JAKOB OCH JOHANNES FOLKSKOLA/ ÖVERLÄRARDISTRIKT 1847-1959
HISTORIK
Jakob och Johannes församlings första folkskola låg i kvartetet Väderkvarnen, vid Malmskillnadsgatan 58 B. Folkskolan bestod av ”innanläsningsavdelningen”, en lägre avdelning för både pojkar och flickor samt en högre avdelning med en klass för pojkar och en för flickor. Till folkskolan hörde även en fri- och fattigskola som var organiserad i en lägre eller förbredande avdelning och en högre avdelning kallas Grewesmühlska skolan. Grewesmühlska skolan (se arkivförteckning nr 276) hade egen styrelse och egen fastighet vid Malmskillnadsgatan 58 A. När skolan avsöndrades från stadens folkskoleväsande 1863, ombildades samtidigt fri-och fattigskolans lägre avdelning till förbredande skola (småskola) inom folkskolan.
1869-1878 användes en byggnad vid dåvarande Roslagstullsgatan 1 A som skola. Huset revs när Stockholms spårvägar övertog tomten. 1876 inköptes tomterna nr 17 och 18 i kvarteret Kåkenhusen för uppförande av ett nytt skolhus, ritat av arkitekt Carl Nestor Söderberg. Jakobs folkskola, först med adress Lutternsgatan 14 och från 1907 Brunnsgatan 11, stod klar 1879. 1888-1890 uppfördes Johannes Folkskola vid Roslagsgatan 61. Folkskolan ritades av arkitekt Carl Möller som även ritade det år 1900 färdiga, mindre skolhuset på samma tomt i kvarteret Kråkan mot dåvarande del av Ynglingagatan.
1903 infördes överlärardistrikt i Stockholm fr.o.m. 1/7 1958 benämnda rektorsområden. Jakob och Johannes bildade ett gemensamt överlärardistrikt även efter församlingens delning 1907. Skeppsholmens folkskola tillhörde överlärardistriktetet till nedläggningen 1931. Höstterminen 1940 införlivades Klara folkskola med Jakob och Johannes överlärardistrikt och från höstterminen 1944 tillkom även Storkyrkans folkskola. 1955-1959 kallades distriktet Johannes överlärardistrikt och omfattade Johannes, Jakobs, Klara och Storkyrkans folkskolor. Samtliga nämnda skolors handlingar ingår för respektive tidsperioder i Jakob och Johannes folkskola/överlärardistrikts arkiv (se översikt nästa sida). Dessutom ingår handlingar tillhörande Jakob och Johannes församlings kateketskola 1836-1891 (se serie D3 och D5C).
Statistikuppgifter rörande elever m.m., uppgifter om lärare, folkskolans lärokurser och organisation återfinns åren 1862-1958 i Stockholm folkskoledirektions årsberättelser (se förteckning nummer 569, serie B III). Handlingar rörande Jakob och Johannes folkskola se även Jakob och Johannes församlings skolråds arkiv (förteckning nummer 1327).
Folkskolornas gemensamma arkiv har överlämnats till Stockholm stadsarkiv i omgånger, t.ex. 1940 (ACC nr 49/40) och 1976 (ACC nr27/67). Arkivet omfattar 23 hm och består bland annat av inskrivningsböcker från 1847, betygskataloger från 1849, lärarkollegiets protokoll i obruten svit 1879-1959, elevarbeten som välskrivningsprov och illustrerade reseberättelser, album med fotografier och pressklipp vilka väl dokumenterar framförallt Johannes folkskolas historia.
Arkivet har omordnats och omförtecknats under oktober 1999.
