Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hushålls- och sömnadsskolan


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0798A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/88MlxMYtXacDAuWx0USKn2
ExtraID0798 A
Omfång
10,8 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Yrkesskolor. Stockholms stad (Arkivbildare)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
HUSHÅLLS- OCH SÖMNADSSKOLAN

HUSHÅLLS- OCH SÖMNADSSKOLANS ARKIVBESKRIVNING/HISTORIK

1 Skolans namn


Skolans namn: Hushålls- och sömnadsskolan

Skolorna var från början enskilda skolor för sömnad eller husligt arbete med namn som t.ex. sömnadsskolan. Skolans namn förekommer i olika utformning genom åren. 1968 slås skolorna samman och får benämningen Hushålls- och sömnadsskolan. Den mest använda är den ovan nämnda men namnet Hushålls- och sömmerskeskolan förekommer även i arkivmaterialet.

Skolans utbildningar har varit placerade på olika platser inom Stockholms stad. Några adresser som finns nedtecknade i arkivhandlingarna är:

Alviks kommunalhus Skolkök invigt 12 september 1940,
Gustavslundsv. 168A användes till 1-årig hemteknisk skola samt vuxenutbildning, deltid 239m2
Alvik Shantungskolan Undervisning för Kosmetologer 260m2
Banergatan Skolkök
Bandhagsplan 3
Bergsrådsvägen 16
Bolindersplan 9 Klänningssömnad
Brännkyrkogatan 2B Skolkök
Fogdevägen 74 Joh.hov Barnparkering
Götgatan 73 Sömnadsutbildning
Karlavägen 66 Undervisningskök och matsal och Hemvårdsvåning,
192m2

Kungsholmsgatan 10
Kungsholmsgatan 16 ”Lilla hemköket”, Centralsaluhallen och butik
Kungsholmsgatan 95 Den nya Yrkesskolan för hushåll- och sömnad
Nockebytorg 7 Skolkök
Pipersgatan 24 1 rum och kök som tillhör elevhemmet Scheelegatan 8
Polhemsgatan 35 2 Undervisningskök och matsal som senare användes till
till vävsal 323m2
Elevhem och hemvårdsrum 270m2.
Sömnadsutbildning 41 – 42
Undervisningskök och matsal för vuxenutbildning 120m2
Västerortsg. Vällingby
Med flera filialer i Stockholms förorter

2. Tidsperiod

Skolornas verksamhetsperiod löper mellan åren 1912 – 1971 06 30. Det finns däremot enstaka handlingar från 1907-09 som rör skolan och skolans rektorer.

3. Skolornas styrelse och organistion

Skolorna har genom årens lopp varit placerade under olika styrelser inom stockholms stad. Några av dessa är:

1912 – 1924 Överstyrelsen för Stockholms stads Folkskolor.
1914 - 1920 Stockholms folkskoledirektion
1920 - 1958 Stockholms stads lärlings- och yrkesskolstyrelse (enligt beslut av stadsfullmäktige 15/12 1958)

1958 – 1964 Stockholms stads yrkesskolstyrelse.
1964 – 1971 Stockholms skoldirektion

Observera att dessa årtal inte följer de direktioner, nämnder och styrelsers officiella verksamhetstid.

4. Historiska händelser under skolans verksamhetstid

1900-1901 Den första motionen med framställan om inrättande av kommunal yrkesskola i Stockholm.

1911 11/12 Beslutades i stadsfullmäktige om inrättande av yrkesskolor i Stockholm. (Bih 62/1911)

1912 På hösten startade tre yrkesskolor i Stockholm varav den ena var klädsömmerskeskolan. Successivt tillkom flera yrkesskolor. Gemensamt för dem alla var att det var undervisning en dag i veckan under tre år. De övriga dagarna i veckan arbetade eleverna på olika verkstäder eller hos hantverksmästare.

