STOCKHOLMS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 1863 - (2013)
VERKSAMHETSBESKRIVNING I dagsläget skiljer man inte på arkivbildningen för nämnd och förvaltning. Det är Miljöförvaltningen som på nämndens uppdrag arbetar med att förbättra miljön och hälsan i Stockholms stad. Förvaltningen har tillsyn och övervakning som sin huvuduppgift. Det kan till exempel handla om att samordna tillsyn, utbildning och information i riktade kampanjer.
Miljöförvaltningen är uppdelad på fyra avdelningar; Plan- och miljö, Livsmedelskontrollen, Hälsoskydd, Verksamhetsstöd. Dessutom finns två fristående enheter direkt under förvaltningsledningen; SLB-analys (Stockholms luft och buller) och Miljöanalys.
HISTORIK Bildandet av Stockholms miljö- och hälsovårdsnämnd beslutades 1973 och kom i kraft 1 januari 1974. Det innebar en sammanslagning av hälsovårdsnämnden och miljöberedningen. Den senare inrättades av kommunstyrelsen 1970. Stockholms stads hälsovårdsnämnd bildades 1878, men hade då föregåtts av nämnder med liknande ansvarsområden. I samband med koleraepidemin på 1830-talet tillsattes så kallade sundhetsnämnder i Sverige. Dessa återupptogs då koleran drabbade igen på 1840-talet. 1864 upptogs Stockholms allmänna sundhetsnämnd i kommunalförordningen, där också hälso- och sjukvårdsfrågor handlades. 1877 upphörde sundhetsnämnden och dess uppgifter rörande sjukvårdsfrågor gick över på Stockholms stads hälsovårdsnämnd. Denna tillsattes av stadsfullmäktige enligt 1874 års hälsovårdsstadga, vilken kom att gälla för Stockholms stad från 1 januari 1878.
År 1983 bytte nämnden namn från Stockholms miljö- och hälsovårdsnämnd till Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd. De sjukvårdsrelaterade uppgifterna fråntogs hälsovårdsnämnden successivt från 1932 och framåt och sjukvården sorterar numera under landstinget. Den 1 juli 1983 ersattes hälsovårdsstadgan av hälsoskyddslagen. Detta innebar bl.a. att nämnden gavs fortsatt ansvar för tillsynen över skolor, förskolor, hem för vård eller boende, servicehus för äldre, barnkolonier, elevhem, allmänna häkten mm. Under 1980-talet vidgades nämndens verksamhetsområde att omfatta även tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt dåvarande miljöskyddslagen, dels genom delegation från länsstyrelsen, dels genom lag.
Inträdet i EU 1995 förändrade nämndens tillsynsuppgifter i många avseenden, framförallt inom livsmedelskontrollen på import- och exportområdet. Miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999, ersatte hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och renhållningslagen jämte ytterligare tolv lagar. Av miljöbalken och de inemot femtio förordningar som utfärdats med stöd av balken, framgår att i varje kommun skall finnas en eller flera nämnder som fullgör kommunens tillsynsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet, kemikalieområdet och avfallshanteringen mm. Med miljöbalken har nämnden fått ansvar att vaka över en hållbar utveckling som den kommer till uttryck i dokumenten från FN:s Riokonferens och EG:s miljörätt.
1864 Sundhetsnämnden 1878 Hälsovårdsnämnden 1974 Miljö- och hälsovårdsnämnden 1983 Miljö- och hälsoskyddsnämnden
ARKIVET Fram till 2013 är handlingarna förtecknade enligt allmänna arkivschemat och från 2014 enligt myndighetens processer, se 0561/01/02. För återsökning av handlingar finns arkivförteckningen och diarium. Mellan åren 1986-maj 2000 användes Diadora som diarium. Från 2000-05-15 ersattes Diadora av Ecos som även innehåller tillsynsregistret som innehåller register över aktuella tillsynsobjekt.
Sundhetsnämnden 1863-1877, Hälsovårdsnämnden 1878-1973, Miljö- och hälsovårdsnämnden 1974-1983, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1983- .
