Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Polissekreteraren

Överståthållarämbetet för polisärenden 1 (ÖÄ)

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0021/02
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/w2EBWk8c4KIrXY9aiEi6g2
ExtraID02
Omfång
138,8 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll och historik

Innehåll
POLISSEKRETERAREN
(1663-) 1787-1944

INLEDNING
Överståthållarämbetet (ÖÄ) inrättades genom 1634 års regeringsform som ett från länsstyrelsen fristående verk. Ett kungligt brev och en förordning utfärdades 1776 som innebar en ny organisation av polisen i Stockholm. Ett nytt ämbetsverk inrättades, poliskammaren, och en polismästartjänst tillkom. Tidigare hade polisväsendet sorterat under Politikollegiet (se förteckning nr 136).

Den 31 januari 1787 inrättades en befattning som sekreterare i poliskammaren för att befria polismästaren från administrativa göromål. Polissekreteraren hade i uppgift att dagligen i poliskammaren handlägga, upprätta och expediera alla svar på kungliga remisser, alla framställningar, alla överståthållarämbetets författningar i politimål samt alla brev till kungens befallningshavare och olika ämbetsverk. Polissekreteraren och dess expedition lydde närmast under polismästaren (se nr 21/04) som var chef för poliskammaren (se Äldre poliskammaren nr 21/01 och Poliskammaren nr 22/01 och 67 A).

År 1815 uppdelades Överståthållarämbetet i tre avdelningar: kansliavdelningen, avdelningen för uppbördsärenden och avdelningen för polisärenden. För de båda första tillsattes en föredragande sekreterare och i avdelningen för uppbördsärenden en kamrerare. Polissekreteraren blev nu närmast underställd överståthållaren. I alla ärenden som föredrogs hade överståthållaren ensam rätt att fatta beslut efter ha inhämtat föredragandes mening.

I början av 1900-talet ökade arbetsuppgifterna på polissekreterarexpeditonen hos överståthållaren, mycket på grund av den nya fattigvårdslagens införande som ledde till ett växande antal fattigvårdsmål. För att avlasta polissekreteraren inrättades 1917 en tjänst som biträdande polissekreterare för att i första hand handlägga fattigvårdsmålen, fr o m 1922 hade biträdande sekreteraren en egen expedition och bildar ett eget arkiv (se nr 21/03).

Polissekreterarens arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1945 och omfattar 136 hm. Ordnings- och förteckningsarbetet påbörjades av Överståthållarämbetet under 1930-talet och slutfördes av amanues, sedermera stadsarkivarie, Nils Staf 1944 som även har kompletterat arkivförteckningen 1962.

Polissekreterarens arkiv består av en varierad samling handlingar som rör många områden,
t ex diarier med tillhörande handlingar rörande medborgarrätt, ryssar, pilsner- och maltdrycker, hissar, bussar och spårvägar (se serierna C I-C XXV och E III-EXXV). Här förekommer även passjournaler 1831-1942 (C XV a) och liggare över utländska resande 1834-1864 (D I b1). Fattigvårdshandlingar finns bevarade i en lång serie 1856-1921 (E VII a). Den äldsta serien, ”Kungliga brev och statdepartementens skrivelser” (E I a) börjar redan 1663, före poliskammarens och polissekreterarens tillkomst. Arkivet är hårt gallrat enligt Kgl Maj:ts gallringsbeslut 24/2 1933, 18/8 1934, 9/11 1934 och 5/2 1937.





Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under september-oktober 2007. Den här föreliggande arkivförteckningen har kompletterats med en mängd uppgifter som tidigare endast funnits redovisade på arkivvolymerna.


Stockholms stadsarkiv den 22 oktober 2007



Christina Hellgren



Källor:
Sandström, K G A (red.), Överståthållarämbetet 1634-1934, Stockholm 1934
Stockholms kommunalkalender 1907
Thullberg (Tistad), Dagmar, På spaning efter individen - Stockholmspolisens arkiv som källa till personforskning, Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1989, Kommunstyrelsens utlåtanden, bihang 1990:33
Gamla stan under 750 år, artikel: Överståthållarämbetet för polisärenden,
CD-ROM/DVD-skiva, Stockholms stadsarkiv 2002

Kontroll

Skapad2007-10-08 00:00:00
Senast ändrad2021-11-11 08:08:38