1913 Inrättades en sexdagars yrkesutbildning för hemsömmerskor. Utbildningen var tvåårig.

1915 Inrättades en tvåårig endagsskola i husligt arbete. 1920 överförs utbildningen till Fortsättningsskolan.

1920 15/3 Stadsfullmäktige beslutar om omorganisation av stadens yrkesskolor och anpassning till år 1918 utfärdade bestämmelser om stadsunderstöd.

1920 Första motionen i stadsfullmäktige av Fru Emmelie Brommé (motion 3/1920) som föreslår att en central skola för husligt arbete och yrkessömnad. Under följande år kommer flera förslag och utredningar, ingen av dem har slutförts, då ingen lämplig tomt kunde finnas.

1920 Beslut i stadsfullmäktige om inrättande av yrkesavdelningar vid lärlingsskolan, avseende yrkesverksamma hembiträden.

1922 Inrättades yrkesskola för hattmodister.

1925 Tillkom verkstadsskola för skräddare. ( 1955 överförd från industri- och hantverksskolan

1927 Beslut i stadsfullmäktige om omorganisation av hembiträdesutbildningen till ettårig tredagarsskola (utl. 340 B / 1927)

1928 20/2, Beslut i stadsfullmäktige om hushållskurser för arbetslösa ungdomar (ungdom ( utl. 43/1928)

1928 Omorganisation av skolorna för ateljé- och hemsömmerskor till verkstadsskola för klänningssömmerskor.

1930 Inrättandes en fyraårig verkstadsskola för körsnärer och treårig verkstadsskola för pälssömmerskor. (1958 överfördes utbildningen från Industri- och hantverksskolan till yrkessömnadsskolan ).

1936 Skolorna för klänningssömmerskor och hattmodister flyttar in i förhyrda lokaler vid Bolindersplan 9

1937 Inrättades verkstadsskola för damskräddare.

1938 Omorganisation av hembiträdesskolan till terminskurser med heldagsundervisning alla dagar i veckan. I samband med detta startade en matservering för betalande matgäster.

1938 13/6, beslut i stadsfullmäktige om lärlingshem för elever i hembiträdesskolan.

1944 Inrättades terminskurser för yrkessömmerskor.

1953 Inrättades terminskurser för yrkeskokerskor.

1953 Stockholms stad köper tomt nr: 9 (nuvarande 14) i kv. Vallgossen på Kungsholmen.

1954 16/2 Reserveras tomten i kv. Vallgossen för den nya yrkesskolan.

1954 31/3 Framlade yrkesskoldirektör Einar Forsell en utredning om en utbyggnad av stadens yrkesskolväsende nr¨(Bih 92/1954). Utredningen omfattar bl. a. lokalprogram för centralskolor för husligt arbete och yrkessömnad.

1954 1/6 projekteringen av den nya skolbyggnaden i kv. Vallgossennr:14 gick till SIA:s arkitekt Leonie Geisendorf.

1956 20/2 Beslutade Stadsfullmäktige om ett anslag på drygt 15 miljoner till nybyggnad av den nya centralskolan i kv. Vallgossen på Kungsholmen (utl. 47/1956).

1956 29/6 Byggnadsarbetet påbörjades.

1957 Inrättades terminskurser för trafikvärdinnor (Flygvärdinnor).

1958 I december är taklaget klart

1959 Tillkom försöksutbildning i sömnad i klass 9y.

1959 De första eleverna flyttar in successivt under hösten.

1960 Inrättades en ettårig kurs i vävning och sömnad för blivande textillärare.

1960 I oktober inbjöds ett stort antal personer till invigning av den nya skolan för husligt arbete och sömnad. Till invigningen och pressvisningen trycktes flera mindre skrifter om huset och inredningen på både svenska, engelska, franska och tyska.

