Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
Här söker du i alla arkiv och register i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen.
Svensk bordtennis historia tar sin början i den av Idrottsbladet arrangerade SM - tävlingen 1926, samma år som Svenska Bordtennisförbundet bildades. Till en början var sporten en ganska lokal företeelse, knuten till de största städerna i landet. Samma år arrangerades den förtsa VM - tävlingen i det nybildade internationella förbundet, ITTF: s regi. År 1928 var det svenska förbundet arrangör för VM - tävlingarna i Stockholm.
Under 1930 - talet kom göteborgarna att dominera styrelsen och detta sammanföll med en stagnation i verksamheten och det internationella utbytet. Från 1938 var så åter stockholmarna i ledningen. Vid denna tidpunkt bestod medlemsregistret av 50-talet klubbar och kassan av 25 kronor. Stor möda lades nu på att reorganisera distrikt och få en större anslutning. Det internationella utbytet sköt fart och trots det avbräck som kriget kom att förorsaka var förbundet tillräckligt etablerat 1943 för att bli accepterat som medlem i Sveriges Riksidrottsförbund.
År 1949 blev så åter Stockholm platsen för VM - tävlingarna. Fram hade kommit ett nytt namn inom svensk bordtennis, nämligen Tage Flisberg, som nådde VM - finalen 1954 i vilken japanen Ogimura blev för svår. Samma år var det också premiär för den nya turneringen Scandinavian Open Championships, SOC, i Borås. Tre år senare, 1967, var det så åter dags för VM i Stockholm, ett rekordstort sådant med 39 deltagarländer. Vi detta tillfälle ändrades så reglerna att VM arrangerades vart annat år i framtiden. Svensk bordtennis kom att stå värd igen 1967. Vid denna tävling nådde Hasse Alsér och Kjell Johansson toppen i herrdubbel, en titel som de försvarade två år senare i München. Stellan Bengtssons seger i singel i Nagoya i Japan 1971 var en första klassens sensation efter nästan 20 års asiatisk dominans. År 1973 nådde Kjell Johansson finalen i singel, medan laget tog hem Swaythling Cup och Stellan och Kjell vann herrdubbeln. Dessa framgångar följdes av brons i lagtävlingen 1975 och 1977 samt silver i lagtävlingarna 1983 och 1985 . Vidare tog Sverige hand om guldmedaljerna i herrdubbel 1985 genom Mikael Appelgren och Ulf Carlsson. Andra stora framgångar för svensk bordtennis är EM - gulden under åren 1964 - 1974, samt 1980 och 1986. Framgångarna inom singel och dubbel på herrsidan var också under senare delen av 1980-talet mycket stora i EM- sammanhang genom namn som Mikael Appelgren, Ulf Carlsson, Ulf Bengtsson, Eric Lind, J - O Walldner och Jörgen Pettersson.
Sporten har sedan 1950 - talet utvecklat en imponerande bredd - och ungdomsverksamhet genom tävlingar som skolturneringen (gymnasieturneringen) för pojkar och flickor, Pojk - och Flicklagspokalerna, Bästa 4: an med flera. Bland annat detta medförde att förbundet under 1986 hade sa 1180 föreningar med 15000 licensierade spelare.
Utmärkande drag hos förbundets arkivbestånd är de inbundna protokollserier, där samtliga protokoll från Årsmöten - styrelse - Verksutskottet - och kommittéer finns samlade. Häri ingår även verksamhetsberättelsen. Tyvärr har så kallade större städningar medfört att förbundet i övrigt endast i mycket ringa omfattning har bevarat arkivmaterial före 1960. De handlingar som finns får trots allt anses väl spegla verksamheten. De dominerande serierna är tävlingshandlingar och matchprotokoll.
Där inget annat anges förvaras handlingarna i arkivkartong.
Svenska bordtennisförbundets arkiv ordnades och förtecknades första gången under hösten 1981. En större accession tillfördes sommaren 1986. Arkivet levererades från Idrottens Hus i Farsta till Riksarkivet , Arninge 2001. Då medföljde även 7 hm oförtecknat material som ordnades och förtecknades under våren 2007 av arkivarie Lotta Sahlberg.
Inledningen är baserad på Hans Gustafssons inledning från 1986.
Klara Lutti Arkivarie Riksarkivet
Bordtennisförbundets uppgift är att verka för bordtennissportens utveckling i Sverige samt att administrera denna.
Arkivbildarhistorik
Svenska Bordtennisförbundet Bordtennisförbundets uppgift är att verka för bordtennissportens utveckling i Sverige samt administrera denna.