General note
Miljö- och hälsovårdsnämnden; Stockholms stads hälsovårdsnämnd; Hälsovårdsnämnden; Sundhetsnämnden; Miljöförvaltningen; miljö- och hälsoskyddsnämnden
Accessibility
Copyright
Upphovsmannen
References
Reproduced
Nej
Control
Created
26/02/2015 00:00:00
Amended
12/01/2022 14:16:03
STOCKHOLMS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 1863 - (2013)
VERKSAMHETSBESKRIVNING I dagsläget skiljer man inte på arkivbildningen för nämnd och förvaltning. Det är Miljöförvaltningen som på nämndens uppdrag arbetar med att förbättra miljön och hälsan i Stockholms stad. Förvaltningen har tillsyn och övervakning som sin huvuduppgift. Det kan till exempel handla om att samordna tillsyn, utbildning och information i riktade kampanjer.
Miljöförvaltningen är uppdelad på fyra avdelningar; Plan- och miljö, Livsmedelskontrollen, Hälsoskydd, Verksamhetsstöd. Dessutom finns två fristående enheter direkt under förvaltningsledningen; SLB-analys (Stockholms luft och buller) och Miljöanalys.
HISTORIK Bildandet av Stockholms miljö- och hälsovårdsnämnd beslutades 1973 och kom i kraft 1 januari 1974. Det innebar en sammanslagning av hälsovårdsnämnden och miljöberedningen. Den senare inrättades av kommunstyrelsen 1970. Stockholms stads hälsovårdsnämnd bildades 1878, men hade då föregåtts av nämnder med liknande ansvarsområden. I samband med koleraepidemin på 1830-talet tillsattes så kallade sundhetsnämnder i Sverige. Dessa återupptogs då koleran drabbade igen på 1840-talet. 1864 upptogs Stockholms allmänna sundhetsnämnd i kommunalförordningen, där också hälso- och sjukvårdsfrågor handlades. 1877 upphörde sundhetsnämnden och dess uppgifter rörande sjukvårdsfrågor gick över på Stockholms stads hälsovårdsnämnd. Denna tillsattes av stadsfullmäktige enligt 1874 års hälsovårdsstadga, vilken kom att gälla för Stockholms stad från 1 januari 1878.
År 1983 bytte nämnden namn från Stockholms miljö- och hälsovårdsnämnd till Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd. De sjukvårdsrelaterade uppgifterna fråntogs hälsovårdsnämnden successivt från 1932 och framåt och sjukvården sorterar numera under landstinget. Den 1 juli 1983 ersattes hälsovårdsstadgan av hälsoskyddslagen. Detta innebar bl.a. att nämnden gavs fortsatt ansvar för tillsynen över skolor, förskolor, hem för vård eller boende, servicehus för äldre, barnkolonier, elevhem, allmänna häkten mm. Under 1980-talet vidgades nämndens verksamhetsområde att omfatta även tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt dåvarande miljöskyddslagen, dels genom delegation från länsstyrelsen, dels genom lag.
Inträdet i EU 1995 förändrade nämndens tillsynsuppgifter i många avseenden, framförallt inom livsmedelskontrollen på import- och exportområdet. Miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999, ersatte hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och renhållningslagen jämte ytterligare tolv lagar. Av miljöbalken och de inemot femtio förordningar som utfärdats med stöd av balken, framgår att i varje kommun skall finnas en eller flera nämnder som fullgör kommunens tillsynsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet, kemikalieområdet och avfallshanteringen mm. Med miljöbalken har nämnden fått ansvar att vaka över en hållbar utveckling som den kommer till uttryck i dokumenten från FN:s Riokonferens och EG:s miljörätt.
1864 Sundhetsnämnden 1878 Hälsovårdsnämnden 1974 Miljö- och hälsovårdsnämnden 1983 Miljö- och hälsoskyddsnämnden
ARKIVET Fram till 2013 är handlingarna förtecknade enligt allmänna arkivschemat och från 2014 enligt myndighetens processer, se 0561/01/02. För återsökning av handlingar finns arkivförteckningen och diarium. Mellan åren 1986-maj 2000 användes Diadora som diarium. Från 2000-05-15 ersattes Diadora av Ecos som även innehåller tillsynsregistret som innehåller register över aktuella tillsynsobjekt.
Enligt Kungl. Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm 1862 23/5 utsågs av Stadsfullmäktige i Stockholms sundhetsnämnd, som sammanträdde första gången 1863 8/7. Dess verksamhet övertogs fr.o.m. 1878 av hälsovårdsnämnden. I serien ingår även kopior av utgående skrivelser från åren 1863-1898. Dessa är sammanbundna med protokollen.
