Organisation Kommunstyrelsen är stadens "regering" och har det övergripande ansvaret för att samordna den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen bereder i princip alla ärenden som förs till Kommunfullmäktige.
Den centrala organisationen i Stockholm skiljer sig på flera sätt från andra kommuner i Sverige. Stockholm är den enda kommunen som har borgarråd. Borgarråden fungerar som en förbindelselänk mellan de som fattar beslut och de som genomför besluten. Varje borgarråd ansvarar för ett specifikt område inom kommunen en s.k. rotel.
Historik och omorganisationer 1920: Stadskollegiet inrättades (nuvarande Kommunstyrelsen) under kommunfullmäktige. Stockholm fick sina borgarråd, de första heltidspolitikerna i den svenska kommunalförvaltningen. Under kommunstyrelsen inrättades en ny förvaltning, Stadskansliet, med uppgift att utföra sekreterar- och kansligöromål åt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och borgarråden.
1940-1991: I en omorganisation blev borgarråden enbart föredragande i kommunstyrelsen, de tilläts inte längre vara ledamöter där. I stället bildades beredande organ, Borgarrådsberedningen, där Finansborgarrådet är ordförande.
Stadskansliet får fem avdelningar: - Sekreteraravdelningen - Kansliexpedition. 1979 i maj sammanförs delar av kansliexpeditionen till en administrativ avdelning (personal, ekonomi, kontorsservice och stadshusexpedition). Övriga delar bildar ett sekretariat 1983, då tillkommer Förvaltningsavdelningen genom att sekretariatet och administrativa avdelningen slås ihop. - Finansavdelningen inrättad 1842 - Juridiska avdelningen - Organisationsavdelning inrättad 1948. Samordnas med kommunens datacentral 1982, för att sedan överföras till personal- och organisationsförvaltningen 1983. - Stadshusexpeditionen, inrättad 1966 från fastighetskontoret.
1969: De ledande organen genomgår en namnändring i kommunallagen för Stockholm, från och med 1970-10-15: Stadsfullmäktige = Kommunfullmäktige Stadskollegiet = Kommunstyrelsen.
1991-1994: Stadskansliet får två nya avdelningar: - Personalpolitisk avdelning och tillfällig serviceavdelning (från upphörda personal- och organisationsförvaltningen) - Informationsavdelning (från den upphörda informations- och konsumentförvaltningen. Konsumentupplysningen först till kulturnämnden, stadsbiblioteken).
Utredningen Stockholms Politiska Organisation (SPO) lade i april 1993 fram ett förslag till ny organisation för stadens centrala förvaltning. Den berörde tre förvaltningar: Stadskansliet, Utrednings- och statistikkontoret samt Kammarkontoret. Stadens centrala enheter sammanfördes den 1 januari 1994 under två förvaltningar, Stadskansliet och Finanskontoret.
Efter valet 1994 infördes den största omorganiseringen sedan 1920 men en ny politisk organisation med majoritetsstyre, som gjorde att drätselnämnden upphörde.
Arkivet Tillsatta kommittéer och utredningar av kommunstyrelsen har betraktats som egna arkivbildare och förtecknats separat. Rotlarna behandlades fram till 1997 som egna arkivbildare och förtecknades därmed separat. Valnämnden är en egen arkivbildare, dess handlingar återfinns i deras arkiv, förteckning Stockholms valnämnds arkiv, SE/SSA/4185. Samordnare för revisorerna är Revisionskontoret, vars handlingar går att återfinna i Revisionskontorets arkiv, SE/SSA/1356. Stockholms Stadshus AB är en egen arkivbildare vars handlingar finns i deras arkiv, SE/SSA/2384.
Äldre handlingar återfinns i Stadsfullmäktiges och dess Beredningsutskotts arkiv 1863-1920, SE/SSA/0566A, och i Stadskansliets respektive Kammarkontoret och Drätselnämndens arkiv för åren 1920-1996, SE/SSA/0559.
Arkivbildarhistorik
Stadskansliet. Stockholms stad Kommunkansliet; Stadskollegiet; Stadsfullmäktige, Kommunstyrelsen
Kontroll
Skapad
2013-07-01 08:13:32
Senast ändrad
2025-06-10 15:04:49
Organisation Kommunstyrelsen är stadens "regering" och har det övergripande ansvaret för att samordna den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen bereder i princip alla ärenden som förs till Kommunfullmäktige.