Stockholms stadsarkiv den1 november 1999
Christina Hellgren
Jakob Och Johannes Kateketskola 1836-1891; Skeppsholmens Folkskola 1872-1930/1931; Klara Folkskola 1 940/1941-1958/1959; Storkyrkans Folkskola 1944/1945-1958/1959
Allmän anmärkning
Johannes överlärardistrikt; Skeppsholmens folkskola; Klara folkskola; Storkyrkans folkskola
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2015-09-01 10:01:40
JAKOB OCH JOHANNES FOLKSKOLA/ ÖVERLÄRARDISTRIKT 1847-1959
HISTORIK
Jakob och Johannes församlings första folkskola låg i kvartetet Väderkvarnen, vid Malmskillnadsgatan 58 B. Folkskolan bestod av ”innanläsningsavdelningen”, en lägre avdelning för både pojkar och flickor samt en högre avdelning med en klass för pojkar och en för flickor. Till folkskolan hörde även en fri- och fattigskola som var organiserad i en lägre eller förbredande avdelning och en högre avdelning kallas Grewesmühlska skolan. Grewesmühlska skolan (se arkivförteckning nr 276) hade egen styrelse och egen fastighet vid Malmskillnadsgatan 58 A. När skolan avsöndrades från stadens folkskoleväsande 1863, ombildades samtidigt fri-och fattigskolans lägre avdelning till förbredande skola (småskola) inom folkskolan.
1869-1878 användes en byggnad vid dåvarande Roslagstullsgatan 1 A som skola. Huset revs när Stockholms spårvägar övertog tomten. 1876 inköptes tomterna nr 17 och 18 i kvarteret Kåkenhusen för uppförande av ett nytt skolhus, ritat av arkitekt Carl Nestor Söderberg. Jakobs folkskola, först med adress Lutternsgatan 14 och från 1907 Brunnsgatan 11, stod klar 1879. 1888-1890 uppfördes Johannes Folkskola vid Roslagsgatan 61. Folkskolan ritades av arkitekt Carl Möller som även ritade det år 1900 färdiga, mindre skolhuset på samma tomt i kvarteret Kråkan mot dåvarande del av Ynglingagatan.
1903 infördes överlärardistrikt i Stockholm fr.o.m. 1/7 1958 benämnda rektorsområden. Jakob och Johannes bildade ett gemensamt överlärardistrikt även efter församlingens delning 1907. Skeppsholmens folkskola tillhörde överlärardistriktetet till nedläggningen 1931. Höstterminen 1940 införlivades Klara folkskola med Jakob och Johannes överlärardistrikt och från höstterminen 1944 tillkom även Storkyrkans folkskola. 1955-1959 kallades distriktet Johannes överlärardistrikt och omfattade Johannes, Jakobs, Klara och Storkyrkans folkskolor. Samtliga nämnda skolors handlingar ingår för respektive tidsperioder i Jakob och Johannes folkskola/överlärardistrikts arkiv (se översikt nästa sida). Dessutom ingår handlingar tillhörande Jakob och Johannes församlings kateketskola 1836-1891 (se serie D3 och D5C).
Statistikuppgifter rörande elever m.m., uppgifter om lärare, folkskolans lärokurser och organisation återfinns åren 1862-1958 i Stockholm folkskoledirektions årsberättelser (se förteckning nummer 569, serie B III). Handlingar rörande Jakob och Johannes folkskola se även Jakob och Johannes församlings skolråds arkiv (förteckning nummer 1327).
Folkskolornas gemensamma arkiv har överlämnats till Stockholm stadsarkiv i omgånger, t.ex. 1940 (ACC nr 49/40) och 1976 (ACC nr27/67). Arkivet omfattar 23 hm och består bland annat av inskrivningsböcker från 1847, betygskataloger från 1849, lärarkollegiets protokoll i obruten svit 1879-1959, elevarbeten som välskrivningsprov och illustrerade reseberättelser, album med fotografier och pressklipp vilka väl dokumenterar framförallt Johannes folkskolas historia.
Arkivet har omordnats och omförtecknats under oktober 1999.
Serien i kart. om ej annat anges. Tidigare benämnda "diarier". Innehåller anteckningar om lärares tjänstgöring, arbetsordningar för övningsämnen, förteckningar över premier och studie- och idrottsutflykter mm.