Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Eds kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1497
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/iXzMixZspAF5ThSALpReo0
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Eds församling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning: SSA 1497











Förteckning

över

Eds församlings kyrkoarkiv
ArkivhistorikEds Kyrkoarkiv 1562-1999

Organisation
Eds församling var en lokal myndighet som från 1962 tillhörde Sollentuna kontrakt (dessförinnan Birka och Roslags västra kontrakt) i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.

Kyrkofullmäktige står organisatoriskt över kyrkorådet, som har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.

Historik
Eds församling har sin bakgrund i det område i Upplands Väsbys västra del från Mälaren i väster till Väsbyån i öster som benämndes Eds socken. Fram till 1540 betraktades Ed som ett annex till Sollentuna församling. Ed fick sedan rollen som moderförsamling till Sollentuna fram till 1918. 1962 blev Ed ett eget pastorat inom nuvarande Sollentuna kontrakt. Området är rikt på fornlämningar såsom gravar och runstenar.

Församlingen har en blandad karaktär av landsbygd och storstadsförort. Bebyggelsen är koncentrerad till sydöst, framför allt till Runby och Prästgårdsmarken. Större gårdar (som Runsa, Bisslinge, Altuna, Älvsunda och Vällsta) som sedan gammalt har haft inflytande i socknen äger och/eller ansvarar för dessa marker.

Eds kyrka, belägen vid Edssjön, byggdes under slutet av 1100-talet och är därmed den äldsta kyrkan i Upplands Väsby kommun. Kyrkan är placerad precis intill den medeltida färdvägen från Uppsala, Sigtuna och Birka. Då folket i trakten inte själva kunde bygga kyrkan fick de hjälp av munkar från Sigtuna. Materialet är gråsten som därefter har putsats. Långhuset, västtornet och resterna av två små fönster på syd- respektiva nordsidan härstammar från 1100-talet. På 1300-talet förlängdes kyrkan med ett rakslutet kor, en sakristia tillades och kyssvalv i tegel byggdes i kyrkans tak. Den kände konstnären Albertus Pictor prydde koret med kalkmålningar år 1487.

På 1760-talet skedde ett flertal förändringar med kyrkans utseende, Pictor-målningarna kalkades över, koret och tornet höjdes och fyra stora fönster lades till. Det gamla vapenhuset revs och särskilda bänkar för herrskapet infördes, medan pigor och drängar fick lov att sitta på läktaren. Kyrkans nuvarande inredning härstammar dessutom från denna tid. Nästa restaurering ägde rum mellan 1917-1918, varpå kyrkans interiör återigen genomgick förändringar. De överkalkade medeltida målningarna togs fram av Sigurd Curman (enstaka uppgifter relaterade till Curman återfinns i arkivet) och kompletterades av Olle Hjortzberg. Färg- och motivval överensstämmer med Pictor, medan Hjortzbergs tillägg främst är figurframställningen och växtornamentiken. På 1930-talet sattes värmeelement in och 1956 byggdes ett nytt vapenhus.

1973 uppfördes en församlingsgård i Runby, ca 2 km från kyrkan. Gården byggdes 1984 för att kunna rymma pastorsexpedition. Uppgifter om detta finns bevarade i arkivet.

Kyrkans äldsta inventarium är en dopfuntsfot i sandsten som härstammar från 1100-talet. Kyrkan äger även ett flertal medeltida träskulpturer, till exempel triumfkrucifixet, som är ett Lübeck-arbete från 1460-talet. Titelhelgon är sjöfararnas skyddshelgen, Sankt Olof, som figurerar på flera ställen i kyrkorummet.


Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m 1731.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1844 t.o.m. 2002-09-08.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1731.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1737.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1843.
· Gravböcker t.o.m. 2003. Gravboken har inte avslutats 1999-12-31.
· Kartor och ritningar

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Något allmänt diarium finns tyvärr inte i Eds kyrkoarkiv, däremot diarium för kyrkobokföringsärenden från 1968 till 1999. Gallring har skett utifrån Riksarkivets föreskrifter. Kassaböcker saknas från 1979 och huvudböcker från 1986. Dessa finns inte heller kvar i församlingen. Av den anledningen har verifikationslistor som egentligen är gallringsbara trots alls bevarats för att ge en mer komplett bild av församlingens ekonomi. Inga gallringsbara handlingar har annars levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.

Källor:
Indelningsregister i Stockholms län, 1985.
Kyrkguiden, vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Christina Nilsson, 2001.
Upplands Väsby kommuns hemsida 2009-06-10.
Eds församlingsinstruktion från 2007.
Handlingar från Eds kyrkoarkiv.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Eds församling (AB-län)

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-09-16 15:15:07