Den centrala organisationen i Stockholm skiljer sig på flera sätt från andra kommuner i Sverige. Stockholm är den enda kommunen som har borgarråd. Borgarråden fungerar som en förbindelselänk mellan de som fattar beslut och de som genomför besluten. Varje borgarråd ansvarar för ett specifikt område inom kommunen en s.k. rotel.
Historik och omorganisationer 1920: Stadskollegiet inrättades (nuvarande Kommunstyrelsen) under kommunfullmäktige. Stockholm fick sina borgarråd, de första heltidspolitikerna i den svenska kommunalförvaltningen. Under kommunstyrelsen inrättades en ny förvaltning, Stadskansliet, med uppgift att utföra sekreterar- och kansligöromål åt kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och borgarråden.
1940-1991: I en omorganisation blev borgarråden enbart föredragande i kommunstyrelsen, de tilläts inte längre vara ledamöter där. I stället bildades beredande organ, Borgarrådsberedningen, där Finansborgarrådet är ordförande.
Stadskansliet får fem avdelningar: - Sekreteraravdelningen - Kansliexpedition. 1979 i maj sammanförs delar av kansliexpeditionen till en administrativ avdelning (personal, ekonomi, kontorsservice och stadshusexpedition). Övriga delar bildar ett sekretariat 1983, då tillkommer Förvaltningsavdelningen genom att sekretariatet och administrativa avdelningen slås ihop. - Finansavdelningen inrättad 1842 - Juridiska avdelningen - Organisationsavdelning inrättad 1948. Samordnas med kommunens datacentral 1982, för att sedan överföras till personal- och organisationsförvaltningen 1983. - Stadshusexpeditionen, inrättad 1966 från fastighetskontoret.
1969: De ledande organen genomgår en namnändring i kommunallagen för Stockholm, från och med 1970-10-15: Stadsfullmäktige = Kommunfullmäktige Stadskollegiet = Kommunstyrelsen.
1991-1994: Stadskansliet får två nya avdelningar: - Personalpolitisk avdelning och tillfällig serviceavdelning (från upphörda personal- och organisationsförvaltningen) - Informationsavdelning (från den upphörda informations- och konsumentförvaltningen. Konsumentupplysningen först till kulturnämnden, stadsbiblioteken).
Utredningen Stockholms Politiska Organisation (SPO) lade i april 1993 fram ett förslag till ny organisation för stadens centrala förvaltning. Den berörde tre förvaltningar: Stadskansliet, Utrednings- och statistikkontoret samt Kammarkontoret. Stadens centrala enheter sammanfördes den 1 januari 1994 under två förvaltningar, Stadskansliet och Finanskontoret.
Efter valet 1994 infördes den största omorganiseringen sedan 1920 men en ny politisk organisation med majoritetsstyre, som gjorde att drätselnämnden upphörde.
Arkivet Tillsatta kommittéer och utredningar av kommunstyrelsen har betraktats som egna arkivbildare och förtecknats separat. Rotlarna behandlades fram till 1997 som egna arkivbildare och förtecknades därmed separat. Valnämnden är en egen arkivbildare, dess handlingar återfinns i deras arkiv, förteckning Stockholms valnämnds arkiv, SE/SSA/4185. Samordnare för revisorerna är Revisionskontoret, vars handlingar går att återfinna i Revisionskontorets arkiv, SE/SSA/1356. Stockholms Stadshus AB är en egen arkivbildare vars handlingar finns i deras arkiv, SE/SSA/2384.
Äldre handlingar återfinns i Stadsfullmäktiges och dess Beredningsutskotts arkiv 1863-1920, SE/SSA/0566A, och i Stadskansliets respektive Kammarkontoret och Drätselnämndens arkiv för åren 1920-1996, SE/SSA/0559.
Innehåller originalprotokoll med bilagor (voteringar, interpellationssvar m.m.). Övriga handlingar i fullmäktigeärenden finns i akten, serien handlingar till huvuddiariet. Endast beslutsprotokoll. Debatten vid fullmäktigesammanträden finns dokumenterad i kommunfullmäktiges tryckta handlingar.
Äldre årgångar ingår i Stadsfullmäktige med beredningsutskottets arkiv 1863-1919.
