INLEDNING Stockholms Studentkårers Centralorganisation bildades av några studenter 1896. Den första stadgan är från 1905 och då föddes också organisationen som fick namnet Stockholms studentkårers förbundsstyrelse (SSF). Verksamheten var till en början främst inriktad på att arrangera och delta i festligheter av olika slag, men så småningom fick de studentsociala frågorna allt större betydelse.
Hälsovårdsbyrån På 1930-talet tillkom Hälsovårdsbyrån, SSHB, med syfte att erbjuda Stockholmsstudenterna röntgenundersökningar för att begränsa den då utbredda tuberkulosen. När TBC-hotet så småningom försvann på 1950-talet, kunde Hälsovårdsbyrån inrikta sig på mer förebyggande hälsovård som psykiatri, stressundersökningar m.m. vilket fortfarande är huvudverksamheten. Byrån som 1980 bytte namn till Studenthälsan i Stockholm, SHS, låg under SSCO:s huvudmannaskap fram till 1993, då Stockholms universitet övertog verksamheten.
Idrottsförening I linje med det studiesociala, bildades även Stockholms studenters idrottsförening, SSIF, på 1930-talet. Verksamheten var från början inriktad mot tävling med och mot de andra lärosätena runtom i landet. På 1970-talet skedde en förskjutning av idrotten till ”motion för alla” och SSIF:s verksamhet med den. SSIF låg t.o.m. 1998 under SSCO.
Övrig verksamhet I övrigt hade Förbundsstyrelsen en mängd andra byråer fram till 1950-talet, ex. Intressebyrån som ägnade sig åt förmåner för studenterna i form av rabatter, en skriv- och översättningsbyrå. Under andra världskriget utökades verksamheten ytterligare i och med bildandet av nordiska utskottet och internationella hjälpkommittén. Den sistnämnda levde kvar som internationella kommittén och ansvarade under 1950-talet för en rad seminarier med deltagare från hela världen.
Bostadsfrågan 1950-talet kan sägas vara en brytpunkt för SSCO:s verksamhet. Den i särklass största frågan under 1950-talet är studentbostäder. 1958 bytte organisationen namn till Stockholms studentkårers Centralorganisation, SSCO och antalet medlemskårer ökade kraftigt. Detta i kombination med att studentens sociala ställning minskat, att fler flyttade till Stockholm, ledde till att en akut bostadsbrist uppstod. Från att ha varit en homogen grupp, med ursprung ur medel- och överklass, blev nu studier något som alla kunde få ägna sig åt. Detta innebar att studenten inte längre bodde hemma, eller hade föräldrar som kunde betala för en bostad. SSCO satte därför igång det s.k. "Tiggeriet", en landsomfattande insamling för att kunna bygga studentbostäder. 1959 bildades Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB. Resultatet blev lyckat, under de kommande 20 åren var bostäder SSCO:s huvudverksamhet. I början av 1960-talet kunde det första studentbostadshuset invigas, byggandet fortsatte i ca 15 år med Lappkärrsberget som sista stora projektet. SSCO är fortfarande huvudman för SSSB.
Under 1970-talet startades även hotellverksamhet i form av Stiftelsen Stockholm Student Reception Service (SSSRS, sedermera Stockholm Student Reception Service, SSRS). Från början var verksamheten främst inriktad på att hjälpa de utländska studenter som befann sig i Stockholm mellan terminerna, men verksamheten kom så småningom att utvidgas så mycket att man 1984 avhändade sig SSRS eftersom de inte längre bedrev studentrelaterad verksamhet. SSRS finns dock ännu idag och driver en framgångsrik hotellkedja.
Studiesociala frågor Med tiden uppkom ett allt större behov av att även handha studenternas studiesociala delar. SSCO har under en rad år verkat inom områdena studiemiljö, studiemedelsfrågor m.m., ofta i samarbete med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). De studiesociala frågorna är fortsatt stora inom organisationen. Studiemedelsfrågan är en sak som uppkommer med jämna mellanrum, där också SSCO försöker påverka. En stor del av SSCO:s verksamhet har också ägnats åt de utländska studenter som kommer till Stockholm varje år. Från 1930-talet och framåt har det funnits en särskild ombudsam på SSCO som tar hand om dessa studenter.
Omorganisering I slutet av 1990-talet stod SSCO inför ett nytt skede: flera stiftelser hade man inte längre huvudmannaskap för, några andra tillkom, men organisationen blev mer och mer ”slimmad”, och arbetade mer och mer som ett nätverk mellan medlemskårerna som då uppgick till 53 stycken där den minsta var Operahögskolans studentkår med ett 40-tal medlemmar och den största är Stockholms universitets studentkår med ca 30 000 medlemmar.
SSSO är alltså en bred organisation där många intressen ska samsas. Trots detta, eller kanske på grund av detta, har organisationen ändå lyckats hålla samman drygt 100 år utan några större och allvarliga konflikter.
