Arkivbeskrivning för Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998 AB
Bolaget bildades i juni 1994 efter beslut i kommunfullmäktige och det upphörde i april 1999. Beslutet om att Stockholm skulle bli kulturhuvudstad 1998 togs av EU:s kulturministrar i november 1993.
Syftet med bolaget var att organisera hela kulturhuvudstadsåret, från planering till information och genomförande. Det övergripande målet var att långsiktigt förbättra kulturens ställning och tillgänglighet i Stockholm och Sverige och att stimulera de kulturella kontakterna med Europa. Kulturhuvudstäderna ska ta fram ett program som visar upp speciella aspekter av stadens, regionens och landets kultur och detta ska visas upp för den europeiska publiken.
Stockholms stad lade fram sin målsättning i åtta punkter, där man bl.a. ville att kulturens ställning i staden skulle stärkas och att programmet stimulerade samverkan mellan olika kulturyttringar och kulturinstitutioner i staden. Om detta och övriga mål och riktlinjer finns att läsa i skriften ”Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998”, serie B 4 B:1.
Kulturfullmäktige utsåg styrelse för Kulturhuvudstaden ’98 och bolaget är uppbyggt av tre huvudavdelningar: program, information & marknad, administration samt stab. Dessa är i sin tur indelade i sektioner eller hamnar, se organisationsschema 1998, serie B 1 A.
Arkivansvarig under 1997-1999 har varit den administrativa chefen och arkivhandläggare registrator. En arkivarie projektanställdes för att arbeta under tiden 1998-03-02 till 1999-04-30. Beslut om arkivorganisationer togs i styrelsemötet 1997-11-26, serie A 2.
Viktiga handlingar är naturligtvis allt som rör evenemangen och planeringen inför kulturhuvudstadsåret. Förhistorian ligger i serie F 1. När det gäller övriga områden är det samlat i serien för respektive ämne. I serien F 2 A–F 2 G hittar man alla projekt uppdelade på de hamnar de tillhör. Avtal, beslut, budget och slutrapport för respektive projekt ligger i serie F 3. Andra viktiga serier är B 3, Undersökningar och rapporter, B 4–B 6, F 4–F 8 – marknadsföringsserierna samt E 1–E 2, korrespondens- och diarieserierna. I korrespondensserien kan man hitta tidiga programförslag samt svenska och utländska kontakter som inte ingått i något specifikt programprojekt.
Serien Ö 1, Avhandlingar och uppsatser om Kulturhuvudstad ’98 kan ge ett annat perspektiv på verksamheten. I serien G 6 kan man följa den ekonomiska utvecklingen per projekt.
Kulturhuvudstaden ’98 förvarar även ett annat arkiv i serien Ö 3, Exposition 1997. Detta var ett projekt som drevs i samarbete med flera medarbetare på Kulturhuvudstaden ’98.
Arkivförteckningen är den naturliga ingången till arkivet. En annan bra källa till information om Kulturhuvudstad ’98 finns i serien B 3:3 ”Stockholm ’98 dokumentation av ett kulturhuvudstadsår”. Andra serier som innehåller mycket information är B 1 med sina verksamhetsplaner och tidsplaner från 1995–1997 och D 1–D 3 samt diariet.
Information om IT-lösningar hittar man i serierna F 9 och F 10 samt G 2 B, databaserna ”Livbojen” och ”Evenemangsdatabasen” samt ekonomisystemet Crom.
För beslut om gallring se serie E 1:18, diarienummer: 04-309/98.
Sekretessbeläggning förekommer i ett fall, det gäller volym F 3 B:4, sponsoravtal, som har en sekretesstid på 5 år, det vill säga till och med år 2003.
Stockholm 1999-04-29 Kristina Holtzberg
Kulturhuvudstadsåret
Kontroll
Skapad
2015-01-14 12:12:58
Senast ändrad
2019-01-14 13:26:20
Arkivbeskrivning för Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998 AB
Bolaget bildades i juni 1994 efter beslut i kommunfullmäktige och det upphörde i april 1999. Beslutet om att Stockholm skulle bli kulturhuvudstad 1998 togs av EU:s kulturministrar i november 1993.
Syftet med bolaget var att organisera hela kulturhuvudstadsåret, från planering till information och genomförande. Det övergripande målet var att långsiktigt förbättra kulturens ställning och tillgänglighet i Stockholm och Sverige och att stimulera de kulturella kontakterna med Europa. Kulturhuvudstäderna ska ta fram ett program som visar upp speciella aspekter av stadens, regionens och landets kultur och detta ska visas upp för den europeiska publiken.
Stockholms stad lade fram sin målsättning i åtta punkter, där man bl.a. ville att kulturens ställning i staden skulle stärkas och att programmet stimulerade samverkan mellan olika kulturyttringar och kulturinstitutioner i staden. Om detta och övriga mål och riktlinjer finns att läsa i skriften ”Stockholm – Europas Kulturhuvudstad 1998”, serie B 4 B:1.
Kulturfullmäktige utsåg styrelse för Kulturhuvudstaden ’98 och bolaget är uppbyggt av tre huvudavdelningar: program, information & marknad, administration samt stab. Dessa är i sin tur indelade i sektioner eller hamnar, se organisationsschema 1998, serie B 1 A.
Arkivansvarig under 1997-1999 har varit den administrativa chefen och arkivhandläggare registrator. En arkivarie projektanställdes för att arbeta under tiden 1998-03-02 till 1999-04-30. Beslut om arkivorganisationer togs i styrelsemötet 1997-11-26, serie A 2.
Viktiga handlingar är naturligtvis allt som rör evenemangen och planeringen inför kulturhuvudstadsåret. Förhistorian ligger i serie F 1. När det gäller övriga områden är det samlat i serien för respektive ämne. I serien F 2 A–F 2 G hittar man alla projekt uppdelade på de hamnar de tillhör. Avtal, beslut, budget och slutrapport för respektive projekt ligger i serie F 3. Andra viktiga serier är B 3, Undersökningar och rapporter, B 4–B 6, F 4–F 8 – marknadsföringsserierna samt E 1–E 2, korrespondens- och diarieserierna. I korrespondensserien kan man hitta tidiga programförslag samt svenska och utländska kontakter som inte ingått i något specifikt programprojekt.
Serien Ö 1, Avhandlingar och uppsatser om Kulturhuvudstad ’98 kan ge ett annat perspektiv på verksamheten. I serien G 6 kan man följa den ekonomiska utvecklingen per projekt.
Kulturhuvudstaden ’98 förvarar även ett annat arkiv i serien Ö 3, Exposition 1997. Detta var ett projekt som drevs i samarbete med flera medarbetare på Kulturhuvudstaden ’98.
Arkivförteckningen är den naturliga ingången till arkivet. En annan bra källa till information om Kulturhuvudstad ’98 finns i serien B 3:3 ”Stockholm ’98 dokumentation av ett kulturhuvudstadsår”. Andra serier som innehåller mycket information är B 1 med sina verksamhetsplaner och tidsplaner från 1995–1997 och D 1–D 3 samt diariet.
Information om IT-lösningar hittar man i serierna F 9 och F 10 samt G 2 B, databaserna ”Livbojen” och ”Evenemangsdatabasen” samt ekonomisystemet Crom.
För beslut om gallring se serie E 1:18, diarienummer: 04-309/98.
Sekretessbeläggning förekommer i ett fall, det gäller volym F 3 B:4, sponsoravtal, som har en sekretesstid på 5 år, det vill säga till och med år 2003.