna fristående serier. Den mest frekventa cupen är TV-pucken, som startade 1959 (serie F 3 a).
De tidigaste serieärendena återfinns som bilagor till protokoll, som korrespondensserie (E 4) och som Ämnesordnade handlingar (F 1) men i början och mitten av 1960-talet blir mängden av ärenden rörande spelar- övergångar, bestraffningar, skador etc så stor, att särskilda serier för dessa ämnesområden bildas (F 5, F 6, F 7 a etc). Hänvisningar finns även här i stort antal. Bl a hänvisas till serien Funktionärers handlingar (F 16) som innehåller ett skiftande och intressant material. I tillfälliga kommittéers material (F 10 a - F 10 e) ingår handlingar angående ämnen som jubiléer, spelarutrustning, representationsbestämmelser etc. Här redovisas även diverse utredningar.
Avdelning F avslutas med serien Funktionärers handlingar (F 16) samt SIF närstående organisationers handlingar (F 17 a-e), t ex Riksidrottsförbundets.
Statistiskt material återfinns dels i serie H 1, dels i någon mån i serien Funktionärers handlingar (F 16) och Matchprotokoll (E 7).
Förbundets eget tryck består av en inbunden årsbok - Årets ishockey, Hockeyboken samt tidningen Hockey. Dessutom finns regelböcker och träningsråd. Serie Ö 3 innehåller utländskt tryck, en del unikt.
I avdelning Ö inryms vidare handlingar tillhörande Serieföreningen elitishockey och Supporterklubben Tre kronor (Ö 1 a-b). Denna avdelning avslutas med serien Pressklipp (Ö 4), som dokumenterar händelser under vissa av SIF:s märkesår.
Svenska Ishockeyförbundets arkiv deponerades i Riksarkivet i oktober 1980. Det har ordnats och förtecknats under våren och sommaren 1981 av undertecknad.
Stockholm i oktober 1981
Ingemar Kärrholt
Förteckningen har kompletterats av Andreas Sjöstrand och Per Matsson 1993 och av Ulla-Britt Mittag 2000 med arkivhandlingar inkomna till Riksarkivet 1992 respektive 1998 (efterleveranser med dnr RA 54-1992-3655, 54-1998-4276)
Arkivet förvaras i arkivkartonger, om ej annat anges.
Ytterligare efterleveranser har gjorts till Riksarkivet av Svenska ishockeyförbundets arkiv åren 2002, 2005, 2012 (Dnr RA 256-2002-3625, 256-2005-2270, 256-2012-2753).
Allmän anmärkning
Arkivet innehåller även oförtecknade handlingar.
Tillgänglighet
Deposition
Ja
Kontroll
Senast ändrad
2025-06-03 10:20:09
Svenska Ishockeyförbundets arkiv
Ishockeyspelet infördes till USA från Canada på 1890-talet, där på senare år den professionella ishockeyn rönt en stor popularitet. Till Europa kom spelet i början av 1900-talet. År 1908 bildades ett internationellt ishockeyförbund och år 1910 instiftades EM i ishockey. Grenen upptogs 1920 i Olympiska vinterspelen och vann snart stor utbredning, bl a i Tyskland, Tjeckoslovakien och Schweiz. Sverige sände ett lag, huvudsakligen bestående av bandyspelare, till Olympiska spelen 1920. Där blev Sverige fjärde nation och de oväntade framgångarna sporrade till nya ansträngningar.
Verksamheten sorterade de första två åren under Svenska fotbollförbundet, men den 17 november 1922 bildades Svenska Ishockeyförbundet.
De första årens verksamhet är huvudsakligen dokumenterade i protokollsserierna. Dessa är på ett par undantag när kompletta alltsedan starten 1922.
Förbundets utveckling kan även följas genom årsberättelserna, men som från år 1956 utgör en särskild serie (B 3).
Efterhand som verksamheten utökas, tillkommer ett stort antal kommittéer för att ta hand om var sin gren av verksamheten. 1948, 1953, 1957, 1965 och 1970 är begynnelseår för några av de viktigaste serierna. Efter 1969 och 1970 års VM, som hölls i Stockholm och som var framgångsrika för svensk ishockey både ur idrottslig synpunkt och arrangörssynpunkt, satsade man ännu hårdare på ungdomsverksamheten och detta avspeglas inte minst i protokollsserierna. Dessa avslutas med serien Minnesanteckningar (A 5) i vilken intressanta delar av förbundets verksamhet dokumenteras.
Korrespondensen förekommer som bilagor till protokollen fram till år 1948, då en serie Korrespondens - äldre (E 1) startar och sträcker sig fram till 1966. Korrespondensen här har huvudsakligen skötts av VU-ordföranden och innefattar även internationell korrespondens, bl a med Internationella Ishockeyfederationens (IIHF) president Bunny Ahearne. Från 1958 finns serien Korrespondens med distrikt och klubbar (E 5) samt serien Internationell korrespondens (E 3). Kommittéernas interna korrespondens återfinns bland handlingarna för respektive kommitté (F 9 ab, F 9 cb, F 9 dd etc).