Arkivet Arkivet levererades första gången till Stadsarkivet 1969 (ca 10 hyllmeter) som förtecknades av en arkivkursstudent hösten 1993. Hos arkivbildaren fanns ca 50 hyllmeter oförtecknade handlingar. Av dessa ca 50 hyllmeter handlingar blev ca 30 kvar efter rensning och gallring. Totalt fanns alltså ca 40 hyllmeter handlingar, även om allt inte finns hos Stadsarkivet. Ett problem i arkivbildningen för denna typ av organisationer är att kontinuiteten inte är särskilt bra. Eftersom presidiet och styrelsen väljs för ett år i taget, och man sällan sitter mer än i ett år, kommer arkiveringen i sista hand. Detta medför förstås att arkivet saknar vissa delar, eller att det är olika väl arkiverat beroende på intresse och tid hos dem som innehaft vissa poster. Trots detta speglar arkivet både sin egen organisation och samtiden väl.
Förtecknade handlingar från perioden 1988-1997 saknas i Stadsarkivet och förvaras troligen hos föreningen.
Stockholm i augusti 1998 Jenny Andersson
Redigerat av
Moa Cleve Arkivarie 2018-06-14
Bilaga: Vanliga förkortningar i arkivförteckningen BBK Byggnads- och bostadskommittén BU Bostadsutskottet EU Ekonomiska utskottet FU Förvaltningsutskottet IO Internationella ombudsmannen ISC International Student Club IU Internationella Utskottet KarnKo Karnevalskommittén MD Markdelegationen NU Nordiska utskottet SA Stiftelsen Aktiverum SDF Student Development Fund SFS Sveriges Förenade Studentkårer SFSS Stiftelsen Frescati Stora Skuggan SHS Studenthälsan i Stockholm SIBF Stipendiefonden SR Studentrådet, SSCO:s högsta beslutande organ SSBF Stockholms studenters bostadsfond SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation SSF Stockholms studentkårers förbundsstyrelse SSIF Stockholms studenters idrottsförening SSHB Stockholms studenters hsälovårdsbyrå SSIB Stockholms studenters intressebyrå SSIH Stiftelsen Stockholms Studenthistoria SSRS Stiftelsen Stockholms Receptions Service SSSB Stiftelsen Stockholms studentbostäder STRUL AB Rumsförmedlingen SU Sociala utskottet TIKO Tiggerikommittén ÖM Övermarskalkämbetet
Ordning & struktur
STOCKHOLMS STUDENTKÅRERS CENTRALORGANISATION - SSCO
1905-1997
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2018-06-15 15:48:07
INLEDNING Stockholms Studentkårers Centralorganisation bildades av några studenter 1896. Den första stadgan är från 1905 och då föddes också organisationen som fick namnet Stockholms studentkårers förbundsstyrelse (SSF). Verksamheten var till en början främst inriktad på att arrangera och delta i festligheter av olika slag, men så småningom fick de studentsociala frågorna allt större betydelse.
Hälsovårdsbyrån På 1930-talet tillkom Hälsovårdsbyrån, SSHB, med syfte att erbjuda Stockholmsstudenterna röntgenundersökningar för att begränsa den då utbredda tuberkulosen. När TBC-hotet så småningom försvann på 1950-talet, kunde Hälsovårdsbyrån inrikta sig på mer förebyggande hälsovård som psykiatri, stressundersökningar m.m. vilket fortfarande är huvudverksamheten. Byrån som 1980 bytte namn till Studenthälsan i Stockholm, SHS, låg under SSCO:s huvudmannaskap fram till 1993, då Stockholms universitet övertog verksamheten.
Idrottsförening I linje med det studiesociala, bildades även Stockholms studenters idrottsförening, SSIF, på 1930-talet. Verksamheten var från början inriktad mot tävling med och mot de andra lärosätena runtom i landet. På 1970-talet skedde en förskjutning av idrotten till ”motion för alla” och SSIF:s verksamhet med den. SSIF låg t.o.m. 1998 under SSCO.
Övrig verksamhet I övrigt hade Förbundsstyrelsen en mängd andra byråer fram till 1950-talet, ex. Intressebyrån som ägnade sig åt förmåner för studenterna i form av rabatter, en skriv- och översättningsbyrå. Under andra världskriget utökades verksamheten ytterligare i och med bildandet av nordiska utskottet och internationella hjälpkommittén. Den sistnämnda levde kvar som internationella kommittén och ansvarade under 1950-talet för en rad seminarier med deltagare från hela världen.
