Åsö gymnasium invigdes i april 1968 men har en lång tradition av föregångare av de grundläggande tekniska utbildningarnas utveckling i Stockholm.
Redan i mitten på 1800-talet öppnades en slöjd- och ritskola för hantverkslärlingar i Stockholm och året därpå övertogs skolan av den nybildade Svenska slöjdföreningen. Det statliga inflytandet ökade efterhand man fick också stöd från Stockholms stad. Ca 1878 fick skolan namnet Tekniska skolan i Stockholm och 1879 öppnade en byggnadsteknisk avdelning och 1890 tillkom en utbildning för maskiningenjörer. Dessa två utbildningar saknade de allmänna ämnen som behövdes för tillträde till högre tekniska utbildningar. Trots det så var dessa utbildningar kvar ända till 1941 då de överfördes till Tekniska läroverket i Stockholm.
Tekniska institutet startades 1921 som en privat läroanstalt. Från 1961 till nedläggningen 1979 drevs institutet i stiftelseform.
Stockholms tekniska institut (STI) startade sin verksamhet 1924. Här utbildades liksom vid Tekniska institutet ingenjörer, tekniker och verkmästare. Institutet upphörde 1987.
1938 beslutade riksdagen att inrätta ett treårigt statligt tekniskt gymnasium med en tvåårig teknisk fackskola i Stockholm som fick namnet Tekniska läroverket i Stockholm. 1946 flyttade skolan till nya lokaler på Drottningholmsvägen under det nya namnet Högre tekniska läroverket i Stockholm (HTL). 1962 bytte läroverket namn till Tekniska gymnasiet I.
1939 inrättades Stockholms stads tekniska aftonskola (SSTA). Skolan erbjöd kvällsundervisning.
1961 kom ett förslag till ny stadsplan för Åsötorget från byggnadsnämnden. Enligt denna plan kunde en gemensam byggnad för ett tekniskt gymnasium och en teknisk skola uppföras vid torget. Höstterminen 1962 kunde det nya gymnasiet börja sin verksamhet under arbetsnamnet Tekniska gymnasiet II. Till höstterminen 1966 var den östra halvan av gymnasiebyggnaden klar och verksamheten med 850 elever flyttade in. Hela byggnaden stod klar 1967 och gymnasiet fick då sitt ordinarie namn- Åsö gymnasium med gatuadress Blekingegatan 55.
Antalet elever beräknades ha varit upp till 1800 och gymnasiet blev därmed landets största tekniska skola som drevs kommunalt. Vid vårterminens slut 1968 utexaminerades de sista ingenjörerna från tekniskt gymnasium. Under en övergångsperiod fanns dessutom specialklasser i åk 4 baserade på teknisk gren av det avvecklade realgymnasiet.
Höstterminen 1969 inrättades Åsö vuxengymnasium som en självständig enhet under ungdomsgymnasiet. Parallellt fanns fortfarande den tekniska aftonskolan kvar under en övergångsperiod. Under åren 1991-2001 lades vuxengymnasiet under Åsö gymnasium.
Hösten 1972 fick Åsö gymnasium sina första yrkestekniska utbildningar, nämligen processteknisk linje samt utbildning för driftsmaskiniskter och drifttekniker. Ht 1979 slogs sjöpersonal- och maskinistutbildningarna ihop till Drift- och underhållsteknisk linje (Du- linjen).
Höstterminen 1993 övertog Åsö gymnasium utbildningen vid övningsfartyget m/s Polfors. I början av 1990-talet avvecklades den fyraåriga tekniska utbildningen (T4-utbildningen) för att helt upphöra efter läsåret 1992/93. Läsåret efter, började det nya programbaserade gymnasiet införas. Under höstterminen 1994 öppnades Åsö grundskola, (högstadium, först enbart åk 7).Gymnasiebyggnaden utvidgades under de följande läsåren när nya årskullar kom. Det fanns även två resursklasser för elever med särskilt behov av stöd. Högstadiet drevs av Åsö gymnasium och löd under Åsö rektor men tillhörde fr om 1997 formellt Maria - Gamla stans stadsdelsförvaltning.
Till läsåret 2000/01 togs inga nya elever in vid Åsö gymnasium. ”001/02 fanns ca 250 elever kvar i sista årskursen. Skolan lades ner efter vårterminen 2002.
I materialet förekommer sekretess både enligt SekrL Kap. 7 §9 och SekrL Kap. 7 §11 (se serie- och volymanmärkningar).
Text omarbetad av Karin Lokrantz, Stockholms stadsarkiv 2006-10-25
Kontroll
Skapad
2006-10-19 00:00:00
Senast ändrad
2006-10-30 00:00:00
Åsö gymnasium invigdes i april 1968 men har en lång tradition av föregångare av de grundläggande tekniska utbildningarnas utveckling i Stockholm.