Stadsledningskontoret levererade 2017 åren 1863-1996 i digital form. Leveransen är sökbar i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida.
Arkivexemplar (lumppapper) förvaras i stadssekreterarens tjänsterum. Kompletta sviter finns även i det s.k. rådsbiblioteket i Stadshuset och hos Stadsarkivets bibliotek. OBS, när det gäller äldre tryck, kan variationer finnas mellan olika sviter. Stenografernas utskrifter av yttranden.
Innehåller originalprotokoll med bilagor (anmälningar, motioner och pm). Ärenden finns även i serien handlingar till huvuddiariet. Från och med år 1945 finns ett år (huvuddiariets register är ackumulerat 10-årsvis). År 1921-1955 är skyddsfilmade. Föredragningslistor utgallrade enligt gallringsbeslut 1936-12-11 (upphört 1950).
Fr o m 1/4. Tidigare stadsfullmäktige med beredningsutskottet.
1952-1979. Se ämnesordnade handlingar F 5 B. Delegerade tillsattes enligt kommunstyrelsens beslut den 14 februari 1952. Den 16 januari 1980 beslöt kommunstyrelsen att sammanföra delegerade med kommittén för stockholmsforskning.
Borgarrådsberedningen tillkom vid omorganisationen 1940. Protokoll förs ej, endast underskriven ärendeförteckning med närvarolista och bilagor (reservationer, särskilda uttalanden och förslag till beslut). Beredningens uttalanden och borgarråds i kommunstyrelsens protokoll.
Kommunfullmäktige beslöt i samband med budgetbehandlingen i november 1991 att kommunstyrelsens särskilda beredningsorgan för storstockholmsfrågor skulle upphöra den 31 december 1991. Kansliet fortsatte dock med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter.
Förvaras på Stadshuset. Inrättades enligt kommunfullmäktiges beslut den 16 juni 1975 ( utl. 138). Beslutet innebar bl.a. att generalplaneberedningen upphörde. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1977. Innehåller även expertutskottets protokoll. Expertutskottet var gemensamt med miljöberedningen. Serien i kartonger. Planeringsberedningen avskaffades formellt 1 januari 1995, enligt kommunstyrelsens beslut den 8 februari 1995.
Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare organiserades 1948-1963 i samarbetsnämnder och 1964-1977 i företagsnämnder. 1977 trädde MBL i kraft.
1967-1977: Ännu ej volymförtecknat, ersätts 1977 av MBL (arbetsrättsreformen). Fanns ev till vissa delar kvar under en övergångsperiod. Företagsnämnderna var organ för samråd i flera avseenden än vad som regleras av MBL, t.ex arbetsmiljö, utbildning, förslagsverksamhet. Verksamheten reglerades genom olika avtal. En central företagsnämnd fanns hos personal och orginastionsnämnden.
Registratur 1920-1955 ingår i kommunfullmäktiges registratur. I kommunstyrelsens protokoll hänvisas ibland till "Skrivelse...". Dessa återfinns i denna serie.
År avser budgetår. Alternativa namn inom serien är Statgranskarnas PM, Gransknings-pm avseende nämndernas programförslag, Gransknings-pm avseende förvaltningarnas flerårsprogram. 1 häfte 1942-1943 saknas. 1975 saknas.
1941-1994. Förvaras hos juridiska avdelningen. Kronologiskt ordnade yttranden. Serien är ett bra komplement till diariet, som sökingång till handlingarna. Ytrranden ingår även i avdelningens dossiélagda handlingar. Serien i pärmar. Slutlig volymbildning har ej skett.
Kommunal författningssamling för Stockholm Före 1 juli 1938, statisktiska kontoret. Inbundna volymer i kartonger. Ett särskilt samlingsregister till kommunal författningssamling för åren 1862-1940 utkom år 1943. Samlingregistret fick år 1977 en fortsättning för åren 1941-1975. dessutom finns femårsregister i slutet av årgångarna 1945, 1950, 1955 osv.
Register till huvuddiariet. Datorstöd diarieföring infördes 1987 och har förts paralellt en längre tid. Det ADB-baserade diariet är uppdelat "C" personalärenden, förordnanden. Presidieärenden registreras hos stadshusexpeditionen.