Bostadsfrågan 1950-talet kan sägas vara en brytpunkt för SSCO:s verksamhet. Den i särklass största frågan under 1950-talet är studentbostäder. 1958 bytte organisationen namn till Stockholms studentkårers Centralorganisation, SSCO och antalet medlemskårer ökade kraftigt. Detta i kombination med att studentens sociala ställning minskat, att fler flyttade till Stockholm, ledde till att en akut bostadsbrist uppstod. Från att ha varit en homogen grupp, med ursprung ur medel- och överklass, blev nu studier något som alla kunde få ägna sig åt. Detta innebar att studenten inte längre bodde hemma, eller hade föräldrar som kunde betala för en bostad. SSCO satte därför igång det s.k. "Tiggeriet", en landsomfattande insamling för att kunna bygga studentbostäder. 1959 bildades Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB. Resultatet blev lyckat, under de kommande 20 åren var bostäder SSCO:s huvudverksamhet. I början av 1960-talet kunde det första studentbostadshuset invigas, byggandet fortsatte i ca 15 år med Lappkärrsberget som sista stora projektet. SSCO är fortfarande huvudman för SSSB.
Under 1970-talet startades även hotellverksamhet i form av Stiftelsen Stockholm Student Reception Service (SSSRS, sedermera Stockholm Student Reception Service, SSRS). Från början var verksamheten främst inriktad på att hjälpa de utländska studenter som befann sig i Stockholm mellan terminerna, men verksamheten kom så småningom att utvidgas så mycket att man 1984 avhändade sig SSRS eftersom de inte längre bedrev studentrelaterad verksamhet. SSRS finns dock ännu idag och driver en framgångsrik hotellkedja.
Studiesociala frågor Med tiden uppkom ett allt större behov av att även handha studenternas studiesociala delar. SSCO har under en rad år verkat inom områdena studiemiljö, studiemedelsfrågor m.m., ofta i samarbete med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). De studiesociala frågorna är fortsatt stora inom organisationen. Studiemedelsfrågan är en sak som uppkommer med jämna mellanrum, där också SSCO försöker påverka. En stor del av SSCO:s verksamhet har också ägnats åt de utländska studenter som kommer till Stockholm varje år. Från 1930-talet och framåt har det funnits en särskild ombudsam på SSCO som tar hand om dessa studenter.
Omorganisering I slutet av 1990-talet stod SSCO inför ett nytt skede: flera stiftelser hade man inte längre huvudmannaskap för, några andra tillkom, men organisationen blev mer och mer ”slimmad”, och arbetade mer och mer som ett nätverk mellan medlemskårerna som då uppgick till 53 stycken där den minsta var Operahögskolans studentkår med ett 40-tal medlemmar och den största är Stockholms universitets studentkår med ca 30 000 medlemmar.
SSSO är alltså en bred organisation där många intressen ska samsas. Trots detta, eller kanske på grund av detta, har organisationen ändå lyckats hålla samman drygt 100 år utan några större och allvarliga konflikter.
Arkivet Arkivet levererades första gången till Stadsarkivet 1969 (ca 10 hyllmeter) som förtecknades av en arkivkursstudent hösten 1993. Hos arkivbildaren fanns ca 50 hyllmeter oförtecknade handlingar. Av dessa ca 50 hyllmeter handlingar blev ca 30 kvar efter rensning och gallring. Totalt fanns alltså ca 40 hyllmeter handlingar, även om allt inte finns hos Stadsarkivet. Ett problem i arkivbildningen för denna typ av organisationer är att kontinuiteten inte är särskilt bra. Eftersom presidiet och styrelsen väljs för ett år i taget, och man sällan sitter mer än i ett år, kommer arkiveringen i sista hand. Detta medför förstås att arkivet saknar vissa delar, eller att det är olika väl arkiverat beroende på intresse och tid hos dem som innehaft vissa poster. Trots detta speglar arkivet både sin egen organisation och samtiden väl.
Förtecknade handlingar från perioden 1988-1997 saknas i Stadsarkivet och förvaras troligen hos föreningen.
Stockholm i augusti 1998 Jenny Andersson
Redigerat av
Moa Cleve Arkivarie 2018-06-14
Bilaga: Vanliga förkortningar i arkivförteckningen BBK Byggnads- och bostadskommittén BU Bostadsutskottet EU Ekonomiska utskottet FU Förvaltningsutskottet IO Internationella ombudsmannen ISC International Student Club IU Internationella Utskottet KarnKo Karnevalskommittén MD Markdelegationen NU Nordiska utskottet SA Stiftelsen Aktiverum SDF Student Development Fund SFS Sveriges Förenade Studentkårer SFSS Stiftelsen Frescati Stora Skuggan SHS Studenthälsan i Stockholm SIBF Stipendiefonden SR Studentrådet, SSCO:s högsta beslutande organ SSBF Stockholms studenters bostadsfond SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation SSF Stockholms studentkårers förbundsstyrelse SSIF Stockholms studenters idrottsförening SSHB Stockholms studenters hsälovårdsbyrå SSIB Stockholms studenters intressebyrå SSIH Stiftelsen Stockholms Studenthistoria SSRS Stiftelsen Stockholms Receptions Service SSSB Stiftelsen Stockholms studentbostäder STRUL AB Rumsförmedlingen SU Sociala utskottet TIKO Tiggerikommittén ÖM Övermarskalkämbetet