Sociala barnavårdsseminariet grundades 1953 efter förslag i detta års statsverksproposition, med Allmänna barnhuset som huvudman. Dess syfte var att utbilda "personal i ledande ställning på andra barnhem än spädbarns- och mödravårdshem". År 1961 ändrades namnet till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet, vilket 1977 blev till Socialpedagogiska institutet. Samma år uppgick institutet i den nya högskolan som en lokal utbildningslinje, socialpedagoglinjen, dock fortfarande med Allmänna barnhuset som huvudman. En arbetsgrupp hos UHÄ och SÖ föreslog 1981 (UHÄ-rapport 1981:6) att en social omsorgslinje skulle inrättas, och bland annat ersätta socialpedagoglinjen. Förslaget framlades i 1982 års budgetproposition (bil. 12) och godkändes av riksdagen. Den nya linjen började fungera från höstterminen 1983, och antagningen av nya elever till socialpedagoglinjen upphörde. 1985 utexaminerades den sista årskullen, och institutet upphörde. Utbildningen var under institutets hela existens treårig (från 1977 120 poäng) och varvade teori med praktik ute på olika institutioner, samt med ett avslutande enskilt arbete eller examensarbete, som så småningom kom att bli ett grupparbete (från årskurs 1975/58 benämnt projektarbete). Vid sidan av den ordinarie utbildningen anordnade man även kurser (t. 1971) och konferenser (fr. 1972) för handledare, samt från 1977 enstaka kurser för vidareutbildning. Två gånger tog man dessutom emot specialstuderande med utländsk utbildning, som behövde komplettera för att få svensk kompetens. Institutet leddes fram till 1977 av en styrelse, därefter av en linjenämnd. Till 1977 fanns även ett Verkställande utskott, vars främsta uppgift var att ombesörja antagningen av nya elever, men som av och till även skötte andra ärenden. Antagningen sköttes efter 1977 av en intagningsnämnd, vars protokoll återfinns bland bilagorna till linjenämndens protokoll. Från 1967 fanns det också en samarbetsnämnd med representanter för institut och elever, men den tycks ha insomnat 1975. I arkivet saknas nästan helt serier med in- och utgående handlingar. Mycket sådant material återfinns som bilagor till protokollen, annat saknas helt, som till exempel institutets prospekt över sin utbildning, som tycks ha funnits redan på 1950-talet. Här och var finns ytterligare luckor. Av de enskilda arbetena i serie F I a har vissa (från årskurser 1953/56, 1954/57, 1962/65) förts över till institutets bibliotek år 1974 (enligt meddelande i resp. volym). Vid bruket av detta arkiv bör ett par saker hållas i minnet. För det första var åtskilliga av eleverna(och lärarna) kvinnor, som ibland gifte sig och bytte namn under studietiden, vilket försvårar alfabetiseringen. Eleverna har vid ordningsarbetet konsekvent placerats efter flicknamn, medan lärarna i motsvarande fall placerats efter namnet som gifta. För det andra gäller vid tidsbeteckningar i arkivet och förteckningen att t.ex. år 1953/54 åsyftar ett läsår (höst- och vårtermin), 1953/56 en årskurs (en treårig utbildning), samt 1953-58, 1953/56-1961/64, etc. en tidsperiod. Socialpedagogiska institutets arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv den 10 april 1986 (acc 27/86). Arkivet har under hösten 1992 ordnats och förtecknats som uppgift i universitetets arkivkurs av Ola Hammarlund som också har författat inledningen.
Stockholm i stadsarkivet den 1 juli 1993
Christina Hellgren
Ordning & struktur
Förteckning: SSA 1429
Förteckning
över
Socialpedagogiska institutets arkiv
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2024-10-23 15:05:33
Sociala barnavårdsseminariet grundades 1953 efter förslag i detta års statsverksproposition, med Allmänna barnhuset som huvudman. Dess syfte var att utbilda "personal i ledande ställning på andra barnhem än spädbarns- och mödravårdshem". År 1961 ändrades namnet till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet, vilket 1977 blev till Socialpedagogiska institutet. Samma år uppgick institutet i den nya högskolan som en lokal utbildningslinje, socialpedagoglinjen, dock fortfarande med Allmänna barnhuset som huvudman. En arbetsgrupp hos UHÄ och SÖ föreslog 1981 (UHÄ-rapport 1981:6) att en social omsorgslinje skulle inrättas, och bland annat ersätta socialpedagoglinjen. Förslaget framlades i 1982 års budgetproposition (bil. 12) och godkändes av riksdagen. Den nya linjen började fungera från höstterminen 1983, och antagningen av nya elever till socialpedagoglinjen upphörde. 1985 utexaminerades den sista årskullen, och institutet upphörde. Utbildningen var under institutets hela existens treårig (från 1977 120 poäng) och varvade teori med praktik ute på olika institutioner, samt med ett avslutande enskilt arbete eller examensarbete, som så småningom kom att bli ett grupparbete (från årskurs 1975/58 benämnt projektarbete). Vid sidan av den ordinarie utbildningen anordnade man även kurser (t. 1971) och konferenser (fr. 1972) för handledare, samt från 1977 enstaka kurser för vidareutbildning. Två gånger tog man dessutom emot specialstuderande med utländsk utbildning, som behövde komplettera för att få svensk kompetens. Institutet leddes fram till 1977 av en styrelse, därefter av en linjenämnd. Till 1977 fanns även ett Verkställande utskott, vars främsta uppgift var att ombesörja antagningen av nya elever, men som av och till även skötte andra ärenden. Antagningen sköttes efter 1977 av en intagningsnämnd, vars protokoll återfinns bland bilagorna till linjenämndens protokoll. Från 1967 fanns det också en samarbetsnämnd med representanter för institut och elever, men den tycks ha insomnat 1975. I arkivet saknas nästan helt serier med in- och utgående handlingar. Mycket sådant material återfinns som bilagor till protokollen, annat saknas helt, som till exempel institutets prospekt över sin utbildning, som tycks ha funnits redan på 1950-talet. Här och var finns ytterligare luckor. Av de enskilda arbetena i serie F I a har vissa (från årskurser 1953/56, 1954/57, 1962/65) förts över till institutets bibliotek år 1974 (enligt meddelande i resp. volym). Vid bruket av detta arkiv bör ett par saker hållas i minnet. För det första var åtskilliga av eleverna(och lärarna) kvinnor, som ibland gifte sig och bytte namn under studietiden, vilket försvårar alfabetiseringen. Eleverna har vid ordningsarbetet konsekvent placerats efter flicknamn, medan lärarna i motsvarande fall placerats efter namnet som gifta. För det andra gäller vid tidsbeteckningar i arkivet och förteckningen att t.ex. år 1953/54 åsyftar ett läsår (höst- och vårtermin), 1953/56 en årskurs (en treårig utbildning), samt 1953-58, 1953/56-1961/64, etc. en tidsperiod. Socialpedagogiska institutets arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv den 10 april 1986 (acc 27/86). Arkivet har under hösten 1992 ordnats och förtecknats som uppgift i universitetets arkivkurs av Ola Hammarlund som också har författat inledningen.
Allmänna handlingar: listor över sökande, antagna och utexamine- rade: sporadiskt även tablåer över åldersfördelning, tidigare utbildning, etc: listor över examensarbeten, praktikplatser, etc.: exempel på scheman (från 1976/79), skrivningar, social- utredningar (1955/58-1959/62). Elevakter. Enskilda arbeten/specialarbeten till 1974/77 (förteckning finns i serie D II). Ej antagna ansökningar från 1964/67 (utom 1966/69).