5. Skolans lokaler och det nya skolhuset

5.1 Undervisningslokalerna

Under de första åren fanns de olika utbildningarna utspridda på olika platser inom Stockholms stad. Man hyrde och byggde om de lokaler där de olika utbildningarna inrymdes. Under 1940–talets mitt började man driva frågan att sammanföra utbildningar i ett och samma byggnadskomplex som skulle uppföras för utbildningarnas ändamål. I arkivets bildmaterial kan man se hur delar av lokalerna såg ut under vissa tider.

5.2 Det nya skolhuset

I Hushålls- och sömmerskeskolans arkivmaterial ser man tydligt hur planeringen av den nya skolan präglar materialet vi har bevarat idag. Stora delar av den brevväxling som finns bevarad handlar om vikten av att skapa rymliga, ändamålsenliga lokaler för att eleverna skulle få bästa möjliga utbildning i sitt hantverk. Även de inre detaljerna samt inredningen var viktiga då det ansågs viktigt att eleverna skulle ha möjlighet att se bra hantverk i sin egen vardagsmiljö.

Inez Göransson och Anna Kjederqvist var de rektorer vid yrkesskolorna som deltog i planeringen och skapandet av byggnaden för Stockholms stads yrkesskolor, Hushålls- och sömnadsskolan som då den övergick till gymnasium 1 juli 1971 fick namnet Sankt Görans gymnasium.

Den nuvarande skolbyggnaden i kvarteret Vallgossen vid Sankt Göransgatan 95, på Kungsholmen byggdes under åren 1954 – 60. Projekteringen påbörjades 1 november 1954 och hela byggnationen var tänkt att omfatta ca: 30 000 kvadratmeter.
Byggnadens arkitekter var Léonie och Charles Edouard Geisendorf som fick i uppdrag att uppföra en skola för Centralskolorna för husligt arbete och yrkessömnad.

Byggnaden har ett arkitektoniskt sett starkt inflytande från Le Corbusier som väckte stor uppmärksamhet när den byggdes. Byggnaden var föremål för flera artiklar i facktidskrifter för arkitektur och miljö, vilket i sin tur medförde att studiebesöken blev många från olika länder i världen. Byggnadens exteriör är idag (2006) K-märkt.

För skolans inredning och skolbutiker anlitades arkitekt SIR Thea Leonhard för att utrusta skolan med en för tiden modern och funktionell utrustning som skulle passa för skolans verksamhet. Både de allmänna utrymmena och hemvårdslokalerna inreddes med inredning från framstående svenska formgivare som Viola Gråsten, Carl Malmsten, Bruno Mathsson och Märta Måås Fjetterström. De framstående formgivarnas inredning skulle ge eleverna en känsla av kvalité och skönhet.

Tomten på Kungsholmen var en av de få återstående i de centrala Stockholm och skulle utnyttjas intensivt byggnadsprogrammet omfattade yrkesskolornas lärlings- och yrkesskolstyrelsens centralförvaltning, stadens konsulentcentral, ett elevhem för ca: 50 elever, skolmåltidslokaler med kök och ekonomiutrymmen för ca: 2000 portioner per dag, ett daghem för 60 små barn, en barnparkering för ytterligare 30 barn fem lägenheter för personal, samlingssal med scen för 350 personer samt att 50 bilar skulle kunna parkera inom området. Skolan var planerad att kunna ta emot ca: 1000 elever som mest.

Skolan skulle byggas i två etapper och etapp ett var klar i slutet av 1959. Skolan togs i bruk redan under hösten 1959 och invigningen av skolan skedde först 1960 då hela byggnaden stod färdig. Eftersom byggnationen av skolan blev avsevärt mycket dyrare än beräknat så kom aldrig etapp två att byggas.