Diarier rörande stadskansliets handlingar och personal. ärenden som inte behandlades av stadskollegiet eller fullmäktige. diarienumren består dels av siffror, dels av en avdelning, ordnad med bokstavsnummer för ärenden som återkommer regelbundet. Periodvis har även representationshandlingar registrerats här. Lucka 1976-1979. Därefter administrativa byråns/sektionens diarier.
Juridiska avdelningen har delade diarier f o m 1979 då inkassoärenden, saknr. 390, har en egen serie, Juridiska avdelningens inkassodiarium, C6BA. Diarium för mantalsskrivningsärenden 1946 saknas.
År 1941-1968, s k Tjd-register - Register till diariet för tjänsteutlåtanden. Avser utlåtanden i olika juridiska frågor, inkassoärenden fördes dock under perioden i ett separat s k ID-register. 1969 införs ett nytt diariesystem med den i kommunen framtagna diarieblanketten. Endast namnkorten har använts som diarieregister, ordnat efter diarieplansummer och inom dessa alfabetiskt.
Åren 1940-1978 ingår denna typ av ärenden i juridiska avdelningens allmäna diarier; C6AA. Under åren 1969 - 1978 är de registrerade under saknummer 39/390. Verksamheten överförd till kammarkontoret efter år 1990. Handlingarna till diariet gallras enligt gallringsbeslut 1996:3.
"Gula boken", förteckningar över personer som har förtroendeuppdrag i de kommunala nämnderna, taxeringsnämnderna eller som är nämndemän. Innehåller uppgifter om namn, adress, tel bostad och arbete, partibeteckning, uppdrag och tidpunkt när uppdraget tillträddes/avslutades.
Allmänna besöksliggare för Stockholms stadshus och stadshustornet, samt för prominenta besök. Tidiga år av allmänna besöksliggare är typex, senare år, 1962-1996, gallras.
Register från stadshusets byggnadstid finns i stadshusnämndens arkiv. ADB-stöd infört under 1994. Stadshusets konstsamlingar har även fotograferats av under 1993-1994 som komplement till registren.
Serien inbunden. Från och med 1948 indelas varje volym i olika flikar för regerinsbeslut, länstyrelsebeslut osv. En äldre serierubrik är "Kungliga brev och departementsskrivelser".
Diversediariet kallas även diariet för stadskansliets handlingar och korrespondens. Diarienumren består dels av bokstavsnummer för ärenden som återkom regelbundet.
Handlingar fråm 1955-1976 härrör från Stockholmsdelegationer. 1977 inrättades en beredning för storstockholmsfrågor som övertogs dess uppgifter. 1955-1970 fanns även en särskild storstockholmsrotel.
Fortsättning från stadsombudsmannens arkiv.1969 tas en diarieplan i bruk, yngre handlingar återfinns i serien F 5, Juridiska avdelningens dossiélagda handlingar.
Serien i kartonger. Från och med ca 1938. OBS specialserier finns fram till ca 1965: Storstockholmsberedningen och Organisationsavdelningen. Tjänstgöringsbetyg för vissa år finns i två volymer sist i serien. En volym innehåller arvodesanställda i diverse kommittéer och utredningar.
Fotografier från stadens mottagningar, mestadels utländska delegationer. Till viss del även foton från stadens besök i andra länder. Stadshusexpeditionens diarier till presidieärenden och bokningsalmanackor kan utnyttjas som register. Foton kan även finnas i representationsakterna, serie F 2A.
Serien i kartonger. Fr.o.m. ca 1961 finns ett stående nummer i huvuddiariet för S:t Eriksmedaljen (nr 1 varje år). Akten innehåller lista, vissa akter är tomma. Listan trycks, bihang 5 varje år. Under 1940- och 1950-talen finns beslut registrerade i register till huvuddiariet men akter finns endast sporadiskt.
S:t Eriksmedaljen inrättades 1938 för förtjänta stockholmare, 1939 för anställda.
Serien i kartonger. Fortsättning från serie E6, Tjd-akter. Serien inleds med en svit äldre överförda ärenden som omregistrerats med egen löpnummerserie, så kallade Ö-nummer. Dossiéerna är avställda 5-årsvis t.o.m. 1978, sedan årsvis. Serien fortsätter i Stadsledningskontorets arkiv, serie E3.