Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stadsfullmäktige med beredningsutskottet


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0566A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yYt1thVvSgL9fcEUNjiUW4
ExtraID0566a
Omfång
35 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
Tiden före 1863

De centrala organen för stadsstyrelsen före 1863 var magistraten och borgerskapets äldste. Borgerskapets äldste var från början ett rådgivande organ. Men magistraten frikopplades alltmer från stadens styrelse. Under ledning av borgerskapets äldste växer flera ”kommunala” förvaltningsmyndigheter fram som t ex inkvarteringskommissionen och bemedlingskommissionen. En viktig milstolpe var när drätselkommissionen inrättades 1813 för stadens finansförvaltning och stadskassa.

I Stockholm har stadens styrelse mer än i andra städer stått under kronan och statens inflytande. Från 1634 var Översteståthållaren statens representant samt även ordförande i magistraten. Efter kommunalreformen 1863 var han t om maj 1904 även självskriven ordförande i stadsfullmäktige och beredningsutskott.

Den kommunala självstyrelsen 1863

Genom 1862 års förordning om kommunstyrelse i Stockholm inrättades Stockholms stadsfullmäktige och dess beredningsutskott. Beredningsutskottet förberedde fullmäktiges ärenden.

Stockholm skilde sig från andra kommuner bl a genom att fullmäktige hade 100 ledamöter. Staden hade även en särskild finansstyrelse. 1864 ersatte drätselnämnden den tidigare drätselkommissionen. Under perioden 1863-1920 förrättades val med graderade röstskalor. T om år 1911 förrättades val varje år, hälften av ledamöterna valdes och mandatperioden var 2 år. Senare utsträcktes mandatperioden för stadsfullmäktige till 4 år.

Stadsfullmäktige hade under denna period sina sammanträden i stora salen i Börshuset vid Stortorget. Första sammanträdet ägde dock rum på rådhuset. Lokaler fanns även i gamla rådhuset vid Riddarhustorget och i det sk Bergstrahlska huset där expeditionen var inhyst fram till 1910.

1905 inrättades Stockholms stads Statistiska kontor, med bl a uppgift att ge ut en statistisk årsbok för Stockholm.

Under den beslutande församlingen, de 100 stadsfullmäktige, svarade nämnder och styrelser för den löpande förvaltningen. Beredningsutskottet var instansen mellan fullmäktige och nämnder. I beredningsutskottet fanns tio, av fullmäktige valda ledamöter, jämte fullmäktiges ordförande och vice ordförande var de alltså tolv till antalet.

Omorganisationen 1920

Den kommunala förvaltningsorganisationen växte och beredningsutskottet ombildades den 31/3 1920 till ett stadskollegium (kommunstyrelsen). Staden fick en regering och sina första heltidspolitiker, sex avlönade borgarråd.

Arkivets omfattning och avgränsning

Arkivet ersätter delvis äldre arkivförteckning med nr 566 och omfattar i huvudsak åren 1863-1919. Äldre handlingar återfinns i magistratens och borgerskapets äldstes arkiv. Arkivförteckningen innehåller dock kungliga brev från år 1685, se serie E 1. Yngre handlingar återfinns i Kommunstyrelsens/Stadskansliets arkiv.

Tillsatta kommittéer av stadsfullmäktige eller beredningsutskottet är egna arkivbildare ( se bilaga 1). Även statistiska kontoret är egen arkivbildare med ett eget arkiv.

Karin Lokrantz

Stockholms Stadsarkiv
2006-12-13

Kontroll

Skapad2006-12-04 00:00:00
Senast ändrad2009-07-24 12:38:54