Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 15 maj, klockan 11.00–11.30 och 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Pingstmissionens internationella utvecklingsarbete PMU

Pingst - fria församlingar i samverkan

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730822/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/UQsPzSzWrb5dfzgk9WiUv4
ExtraID05
Omfång
126,3 Hyllmeter  (-)
Datering
1965   (Tidsomfång)Organisationen har inte upphört.
1965 – 2005  (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmTillgängligt för forskning endast mot skriftlig fullmakt från Pingst.

Volym F13 c:18 innehåller integritetskänsliga personuppgifter och omfattas inte av fullmakten från Pingst ifall det inte särskilt anges i fullmakten.

Kopior för eget bruk får tas eller beställas under förutsättning att det inte strider mot gällande upphovsrättslig lagstiftning. /2010-03-31 M Almström Blom/uppdaterat 2014-09-01/Mikaela Nybohm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Pingstmissionens internationella utvecklingsarbete PMU, 1965 – (Arkivbildare)
Kategori: Förening

Innehåll och historik

Innehåll
Organisationen Pingstmissionens internationella utvecklingsarbetet bildades 1965 för att förmedla ekonomiskt stöd från Sida till pingstförsamligarnas biståndsprojekt över hela världen. Tidigare, under kolonialtiden, hade församlingarnas arbete i stor utsträckning bekostats av resp. kolonialmakt. I takt med att fler och fler länder blev självständiga från dessa makter övertogs finansieringen till stor del av det statliga biståndsorganet Sida. Det behövdes då ett centralt organ inom pingstkyrkan som kunde vara motpart till Sida och förmedla ansökningar från och administrera det ekonomiska stödet till församlingarna.

Redan från pingströrelsens start 1906-07 förekom missionsarbete. 1907 reste svenska pingstmissionärer till Palestina (Andrew G Johnsson) och Kina (Adolf och Linda Johnsson) på egna initiativ. De första missionärer som sändes ut från en pingstförsamling var då Filadelfiaförsamlingen i Stockholm sände misssionärer till Brasilien 1916. Sedermera kom missionärer att sändas till Rhodesia, Sydafrika, Kongo, Bolivia, Argentina och Indonesien. 1922 startade man en missionärsutbildning på folkhögskolan i Högsby. Bristen på en samordnande organisation var hämmande för den tidiga missionen. 1923 anställdes en missionssekreterare i Filadelfiaförsamlingen A. P. Franklin för att skapa ordning i missionsarbetet. 1924 bildades organsiationen Svenska Fria Missionen SMF. Franklin kom dock i konflikt med Filadelfiaförsamlingens ledare Lewi Pethrus vilken ansåg att han begränsade församlingarnas frihet och Franklin avsattes som ledare för SMF 1929.

1930 startade pingstkyrkan missionen i Tanzania och missionen i östafrika utvecklades starkt under hela 30-talet. Första missionskonferensen ägde rum 1943. Missionsarbetet ökade dramatiskt efter 2:a världskriget. 1946 sökte pingstmissionen inträde i Svenska Missionsrådet SMR som 1949 uppgick i Sveriges Kristnas Råd SKR. 1946 införskaffade SMR en DC 3:a för att underlätta transporten av missionärer. Missionen drabbades på 1940-talet av flera missöden Bl.a. dog en del missionärer i sjukdomar från Kina blev man utslängd i samband med revolutionen där 1949. Bland stora insatser före 1965 kan nämnas att en grupp på 100 missionärer från Pingstkyrkan reste till Bolivia 1955 för att bosätta sig där och lära indianbefolkningen jordbruks- och trädgårdsskötsel. I staden Awassa i Etiopien startade man en yrkesskola 1955 och i Uvira i centralafrika startade man en bibelskola samma år.