5.3 Lokalerna

Den totalt 13 våningar (med de båda källarplanen) höga fastigheten med den låga flygeln mot Sankt Göransgatan 95, uppfördes ursprungligen för de två yrkesskolorna som fanns i Stockholm på 1950 och 1960 talen. Skolan var i praktiken två yrkesskolor staplade på varandra. De två nedre planen var ämnade för cafeteria, bibliotek, musiksal och expeditioner. I souterrängplanet fanns bageri, butiker och beställningskök. Plan 3–5 var undervisningsenheter med undervisning i s.k. hemvårdsrum. Plan 6 var sömmerskeskolans bottenplan dit hissarna gick i rusningstrafik. Plan 10 inrymmer skolans gymnastiksal.

6. Skolans rektorer

De första åren yrkesskolorna var verksamma förekom inte några rektorer på de olika skolorna. Däremot utsågs föreståndare/föreståndarinnor för respektive skola.

6.1 Yrkesskolornas gemensamma ledare

1918 – 1920 Konrad Andersson Föreståndare
1920 – 1945 Konrad Andersson Yrkesskoldirektör och rektor
1945 – 1947 Erik Ingelstam Yrkesskoldirektör och rektor
1948 Anna Kjederqvist Yrkesskoldirektör och rektor
1948 Einar Forsell Yrekesskoldirektör

6.2 Rektorer för husligt arbete

1912 – 1923 Maria Aspman Gruppföreståndarinna
1923 – 1939 Karin Johansson Gruppföreståndarinna
1939 – 1941 Karin Johansson Rektor
1942 -- Inez Göransson Rektor

6.3 Rektorer för sömnadsskolan

1912 – 1919 Margit Trotzig Gruppföreståndarinna ( endagsskolan )
1913 – 1919 Sigrid Qvarnström Gruppföreståndarinna (sexdagarsskolan)
1919 – 1936 Sigrid Qvarnström Gruppföreståndarinna (sömnad)
1937 – 1939 Anna Kjederqvist Gruppföreståndarinna (sömnad)
1939 – 1968 Anna Kjederqvist Rektor
1968 – 1971 Karin Fredriksson Rektor

7. Arkivmaterialet

7.1 Arkivförteckning

Det finns en arkivförteckning från skolans sista år. Förteckningen saknar datum och kan inte tidsbestämmas i efterhand. Däremot finns det ett brev från rektor Karin Fredriksson till Stadsarkivet där man kan se att det troligen skickats dit då arkivförteckningen var klar i samband med skolans upphörande 30 juni 1971. Materialet har gåtts igenom och omförtecknats under hösten 2006. Fån och med 13 augusti 2008 förvaras arkivmaterialet på Stockholms stadsarkiv.
7.2 Gallringsbeslut

Gallringsbeslut finns från Riksarkivet 1974-06-05 med nummer 411 och 421. Delar av materialet har gallrats, men stora delar av gallringsbart material finns kvar i arkivet. Eftersom materialetvid den senare arkiveringen är mer än 50 år gammalt och materialet finns kvar, har skolan i samråd med Stockholms utbildningsförvaltning valt att arkivera det då det hör till denna arkivbildare.

7.3 Viktigare handlingstyper

Verksamhetsprotokoll, diariet, register- och liggare, inkommande handlingar såsom skrivelser, ämnesordnade handlingar som betygskataloger, pressklipp, fotografier, ritningar och inventarielistor från de olika skolorna m.m. Skolan har däremot inte bevarat de diarieförda handlingarna. Man har inte heller bevarat några kopior på betyg då det vid denna tid inte var brukligt att skolorna bevarade en kopia av de betyg man lämnat ut till eleverna.

Arkivet är förtecknat enligt det allmänna arkivschemat och handlingar ligger i arkivkartonger i både folio- och A4 format.

Arkivförteckning med innehållsförteckning har sammanställts och reviderats under arbetets gång hösten 2006.
Allmän anmärkningSkolan för klänningssömmerskor, damkläder, hattmodister; Skolan för husligt arbete

Kontroll

Skapad2009-06-09 14:47:48
Senast ändrad2016-12-01 12:40:07