Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Rote 4 Kungsbroroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Basic data

Reference codeSE/SSA/0032/03/04
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/eejKtOSb7KUR7KqxRDcJd3
Extra ID04
Extent
12.1 Hyllmeter 
Date
1878-01-01 – 1926-06-30  (Tidsomfång)
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content and Biographical History

Scope and Content
ROTE 4 KUNGSBROROTEN

INLEDNING
I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. Allt eftersom folkmängden ökade inrättades fler rotar för att underlätta mantalsskrivningen och andra uppgifter hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36.

Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling omfattade 11.221 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde Kungsholmen samt Blekholmen vilken överfördes till Klara församling 1924. Enligt Kungl. Maj:ts beslut delades församlingen
den 1 januari 1925 till två: Kungsholms församling omfattande den östra delen av Kungsholmen och den nybildade S:t Görans församling den västra delen.

Ursprungligen hade församlingen endast en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Vid 1884 års början hade folkmängden ökat till 16.503 personer och beräknades stiga till ca 18.800 vid årets slut på grund av den fortgående nybyggnadsverksamheten.

Till följd av befolkningsökningen blev belastningen för en enda rotemansexpedition för hög. Stadsfullmäktige biföll därför mantalsnämndens begäran om medel till inrättande av en ny rote genom delning av rote 4. Delningen trädde i kraft den 12 februari 1885 och rote 4 Kungsholmsroten namnändrades till Kungsholms östra rote, medan den nya roten fick namnet rote 17 Kungsholms västra rote. Liksom de flesta rotar namnändrades 4:e och 17:e rotarna den 1 januari 1894 och erhöll då namnen Kungsbroroten (rote 4) och Kronobergsroten (rote 17). Gränsen mellan rotarna utgjordes av Pilgatan från Mälaren till Fleminggatan och Inedalsgatan från Fleminggatan till Karlbergssjön.

Efter att rote 23 Stadshagsroten hade bildats den 1 oktober 1897 överfördes följande kvarter från 4:e till 17:e roten: Bergamotträdet, Asplunden, Fikonträdet, Plommonträdet, Skörden och Tegelslagaren. Gränsen för 4:e roten omfattade därefter området inom Agnegatan - Hantverkargatan - Kungsholmstorg - Norr Mälarstrand - Klara sjö.

Rotarnas namn i Kungsholms församling:
Kungsholmsroten (rote 4) 1878-11/2 1885
Kungsholmens östra rote (rote 4) 12/2 1885-1893
Kungsbroroten (rote 4) 1894-30/6 1926
Kungsholmens vestra rote (rote 17) 12/2 1885-1893
Kronobergsroten (rote 17) 1894-30/6 1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 4:
Hantverkargatan 18 1878-1879
Parmmätargatan 7-9 1879-1886
Hantverkargatan 23 A 1886-1890
Hantverkargatan 8 1890-1905
Hantverkargatan 32 1905-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 4:
Fredrik Lund 1878-1914
Anton Molin 1914-1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 10 april 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927
General noteRote 4 (Kungsbroroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade från början hela ön Kungsholmen. Den 12 februari 1885 kom rote 4 bara att omfatta de östra delarna av ön sedan rote 17 tillkommit. Det skulle den göra ända till roteindelningens upphörande den 1 juli 1926. Rotens expeditionen låg 1878-1879 på Hantverkargatan 18, 1879-1886 på Parmmätargatan 7-9, 1886-1890 på Hantverkargatan 23 A, 1890-1905 på Hantverkargatan 8 och 1905-1926 på Hantverkargatan 32/Agnegatan 2. Som roteman fungerade 1877-1914 J Fredrik A Lund och 1914-1926 Anton R Molin. Roten upphörde den 30 juni 1926.

Rotemansarkivet

Control

Created03/06/2013 13:08:28
Amended12/11/2021 10:38:44