Tillgänglighet
Deposition
Ja
Kontroll
Skapad
2001-11-29 00:00:00
Senast ändrad
2010-11-26 13:16:26
Svensk bordtennis historia tar sin början i den av Idrottsbladet arrangerade SM - tävlingen 1926, samma år som Svenska Bordtennisförbundet bildades. Till en början var sporten en ganska lokal företeelse, knuten till de största städerna i landet. Samma år arrangerades den förtsa VM - tävlingen i det nybildade internationella förbundet, ITTF: s regi. År 1928 var det svenska förbundet arrangör för VM - tävlingarna i Stockholm.
Under 1930 - talet kom göteborgarna att dominera styrelsen och detta sammanföll med en stagnation i verksamheten och det internationella utbytet. Från 1938 var så åter stockholmarna i ledningen. Vid denna tidpunkt bestod medlemsregistret av 50-talet klubbar och kassan av 25 kronor. Stor möda lades nu på att reorganisera distrikt och få en större anslutning. Det internationella utbytet sköt fart och trots det avbräck som kriget kom att förorsaka var förbundet tillräckligt etablerat 1943 för att bli accepterat som medlem i Sveriges Riksidrottsförbund.
År 1949 blev så åter Stockholm platsen för VM - tävlingarna. Fram hade kommit ett nytt namn inom svensk bordtennis, nämligen Tage Flisberg, som nådde VM - finalen 1954 i vilken japanen Ogimura blev för svår. Samma år var det också premiär för den nya turneringen Scandinavian Open Championships, SOC, i Borås. Tre år senare, 1967, var det så åter dags för VM i Stockholm, ett rekordstort sådant med 39 deltagarländer. Vi detta tillfälle ändrades så reglerna att VM arrangerades vart annat år i framtiden. Svensk bordtennis kom att stå värd igen 1967. Vid denna tävling nådde Hasse Alsér och Kjell Johansson toppen i herrdubbel, en titel som de försvarade två år senare i München. Stellan Bengtssons seger i singel i Nagoya i Japan 1971 var en första klassens sensation efter nästan 20 års asiatisk dominans. År 1973 nådde Kjell Johansson finalen i singel, medan laget tog hem Swaythling Cup och Stellan och Kjell vann herrdubbeln. Dessa framgångar följdes av brons i lagtävlingen 1975 och 1977 samt silver i lagtävlingarna 1983 och 1985 . Vidare tog Sverige hand om guldmedaljerna i herrdubbel 1985 genom Mikael Appelgren och Ulf Carlsson. Andra stora framgångar för svensk bordtennis är EM - gulden under åren 1964 - 1974, samt 1980 och 1986. Framgångarna inom singel och dubbel på herrsidan var också under senare delen av 1980-talet mycket stora i EM- sammanhang genom namn som Mikael Appelgren, Ulf Carlsson, Ulf Bengtsson, Eric Lind, J - O Walldner och Jörgen Pettersson.
Sporten har sedan 1950 - talet utvecklat en imponerande bredd - och ungdomsverksamhet genom tävlingar som skolturneringen (gymnasieturneringen) för pojkar och flickor, Pojk - och Flicklagspokalerna, Bästa 4: an med flera. Bland annat detta medförde att förbundet under 1986 hade sa 1180 föreningar med 15000 licensierade spelare.
Utmärkande drag hos förbundets arkivbestånd är de inbundna protokollserier, där samtliga protokoll från Årsmöten - styrelse - Verksutskottet - och kommittéer finns samlade. Häri ingår även verksamhetsberättelsen. Tyvärr har så kallade större städningar medfört att förbundet i övrigt endast i mycket ringa omfattning har bevarat arkivmaterial före 1960. De handlingar som finns får trots allt anses väl spegla verksamheten. De dominerande serierna är tävlingshandlingar och matchprotokoll.
Där inget annat anges förvaras handlingarna i arkivkartong.
Svenska bordtennisförbundets arkiv ordnades och förtecknades första gången under hösten 1981. En större accession tillfördes sommaren 1986. Arkivet levererades från Idrottens Hus i Farsta till Riksarkivet , Arninge 2001. Då medföljde även 7 hm oförtecknat material som ordnades och förtecknades under våren 2007 av arkivarie Lotta Sahlberg.
Inledningen är baserad på Hans Gustafssons inledning från 1986.
Svenska Bordtennisförbundets tidning började utkomma 1941 - då under namnet "Svensk Bordtennis". 1966 ändrades namnet till "bt" innan tidningen 1972 fick sin nuvarande benämning "Pingis". Serien är inbunden årsvis.