Har även tjänstgjort som memorialprotokoll1939-1945 har ej påträffatsFr.o.m. 1946 har föredragningslistorna arkivlagts sist i resp. års sista volym av serie E I a, Inkomna handlingar. Lucka 1960Serien upphör 2008 då föredragningslistorna istället började förvaras tillsammans med protokollen, serie A1.
Serien innehåller protokoll från samverkan enligt Medbestämmandelagen. Vissa protokoll är diarieförda (se serie F1 diarieförda handlingar) och kan återsökas via ECOS maj 2000-. En indikation på att protokollet är diariefört är att det endast finns en kopia i serien A4.Se även förvaltningsgruppens protokoll serie A8, där samverkan enligt 11 § MBL görs efter 2011.
Rådet ska verka som rådgivande organ i frågor som har funktionshinderaspekter. Rådet ska ta initiativ till förbättringar för personer med funktionshinder i alla åldrar. Rådet ska ha en stödjande funktion för stadens nämnd- och bolagsanknutna råd.Före 2012 hette rådet Handikapprådet. Från och med april 2012 förvaras originalprotokoll både hos Fastighetsnämnden och hos MHN. För äldre originalprotokoll se Fastighetsnämnden, kopior av protokollen förvaras med MHN:s protokoll serie A1.
APT - Arbetsplatsträff. Vid APT ska medarbetare och chef föra en dialog om planering, utveckling och uppföljning av verksamheten. APT ska ta upp frågor om ekonomi, personalsituationen, kompetensutveckling, hälsa/arbetsmiljö och jämställdhet/mångfald. APT hålls minst en gång per månad.
Kallas även embetsberättelser och verksamhetsberättelser. För perioden 1973-1984 se bihang till Kommunstyrelsens utlåtanden och memorial (Kommunstyrelsens arkiv).Verksamhetsberättelser för år 1985 och framåt finns i diareförda handlingar serie F1.
Serien upphör 1985. Fr.o.m. 1961 finns två hjälpregister till allmänna diariet, ett sakords-och ett namnordsregister. Före 1961 finns alfabet.reg.först i resp. vol. av huvudserienFrån och med 1986 är diariet digitalt. Diodora 1986-maj 2000. Ecos maj 2000 - . För åren 1986-april 2000 finns diarieplanerna i volym F1:216. För maj 2000-2009 återfinns diarieplanen i volym F1:1519 och för 2010-2013 i volym F1:3956.
Före 1961 finns alfabetiskt register först i respektive volym av serie C1. Serien upphör 1985. I volym 17-22 finns diarieplanerna för åren 1980-1985 inbundna.
Diversediariet tillkom 1939, utbrutet ur huvuddiariet för ärenden som remitteras från Överståthållarämbetet (gällande tillstånd för serveringslokaler, födoämneslokaler, rak- och frisersalonger m.m.) Serien upphör 1961
Serien är digital och sökbar i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida.
Diodora var miljöförvaltningens första digitala diarium. Diodora togs i bruk 1986 och lades ner i maj 2000 då det ersattes av diarie- och ärendehanteringsysytemet ECOS. De ärenden som var pågående vid tidpunkten för stängning överfördes till ECOS.
Serien är digital och sökbar i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida.
Ecos togs i bruk i maj 2000. Systemet ersatte systemet Diodora serie C 5. I samband med överlämandet av diarieförda handlingar till stadsarkivet har också ett sökregister i form av en Excel-fil skapast ur diariet.
1974 och 1984. 1974 upphörde miljöberedningen (eget arkiv med egen förteckning) och det arbetet som miljöberedningen gjort utfördes istället av utrednings- och planeringsavdelningen, från 1980 planeringsavdelningen. Förvaras i F5:19.
I äldre förteckning uppges serien vara upphörd 1931. Även om Sjukhusdirektionen bildades 1932, har årsberättelser inlevererats till Hälsovårdsnämnden också detta år.
