INLEDNING Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 och bestod från början av 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var antalet rotar 36 inräknat Brännkyrka församling, inkorporerat med Stockholm 1913 och Bromma församling, inkorporerat 1916.
I Adolf Fredriks församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden i slutet av 1878 till 18.090 personer. På grund av den livliga nybyggnadsverksamheten i församlingen hade folkmängden ökat till 22.309 personer tio år senare och vid 1903 års slut hade den mer än fördubblats sedan 1888 till 55.077 invånare. År 1905 beslöt Kungl. Maj:t därför att församlingen skulle delas till tre: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och Matteus församlingar. Delningen trädde i kraft den 1 maj 1906.
De ursprungliga rotarna i Adolf Fredriks församling var Adolf Fredriks norra rote (rote 6) och Adolf Fredriks södra rote (rote 5). Skiljelinjen mellan dessa var dragen i Kungstensgatan och Kammakargatan. Flera rotar bildades, gränser ändrades och namnet Norrtullsroten användes för olika rotar inom Adolf Fredriks församling fram till 1905. Mantalsnämnden beslöt under det året att dåvarande Norrtullsroten (rote 22) skulle delas på grund av den kraftiga befolkningsökningen i området. Rote 22 namnändrades till Karlbergsroten och den nya roten, rote 26, övertog namnet Norrtullsroten.
Vid församlingsdelningen 1906 överfördes rote 26 Norrtullsroten till den nybildade Matteus församling och en delning av roten genomfördes samtidigt (se inledning till rote 27 Karlbergsroten). Den 26:e rotens gränser gick vid: Karlbergsvägen - Hälsingegatan - Frejgatan - Sveavägen - stadsgränsen mot Solna - Karlbergsvägen.
Rotenamn: Adolf Fredriks församling -30/4 1906, Matteus församling 1/5 1906-: Norrtullsroten (rote 26) 1/10 1905-30/4 1906 Norrtullsroten (rote 26) 1/5 1906-30/6 1926 Adolf Fredriks norra rote (rote 6) 1878-1886 Adolf Fredriks östra rote (rote 6) 1887-1893 Norrtullsroten (rote 6) 1894-30/9 1897 Norrtullsroten (rote 22) 1/10 1897-30/9 1905 Karlbergsroten (rote 22) 1/10 1905-30/4 1906
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 26: Victor Åberg 1905-1913 Rolf Lagergren 1913-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 19 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 26 (Norrtullsroten) bildades den 1 oktober 1905 och omfattade norra delarna av dåvarande Adolf Fredriks församling. Från och med den 1 maj 1906 omfattade roten stora delar av den då nybildade Matteus församling. Rotens expedition låg 1905-1906 på Vanadisvägen 17 och 1912-1926 på Dalagatan 78 A. Som roteman fungerade 1905-1913 V Victor E Åberg och 1913-1926 Rolf J Lagergren. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:26:51
Senast ändrad
2021-11-12 10:59:50
ROTE 26 NORRTULLSROTEN
INLEDNING Rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 och bestod från början av 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Vid Rotemanssystemets upphörande den 30 juni 1926 var antalet rotar 36 inräknat Brännkyrka församling, inkorporerat med Stockholm 1913 och Bromma församling, inkorporerat 1916.
I Adolf Fredriks församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden i slutet av 1878 till 18.090 personer. På grund av den livliga nybyggnadsverksamheten i församlingen hade folkmängden ökat till 22.309 personer tio år senare och vid 1903 års slut hade den mer än fördubblats sedan 1888 till 55.077 invånare. År 1905 beslöt Kungl. Maj:t därför att församlingen skulle delas till tre: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och Matteus församlingar. Delningen trädde i kraft den 1 maj 1906.
De ursprungliga rotarna i Adolf Fredriks församling var Adolf Fredriks norra rote (rote 6) och Adolf Fredriks södra rote (rote 5). Skiljelinjen mellan dessa var dragen i Kungstensgatan och Kammakargatan. Flera rotar bildades, gränser ändrades och namnet Norrtullsroten användes för olika rotar inom Adolf Fredriks församling fram till 1905. Mantalsnämnden beslöt under det året att dåvarande Norrtullsroten (rote 22) skulle delas på grund av den kraftiga befolkningsökningen i området. Rote 22 namnändrades till Karlbergsroten och den nya roten, rote 26, övertog namnet Norrtullsroten.
Vid församlingsdelningen 1906 överfördes rote 26 Norrtullsroten till den nybildade Matteus församling och en delning av roten genomfördes samtidigt (se inledning till rote 27 Karlbergsroten). Den 26:e rotens gränser gick vid: Karlbergsvägen - Hälsingegatan - Frejgatan - Sveavägen - stadsgränsen mot Solna - Karlbergsvägen.
Rotenamn: Adolf Fredriks församling -30/4 1906, Matteus församling 1/5 1906-: Norrtullsroten (rote 26) 1/10 1905-30/4 1906 Norrtullsroten (rote 26) 1/5 1906-30/6 1926 Adolf Fredriks norra rote (rote 6) 1878-1886 Adolf Fredriks östra rote (rote 6) 1887-1893 Norrtullsroten (rote 6) 1894-30/9 1897 Norrtullsroten (rote 22) 1/10 1897-30/9 1905 Karlbergsroten (rote 22) 1/10 1905-30/4 1906
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 26: Victor Åberg 1905-1913 Rolf Lagergren 1913-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 19 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 21243-21701 och 40032.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.