1905 anordnades för första gången festligheten Barnens Dag i Sverige. Syftet var att samla in pengar till främst skollovskolonier. Arrangemanget fick en fastare organisation 1909 då Barnens Dags Förening bildades. Två år senare köpte föreningen mark på Väddö där koloniverksamhet startade i egen regi. Platsen döptes till Barnens Ö. Verksamheten expanderade och mer mark införskaffades både på Väddö och på några andra platser i landet. Barnens Dags-festligheterna var länge den enda inkomstkällan. Under senare år blev föreningen, trots nya inkomstbringande verksamheter, alltmer beroende av kommunala bidrag. Under 1970-talet pågick en livlig debatt om det riktiga att finansiera kolonierna (sommargårdarna) genom välgörenhet. Ett starkt missnöje med BDF som arbetsgivare fanns bland personalen som krävde förändringar. 1980 omvandlades föreningen till Stiftelsen Barnens Dag där kommunen fick majoritet i styrelsen. (Källa Solveig Hollari: Barnens Dags Förening 1905-1925, lic.avhandlingek.historia, Stockholm 2000)
Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv i början av 1980-talet. Det levererades i omgångar och i mycket oordnat skick, vilket gjort ordnings- och förtecknings- arbetet komplicerat och tidskrävande. I BDF:s arkiv ingår en mängd handlingar av ett stort kulturhistoriskt värde t.ex.: En fotosamling på några tusen bilder, originalteckningar till föreningens publikationer av några av landets främsta barnboksillustratörer, originalmanus av och korrespondens från författare som Gunnar Ekelöf, Karin Boye, Hjalmar Söderberg m.fl., en affischsamling med några hundra bidrag (flera kända konstnärer är representerade), 25 'stenkakor' med troligtvis ovanliga inspelningar med Björling- kvartetten, Karl Gerhard m.fl. Under ordnings- och förteckningsarbetet 'upptäcktes' några färglagda original till svenska Walt Disneyaffischer från 1934 och 1937 samt originalet till förstasidan av första numret av svenska Musse Pigg-tidningen från 1937.
1905 anordnades för första gången festligheten Barnens Dag i Sverige. Syftet var att samla in pengar till främst skollovskolonier. Arrangemanget fick en fastare organisation 1909 då Barnens Dags Förening bildades. Två år senare köpte föreningen mark på Väddö där koloniverksamhet startade i egen regi. Platsen döptes till Barnens Ö. Verksamheten expanderade och mer mark införskaffades både på Väddö och på några andra platser i landet. Barnens Dags-festligheterna var länge den enda inkomstkällan. Under senare år blev föreningen, trots nya inkomstbringande verksamheter, alltmer beroende av kommunala bidrag. Under 1970-talet pågick en livlig debatt om det riktiga att finansiera kolonierna (sommargårdarna) genom välgörenhet. Ett starkt missnöje med BDF som arbetsgivare fanns bland personalen som krävde förändringar. 1980 omvandlades föreningen till Stiftelsen Barnens Dag där kommunen fick majoritet i styrelsen. (Källa Solveig Hollari: Barnens Dags Förening 1905-1925, lic.avhandlingek.historia, Stockholm 2000)
Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv i början av 1980-talet. Det levererades i omgångar och i mycket oordnat skick, vilket gjort ordnings- och förtecknings- arbetet komplicerat och tidskrävande. I BDF:s arkiv ingår en mängd handlingar av ett stort kulturhistoriskt värde t.ex.: En fotosamling på några tusen bilder, originalteckningar till föreningens publikationer av några av landets främsta barnboksillustratörer, originalmanus av och korrespondens från författare som Gunnar Ekelöf, Karin Boye, Hjalmar Söderberg m.fl., en affischsamling med några hundra bidrag (flera kända konstnärer är representerade), 25 'stenkakor' med troligtvis ovanliga inspelningar med Björling- kvartetten, Karl Gerhard m.fl. Under ordnings- och förteckningsarbetet 'upptäcktes' några färglagda original till svenska Walt Disneyaffischer från 1934 och 1937 samt originalet till förstasidan av första numret av svenska Musse Pigg-tidningen från 1937.
Serien innehåller handlingar, trycksaker, manus, program, Barnens Dagblad, vistexter, märken m.m. rörande Barnens Dagsarrangemang, insamlingar, julfester och andra verksamheter som bedrevs i syfte att finansiera Sommargårds- verksamheten.
Serien innehåller handlingar som under arkivbildningen lagts under seriesigna F1, F2, F4 och F13. Då inte någon särskiljande princip är märkbar har - främst av tidsskäl - den ursprungliga 'ordningen' bevarats och handlingarna redovisats så detaljerat som möjligt.
Talangtävling där flera artister som senare skulle bli mycket kända och etablerade deltog i unga år. Bland deltagarna kan Anni-Frid Lyngstad, Carola Häggkvist, Carina Rydberg och Eva Dahlgren nämnas. I seriens första volym förekommer även handlingar rörande talangtävlingarna Styva Linan (1965), Riksspaden (1965) samt Vi som vill opp (1965-1966).
Originalskisser till Barnens Dags affischer, bilder, illustrationer m.m. För mer detaljerad information se NS285 som är Kart- och ritningsarkivets särskilda numreringssytem.
Serien innehåller framför allt fotografier från Nya Ansiktens riksfinal på Södra Teatern. Många av deltagarna skulle senare bli etablerade artister. På bilderna syns bl.a. Anni-Frid Lyngstad, Carola Häggkvist, Karina Rydberg, Eva Dahlgren och Magnus Krepper m.fl. i unga år.