Sedan Riksarkivet 1938 12/10 faställt i Stadsarkivets förslag till gallring av ansökningshandlingar till ledigförklarade tjänster och Hälsovårdsnämnden 1944 8/2 fastställt en gallringsfrist av 5 år föras kvarblivande ansökningar till sjukskötersketjänster till huvudserien E 1a
Kungl. Maj:t förordnade 1864 20/5 att prästerskapet skulle tillhandahålla Sundhetsnämnden de av läkare avgivna attesterna över dödsorsak. Äro ordnade å Statistiska kontoret sedan detta inrättades. Ändringar ha blott företagits, då de legat i oriktig alfabetisk följd. Fr.o.m 1950 insändes dödsbevisen till Statistiska centralbyrån (SCB).
Delar av uppgifterna i serien kan sökas digitalt i registret "Stockholms hälsovårdsnämnd. Dödsbevis 1878-1926, vissa församlingar". För direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar".
Serien börjar 1980. Från 1980 till 2006 sorteras ärendena efter diarieplan. Från 2007 sorteras ärendena efter diarienummerordning. Mellan åren 1980-1993 är diarieplanen tresiffrig, mellan åren 1994-maj 2000 är diarieplanen fyrsiffrig. Diarieplaner för åren 1980-1985 finns inbundna i serie C2a volym 17-22. För åren 1986-april 2000 finns diarieplanerna i volym F1:216. För maj 2000-2009 återfinns diarieplanen i volym F1:1519 och för 2010-2013 i volym F1:3956.
Serien är avställd i treårsperioder från 1980 till 1991 därefter sorteras handlingarna efter diarieplan på respektive år.
Volymerna F1:1518b-1518f och F1:4295-4297 bryter mot tidsordningen, dessa volymer innehåller diverse diarieförda handlingar från 1986-2010. Hänvisning till förvaringsvolym för dessa handlingar finns i anmärkningarna till respektive volym där handlingen egentligen skulle insorteras.
Det digitala diariet "Diodora" vilket är sökingången till handlingarna är levererat till e-arkiv Stockholm i december 2011. Ärenden som saknas i arkivet kan vara överförda till diariet i Ecos (miljöförvaltningens ärendehanteringssystem fr.o.m. maj 2000). I de fall ärenden överförts ska en anteckning om detta finnas i diariet. Överförda ärenden har ibland av misstag insorterats på sitt gamla diarienummer från Diodora.
Vissa ärendetyper har brutits ur för att bilda egna serier. Ärenden som bildar egna serier är: radonärenden (F10), bygglovsremisser mellan åren 1979-2003 (F11), projektärenden rörande miljöbilar och alternativa transporter (F7) samt ärenden rörande värmepumpar (F13), cisterner (F14), handlingar tillhörande livsmedelskontrollen (F18), markföroreningar (F12) och djurskydd (F19). I de fall ett ärende inte återfinns i serie F7, F10, F11, F12 och F13, F14, F18 och F19 kan det finnas i serie F1.
Se också serie F28 Handlingar rörande AGA Gas AB i Älvsjö (1988-2007).
2010 uppstod problem med ECOS som resulterade i att sättningen av diarienummer (dnr) inte är som den ska. I början av året skapades samma dnr flera gånger vilket rättades till och ärendena fick nya dnr. Senare började dock systemet att systematiskt hoppa över dnr vilket resulterade i att det ”fattas” dnr i diariet. Dnr 2010-1 - 2010-51 är konstiga och i spannet mellan 2010-411 - 2010-5513 har systemet hoppat över dnr så att endast vart 20:e löpnummer/ärende finns.
Digitalt diarieförda handlingar 2010-2013 har levererats till e-arkiv Stockholm och kan sökas bl.a. via Stockholms stadsarkivs hemsida. Diarieförda avtal bevaras på papper. För 2010 är det endast ärenden rörande ansökan om bergvärme som levererats. Inga sekretessärenden finns med i den digitala leveransen.
Serien sorteras efter personnummer. Serien börjar med akter över personer födda 1896 och slutar med personer födda till och med 1996. Personalakterna tas om hand för arkivering då den anställde avslutar sin anställning.
Serien innehåller personalakter för personer som avslutat sin anställning till och med 20131231. För personalakter där personalen avslutat sin anställning vid senare tidpunkt se miljö-och hälsoskyddsnämndens processorienterade informationsredovisning för 2014 och framåt.