Petrus Gustafsson (sedermera Hammarberg) tog initiativ till att grunda stiftelsen Pingstförsamlingarnas U-hjälp PMU i april 1965 med honom själv som förste direktör. Snart påbörjades ett samarbete med Sida, bl.a. skapades möjlighet till volontärarbete dvs. möjligheter för ungdomar att resa ut för att lära sig och lära ut. Under de första 15 åren delade PMU ut 85 000 000 kr från Sida till behövande i världen. 1999 förändrades PMU:s verksamhetsform. I samband med stämman årsstämman detta år övergick organisationen till att bli en ideell förening och omdöptes till Pingstmissionens utvecklingssamarbete, även kallat PMU Interlife.

Pingstkyrkans missionsverksamhets utveckling kan beskrivas på följande sätt:

Första perioden, pionjärtiden 1906-10: Missionärer åkte ut spontant på eget initiativ.
Andra perioden, andra pionjärtiden 1910-22: Fortfarande privata initiativ, man fick "Guds kallelse" till olika platser, kontakten med församlingarna var bristfällig.
Tredje perioden, etableringsperioden 1916-65: Den klassiska missionen.
Fjärde perioden. missionsföretag, samtida med den klassiska missionen: Karaktäriserades av missionsföretag som kaffeplantager i Afrika.
Femte perioden 1965-: U-landshjälp med stöd av PMU och Sida.

Arkivet

Arkivet domineras helt av handlingar med ankytning till de olika biståndsprojekten. I stort sett varje biståndsprojekts (åtminstone de av större omfattning) dokumentation utgör ett eget samlat arkiv med vissa ständigt återkommande dokumenttyper såsom: ansökan till PMUmed projektbeskrivning, korrespondens om projektet i Sverige, Ekonomi, Fysiska rapporter, Övriga rapporter/minnesanteckningar, Sida-korrespondens, Sida-ansökan samt fakturor på inköp.

En del av projekten har pingstförsamlingarnas finansierat med egna insamlingar men den övervägande delen har finansierats med Sida-medel. Biståndsprojektens dokumentation har indelats i olika geografiska regioner såsom: Öst- och Sydafrika; Central- och Västafrika; Nordafrika, mellanöstern och västra Asien; Central- och sydasien; Östasien, Östeuropa inkl. Ryssland; Latinamerika (dessa regioner överensstämmer inte helt med de regioner Pingstkyrkan indelat sina insatser i). Därutöver har en övergripande serie med allmän dokumentation kring biståndsinsatser skapats samt dessutom tre serier med ämnesordnade biståndsprojekt: Hälso- och sjukvårdsprojekt (F 1 I), Katastrofinsatser (F 1 J), och Driftsbidrag (F 1 K). Inom serierna har de olika projekten ordnats huvudsakligen kronologiskt inom resp. biståndsland, men i de fall där det synts lämpligt har jag även ordnat dem enligt de orter där projekten varit baserade. Tidsangivelserna beträffande biståndsprojekten är approximativa dvs. det är huvudsaklig tidsomfattning som anges.

En komplikation med detta arkiv är de många dokumenetn på främmande språk som ingår. Dokument på utländska språk är mycket vanligt, särskilt bland projekthandlingarna. Engelska är förstås det vanligaste språket men även franska är vanligt (framförallt i serie F 1 C som rör central- och västafrika) samt spanska (Latinamerikanska, projekt F 1 H). I serie F1 B rörande de östafrikanska projkten förekommer även dokument på Swahili.

Vid arbetet med detta omfattande och komplexa arkiv har jag försökt återskapa en grundläggande arkivbildning, såvitt jag har kunnat upptäcka någon sådan. Jag har i stor utsträckning litat till infomationen på de etiketter och påskrifter som fanns på de kartonger vari arkivet levererades till Riksarkivet. I övrigt har jag fått lita till den erfarenhet jag tillägnat mig genom att ordna och förteckna samt i övrigt arbeta med arkiv under drygt 30 års tjänstgöring som arkivarie i Riksarkivet.


Källa: Pingströrelsen - Händelser och utvecklig under 1900-talet, del 1 och - Verksamheter och särdrag, del 2.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2010-09-13 15:40:43
Senast ändrad2014-09-01 09:48:51