Organisation I slutet av 1500-talet bröts Singö ut från Häverö och blev en kapellförsamling. Singö fick då en egen kyrka och blev att bilda pastorat tillsammans med Häverö. Enligt Kungl. Maj:t räknades Singö som annexförsamling fr.o.m. 1922-92-24. Fr.o.m. 1979 kyrklig samfällighet med Häverö.
Singö församling var en lokal myndighet inom Närdinghundra och Lyhundra kontrakt (t.o.m. 1961 Närdinghundra kontrakt) i Uppsala stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har från 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen.
Kyrkofullmäktige har varit församlingens högsta beslutande organ och fastställt bl.a. budget och bokslut. Kyrkorådet har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut. För handlingar rörande Häverö och Singö pastorat/samfällighet, se Häverö kyrkoarkiv.
Historik Singö kyrkogård anlades 1713, innan dess måste de döda föras över till Häverö för att begravas. Det var inte helt odramatiska båtturer vilket även de präster fick erfara som från Häverö skulle över till Singö för att predika. Först 1735 fick Singö en egen komminister.
Dagens kyrka på Singö är den tredje enligt den muntliga traditionen. Innan lär det ha funnits enklare träkapell. Den nuvarande kyrkan började byggas ca 1750 och invigdes runt 1752-53. Kyrkan är i knuttimrat liggande timmer och 1787 rödfärgades den. En hårdhänt renovering 1895 resulterade i att väggarna panelades ut- och invändigt samt att kyrkan målades vit. Kyrkan återfick sin ursprungliga karaktär vid renoveringen 1964-65.
Kyrkans altarskåp är en klenod från 1490-talet och tillverkat i Lübeck. Altarskåpet skänktes till Singö församling av Hargs församling där det tidigare haft sin plats. Även votivskeppet är en gåva till församlingen. Det var borgaren i Norrtälje Erich Brant och hans hustru Maria Tillman som 1752 skänkte skeppet till församlingen. En av kyrkklockorna, ursprungligen från Ösby (Össeby) visade sig vid en restaurering vara från 1300-talet och förvaras i dag hos Statens Historiska Museum. Dagens två klockor är från 1898 och 1739.
Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess) I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar: Husförhörslängder fr.o.m. 1734 Dop- och födelseböcker fr.o.m. 1734 Konfirmationsböcker fr.o.m. 1864 Vigselböcker (ingår i A I och C I) fr.o.m. 1734 Död- och begravningsböcker (ingår i A I och C I) fr.o.m. 1734 Protokoll fr.o.m. 1788 Räkenskaper fr.o.m. 1744 Kartor och ritningar
Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Diarium finns för kyrkobokföringsärenden 1968-1989, med luckor, övriga diarium saknas. Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut än är kvar i församlingen (Häverö). Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna. Denna serie kommer att ordnas och slutförtecknas senare (gäller ej H X).
Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som berörs av sekretessen.
Stockholms stadsarkiv april 2007
Solveig Larsson
Källor Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989 Indelningsregistret i Stockholms län, 1985 Singö kyrka, Lars Th. Sundin, 1982
Serien består av personakter lagda i bokstavsordning efter fastighetsnamn och inom varje fastighet efter huvudmännens efternamn och utgör den 1991-06-30 aktuella församlingsliggaren.