Sekretess. Volym F2a:64 innehåller tillbud, polisanmälningar och arbetsskador för flera olika anställda, pröva mot OSL.
I personalakterna kan sekretessreglerade uppgifter förekomma.
Serien börjar 1880 och upphör 1998. Sorteras efter personnummer. Se även volym 10 och 11 i serie D3e. Matrikelkorten innehåller uppgifter om tjänstgöringstid, arbetstid, titlar, vikariat, löner och löneklass m.m.
EU-projekt som i Stockholm fokuserar på introduktionen av sex elhybridlastbilar (vikt 12 ton) och tre elektriska skåpbilar för varudistribution i innerstaden. Bland annat diarienummer 5330-3985-94.Se även serie F 1 eftersom det är osäkert om allt som rör ELCIDIS finns här i serie F 7 a. Fotografier som hör till ELCIDIS finns i Ö1:9.För fotografier se Ö-serie.
EU-projekt i flera delar. I samarbetsprojektet ZEUS (Zero and low Emission vehicles in Urban Society) arbetade åtta europeiska städer gemensamt för miljöbilar under perioden 1996 ? 2000.Bland annat diarienummer 5330-4409-97. Se även serie F 1 eftersom det är osäkert om allt som rör ZEUS finns här i serie F 7 c. Fotografier som hör till ZEUS finns i Ö1:9.
EU-projekt. E-TOUR, Electric Two-wheelers On Urban Roads, rör både eldrivna cyklar och mopeder.Bland annat diarienummer 5030-2811-99, se även serie F 1 eftersom det är osäkert om allt som rör E-TOUR finns här i serie F 7 e.
Handlingar utbrutna ur serie F1 Diarieförda handlingar. Se även F1 eftersom det är osäkert om alla ärenden rörande Agenda 21 och Gröna jobb förvaras i F 9 a och F 9 b.
Agenda 21 - från början ett handlingsprogram antaget vid FN:s Rio-konferens om hållbar utveckling - beskriver hur arbetet för att motverka miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati skulle kunna komma igång, i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Agenda 21 antogs i Rio de Janeiro år 1992.Handlingsprogrammet poängterar att det är viktigt att engagera alla medborgare lokalt. I Sverige är det kommunerna som arbetar med det lokala Agenda 21-arbete.Siffran 21 syftar på det tjugoförsta århundradet, det vill säga 2000-talet.
Serierna F10a-F10e innehåller handlingar rörande radon. Flertalet handlingar tillhör egentligen seriene F1, diarieförda handlingar men har arkiverats separat på grund av arbetssätt. Handlingarna har i vissa fall delats upp i olika kategorier så som småhus och flerbostadshus samt efter mätresultat över och under 400 Bq/m3. Uppdelningen beror på olika arbetssätt hos olika handläggare. När man eftersöker information bör man därmed titta i alla serier för att hitta det man söker.
Serien F10a innehåller mätresultat rörande småhus under 400Bq/m3 och är sorterad efter vägnamn. Flertalet handlingar tillhör egentligen serien F1 Diarieförda handlingar, men har arkiverats separat på grund av arbetssätt. Serien upphör 2013. Vid eftersökning av handlingar bör man även söka i serie F10b som innehåller mätresultat under 400 Bq/m3 för både småhus och flerbostadshus.
Serien F10b innehåller mätresultat rörande småhus och flerbostadshus under 400 Bq/m3 och är sorterad efter vägnamn. Flertalet handlingar tillhör egentligen serie F1 Diarieförda handlingar, men har arkiverats separat på grund av arbetssätt. Vid eftersökning av handlingar bör man även söka i serie F10a som också innehåller mätresultat under 400 Bq/m3 för småhus samt F10c eftersom man ibland lagt ihop mätresultet före och efter det att åtgärder vidtagits för att sänka radonhalten. Serien upphör 2000.
Serien F10c innehåller mätresultat rörande småhus och flerbostadshus över 400 Bq/m3 och är sorterad efter vägnamn. Serien kan även innehålla mätresultat under 400 Bq/m3 som ofta är uppföljningsmätningar efter vidtagna radonåtgärder. Flertalet handlingar tillhör egentligen seriene F1 Diarieförda handlingar, men har arkiverats separat på grund av arbetssätt. Vid eftersökning av handlingar bör man även söka i serie F1, diarieförda handlingar. Serien F10c upphör 2013.