P g a det stora antalet kommittéer, blir huvudavdelning F, ämnesordnade handlingar, mycket stor. Inom varje kommitté är handlingarna i regel ordnade i en huvudserie och i förekommande fall dessutom serier, som innefattar konferenser, kursverksamhet, korrespondens etc. Handlingar rörande konferenser ingår även i en fristående serie (F 4). Av kurser intar Tekniska kommitténs Rikskurs en särställning. Den startade 1963 och arrangeras minst en gång per år. Handlingarna återfinns i serie F 9 da.
Handlingarna rörande landslagen har sammanförts i tre serier, varav serie F 2 a är en allmän serie, F 2 b innehåller handlingar rörande Tre kronor och Vikingarna (B-landslaget) och serie F 2 c handlingar rörande ungdomslandslaget och pojklandslaget.
Särskilda serier dokumenterar EM, VM och OS. Ett stort antal hänvisningar underlättar forskning i arkivet. Cup-verksamhet har lagts i två från kommittéerna fristående serier. Den mest frekventa cupen är TV-pucken, som startade 1959 (serie F 3 a).
De tidigaste serieärendena återfinns som bilagor till protokoll, som korrespondensserie (E 4) och som Ämnesordnade handlingar (F 1) men i början och mitten av 1960-talet blir mängden av ärenden rörande spelar- övergångar, bestraffningar, skador etc så stor, att särskilda serier för dessa ämnesområden bildas (F 5, F 6, F 7 a etc). Hänvisningar finns även här i stort antal. Bl a hänvisas till serien Funktionärers handlingar (F 16) som innehåller ett skiftande och intressant material. I tillfälliga kommittéers material (F 10 a - F 10 e) ingår handlingar angående ämnen som jubiléer, spelarutrustning, representationsbestämmelser etc. Här redovisas även diverse utredningar.
Avdelning F avslutas med serien Funktionärers handlingar (F 16) samt SIF närstående organisationers handlingar (F 17 a-e), t ex Riksidrottsförbundets.
Statistiskt material återfinns dels i serie H 1, dels i någon mån i serien Funktionärers handlingar (F 16) och Matchprotokoll (E 7).
Förbundets eget tryck består av en inbunden årsbok - Årets ishockey, Hockeyboken samt tidningen Hockey. Dessutom finns regelböcker och träningsråd. Serie Ö 3 innehåller utländskt tryck, en del unikt.
I avdelning Ö inryms vidare handlingar tillhörande Serieföreningen elitishockey och Supporterklubben Tre kronor (Ö 1 a-b). Denna avdelning avslutas med serien Pressklipp (Ö 4), som dokumenterar händelser under vissa av SIF:s märkesår.
Svenska Ishockeyförbundets arkiv deponerades i Riksarkivet i oktober 1980. Det har ordnats och förtecknats under våren och sommaren 1981 av undertecknad.
Stockholm i oktober 1981
Ingemar Kärrholt
Förteckningen har kompletterats av Andreas Sjöstrand och Per Matsson 1993 och av Ulla-Britt Mittag 2000 med arkivhandlingar inkomna till Riksarkivet 1992 respektive 1998 (efterleveranser med dnr RA 54-1992-3655, 54-1998-4276)
Arkivet förvaras i arkivkartonger, om ej annat anges.
Ytterligare efterleveranser har gjorts till Riksarkivet av Svenska ishockeyförbundets arkiv åren 2002, 2005, 2012 (Dnr RA 256-2002-3625, 256-2005-2270, 256-2012-2753).
I serien ingår även: Styrelsens protokoll med bilagor 1922-1949. Verkställande utskottets (VU) protokoll med bilagor 1923-1949. Seriekommitténs (SK) protokoll med bilagor 1935-1949.
Original som saknas i en del volymer har ersatts med kopior. I serien ingår: Verkställande utskottets (VU) protokoll 1949-1954 Seriekommitténs (SK) protokoll 1949-1953 Domarkommitténs (DK) protokoll 1949-1953 Tekniska kommitténs (TK) protokoll 1949-1953 Uttagningskommitténs (UK) protokoll 1949-1953 Ungdoms- och juniorkommit- téns (UJK) protokoll 1949-1953 Skolkommitténs (SKK) protokoll 1950-1953.
DK:s protokoll se serie A 4 b. I serien ingår korrespondens, testprotokoll, bedömningar, regelförslag, internationella domare, domaruppdrag, bevakningar m m.
Utvecklingskommittén tillkom den 1 juli 1987 som en sammanslagning av utbildningskommittén och ungdoms- och juniorkommittén. Namnet ändrades till utveck- lingsutskottet den 1 juli 1988.