Serien innehåller handlingar rörande radonmätningar utförda i daghem. Mätrapporterna är sorterade efter gatuadress. Handlingarna tillhör till stor del serie F1 Diarieförda handlingar, men har arkiverats separat på grund av arbetssätt.
Ärenden som brutits ur serie F1. För åren 1983-1985 återfinns dock ärendena i serie F1. Serien upphör 2003.Volym 1-28 innehåller ärenden ordnade efter fastighetsbeteckning/kvartersnamn. Volym 29-60 innehåller ärenden sorterade efter gatunamn. Volym 61 och framåt sorteras efter fastighetsbeteckning/kvartersnamn.Volym 124-128 återfanns hos handläggare på avdelningen hälsoskydd 2014 efter att volym 1-123 levererats till stadsarkivet. Uppdelningen kan bero på att bygglovsremisserna handlagts av flera olika avdelningar inom förvaltningen.Volymerna 124-128 innehåller handlingar från 1999-2003, ärendena är sorterade efter fastighetsbeteckning.Se även serie F 1 eftersom det är osäkert om allt som rör bygglovsremisser finns i serie F 11.Handlingarna består främst av miljöförvaltningens svar. Remisshandlingar exempelvis ritningar gallras enligt beslut SSA 1994:7 och 2012:18. Remisshandlingarna får sökas hos stadsbyggnadskontoret.
Volymer åren 1984-2009 är digitaliserade och sökbara i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida.
Serien börjar 1984 och består av diarieförda ärenden, som egentligen tillhör serie F1 men som av praktiska skäl brutits ut.
Ärendena mellan åren 1984 och 2009 har skannats in och levererats till e-arkiv Stockholm. Från och med 2010 finns endast digitala akter som förvaras i ärende- och dokumenthanteringssystemet Ecos tills handlingarna levereras till e-arkiv Stockholm.
När en person ansöker om värmepump via e-tjänsten "värmepump - ansök om tillstånd", som togs i bruk 2010, används även MF borrhål, som är en applikation som ligger hos stadsbyggnadskontoret. MF borrhål uppdateras ständigt och ger en ögonblicksbild av borrhålen som finns i staden. Informationen i MF borrhål finns i varje enskilt ärende som rör ansökan om värmepump.
Handlingarna har skannats och digital kopia är sökbar i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida.
Serien består av diarieförda ärenden som egentligen tillhör serie F1 men som av praktiska skäl brutits ut. Handlingarna är från tidigt 1960-tal till ca 2009. De analoga pappershandlingarna förvaras hos miljöförvaltningen tills vidare.
Handlingarna har även skannats och levererats digitalt till e-arkiv Stockholm. Varje digital fil omfattar en fastighet och återsökningen i e-arkivet görs enklast genom att söka på fastighetsbeteckning eller adress.
Två fastigheter omfattas av sekretess: Kompaniet 1 och Örby gård 2.
ArtArken, som funnits sedan 1996, är en databas som innehåller rapporter från allmänhet och organisationer om hotade och skyddsvärda arters förekomst i Stockholms kommun. Under 2011-2012 håller ArtArken på att integreras den nationella databasen Artportalen.
Serien är digitaliserad och förvaras i e-arkiv Stockholm.
Serien består av ersättningsskannade handlingar (pdf) rörande inventering och sanering av PCB i fastigheter. Handlingarna är registrerade i systemet EcoFast (EcoFast, se D3e:12).
Bullerdatabasen innehåller fastighetsanknuten informationen om genomförda bullerdämpande åtgärder som fönsteråtgärder, fasadåtgärder, vallar och skärmar. I bullerdatabasen finns också mätningar gjorda före och efter åtgärder, stomljudsundersökningar från tunnelbanan och ljudmätningar gjorda i parker m.m. Trafikkontoret arbetar med bullerdämpande åtgärder och beviljar bidrag till fastighetsägare. Trafikkontoret rapporterar åtgärderna tillmiljöförvaltningen som lägger in uppgifterna i bullerdatabasen.
Diarieförda ärenden som egentligen tillhör serie F1 men som av praktiska skäl brutits ut. Ärenden hålls ihop med verksamheten som minsta gemensamma nämnare och inom verksamheten kan flera ärenden förvaras och då i kronologisk ordning. Sökvägen in i materialet är i första hand verksamhetens namn. Eftersom handlingarna tidigare förvarats i pärmar på avdelningen för livsmedelskontroll och arkivieringen skett i olika etapper så är serien inte ordnad i bokstavsordning. I några enstaka fall förekommer även att handlingar rörande en verksamhet återfinns i flera volymer. Nummer inom parantes är Livsmedelsverkets kontrollnummer/godkännandenummer. Upphörda och pågående verksamheter. Innehåller även enstaka handlningar från 2014 (dessa finns även digitalt hos miljöförvaltningen).
Ärenden som egentligen tillhör serie F1 men som av praktiska skäl brutits ut. Handlingarna förvaras hos miljöförvaltningen tills vidare. Glapp år 2004.
Miljödagarna var den informationskampanj som miljöförvaltningen bedrev i samarbete med några andra förvaltningar i staden, bl. a. Trafikkontoret. Under ett par veckor, på Vattenfestivalen på Skeppsbron, så informerade man allmänheten om verksamheten och miljöfrågor.
1974 upphörde miljöberedningen (eget arkiv med egen förteckning) och det arbetet som miljöberedningen gjort utfördes istället av utrednings- och planeringsavdelningen, från 1979 planeringsavdelningen.
Projektet "Barn och trafikmiljö" bedrevs i samarbete med Socialförvaltningen i Stockholm. Projektet berörde frågor om buller och luftföroreningar orsakade av trafiken.
1927 tog hälsovårdsnämnden över utackorderingsverksamheten från barnavårdsnämnden. Utackorderingsverksamheten arbetade med att utackordera lugnare sinnessjuka i familjevård.
Gallrings frist 10 år medgives av Arkivnämnden 25/1 1965 (HN 961:2A 1964). Med hänsyn till att personalredovisningen först är ordnad fr.o.m. 1/1 1944 skall utgiftsverifikationerna före detta datum sparas.Gallrings frist 10 år medgives av Arkivnämnden 25/1 1965 (HN 961:2A 1964). Med hänsyn till att personalredovisningen först är ordnad fr.o.m. 1/1 1944 skall utgiftsverifikationerna före detta datum sparas.För åren 1944-1960 har gallring utförts. Planlöst utvalda volymer har sparats, en eller flera för varje år.För tiden fr.o.m. 1961 utförs gallring så, att endast s.k. O-år sparas och förtecknas 1970, 1980 osv. medan övriga årgångar gallras i sin helhet
På miljöförvaltningen används ekonomisystemet Agresso. Det finns en integration byggd mellan ärende- och dokumenthanteringssystemet Ecos och ekonomisystemet Agresso, som innebär att Agresso hämtar information från Ecos som underlag för t.ex. fakturering och fakturorna återläses in i Ecos. Miljöförvaltningen gallrar inget i Agresso utan en eventuell gallring sker i så fall centralt genom stadsledningskontorets försorg och enligt SSA gallringsbeslut 2006:34 och 2006:35.
Enligt testamente 1867-07-11 förordnade Marie Josephine Guillaume bl.a. att ett belopp om 5000 riksdaler skulle ställas till överståthållarämbetets disposition såsom en fond "varaf räntan användes till belöningar åt dem, genom hvilkas angifvande de personer, som plåga och misshandla djur utom eller inom hus, blifva tilll ansvar fällde".Avkastningen ska, efter Kungl. Maj:t den 6 juli 1967 medgiven permutation av de ursprungliga ändamålsbestämmelserna, användas till befrämjande av djurskyddet i Stockholm, förhindra misshandel och djurplågeri av djur, både vilda och tamdjur. Bidrag kan sökas av alla föreningar, organsiationer och verksamheter som verkar för djurskydd i Stockholm.Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade mellan 1968 och 2008 ansvar för att besluta hur avkastningen från Guillaumska fonden skulle disponeras. 2009 gick ansvaret för fonden över till finansavdelningen på stadsledningskontoret.
Nämnden var ett samverkansorgan mellan förvaltningsledningen och de anställda. Genom kollektivavtalen hade de anställda inflytande angående löner och arbetstider. I företagsnämnderna skulle de kunna påverka i andra frågor som arbetsledning, produktion, ekonomi, personal och arbetsmiljö.