Redan i mitten på 1800-talet öppnades en slöjd- och ritskola för hantverkslärlingar i Stockholm och året därpå övertogs skolan av den nybildade Svenska slöjdföreningen. Det statliga inflytandet ökade efterhand man fick också stöd från Stockholms stad. Ca 1878 fick skolan namnet Tekniska skolan i Stockholm och 1879 öppnade en byggnadsteknisk avdelning och 1890 tillkom en utbildning för maskiningenjörer. Dessa två utbildningar saknade de allmänna ämnen som behövdes för tillträde till högre tekniska utbildningar. Trots det så var dessa utbildningar kvar ända till 1941 då de överfördes till Tekniska läroverket i Stockholm.
Tekniska institutet startades 1921 som en privat läroanstalt. Från 1961 till nedläggningen 1979 drevs institutet i stiftelseform.
Stockholms tekniska institut (STI) startade sin verksamhet 1924. Här utbildades liksom vid Tekniska institutet ingenjörer, tekniker och verkmästare. Institutet upphörde 1987.
1938 beslutade riksdagen att inrätta ett treårigt statligt tekniskt gymnasium med en tvåårig teknisk fackskola i Stockholm som fick namnet Tekniska läroverket i Stockholm. 1946 flyttade skolan till nya lokaler på Drottningholmsvägen under det nya namnet Högre tekniska läroverket i Stockholm (HTL). 1962 bytte läroverket namn till Tekniska gymnasiet I.
1939 inrättades Stockholms stads tekniska aftonskola (SSTA). Skolan erbjöd kvällsundervisning.
1961 kom ett förslag till ny stadsplan för Åsötorget från byggnadsnämnden. Enligt denna plan kunde en gemensam byggnad för ett tekniskt gymnasium och en teknisk skola uppföras vid torget. Höstterminen 1962 kunde det nya gymnasiet börja sin verksamhet under arbetsnamnet Tekniska gymnasiet II. Till höstterminen 1966 var den östra halvan av gymnasiebyggnaden klar och verksamheten med 850 elever flyttade in. Hela byggnaden stod klar 1967 och gymnasiet fick då sitt ordinarie namn- Åsö gymnasium med gatuadress Blekingegatan 55.
Antalet elever beräknades ha varit upp till 1800 och gymnasiet blev därmed landets största tekniska skola som drevs kommunalt. Vid vårterminens slut 1968 utexaminerades de sista ingenjörerna från tekniskt gymnasium. Under en övergångsperiod fanns dessutom specialklasser i åk 4 baserade på teknisk gren av det avvecklade realgymnasiet.
Höstterminen 1969 inrättades Åsö vuxengymnasium som en självständig enhet under ungdomsgymnasiet. Parallellt fanns fortfarande den tekniska aftonskolan kvar under en övergångsperiod. Under åren 1991-2001 lades vuxengymnasiet under Åsö gymnasium.
Hösten 1972 fick Åsö gymnasium sina första yrkestekniska utbildningar, nämligen processteknisk linje samt utbildning för driftsmaskiniskter och drifttekniker. Ht 1979 slogs sjöpersonal- och maskinistutbildningarna ihop till Drift- och underhållsteknisk linje (Du- linjen).
Höstterminen 1993 övertog Åsö gymnasium utbildningen vid övningsfartyget m/s Polfors. I början av 1990-talet avvecklades den fyraåriga tekniska utbildningen (T4-utbildningen) för att helt upphöra efter läsåret 1992/93. Läsåret efter, började det nya programbaserade gymnasiet införas. Under höstterminen 1994 öppnades Åsö grundskola, (högstadium, först enbart åk 7).Gymnasiebyggnaden utvidgades under de följande läsåren när nya årskullar kom. Det fanns även två resursklasser för elever med särskilt behov av stöd. Högstadiet drevs av Åsö gymnasium och löd under Åsö rektor men tillhörde fr om 1997 formellt Maria - Gamla stans stadsdelsförvaltning.
Till läsåret 2000/01 togs inga nya elever in vid Åsö gymnasium. ”001/02 fanns ca 250 elever kvar i sista årskursen. Skolan lades ner efter vårterminen 2002.
I materialet förekommer sekretess både enligt SekrL Kap. 7 §9 och SekrL Kap. 7 §11 (se serie- och volymanmärkningar).
Text omarbetad av Karin Lokrantz, Stockholms stadsarkiv 2006-10-25
Handlingar/bilagor. Protokoll från centrala MBL-förhandlingar gällande Åsö. MBL = Medbestämmandelagen (MBL-information resp- förhandlingar). Enstaka protokoll kan saknas.
För MBL-protokoll - se även Diarieförda handlingar serie F 1: 1980-1984 litt. K2, 1985 - litt. M, 1986 - litt K2, 1987-1989 - litt G1 och K2, 1994 - dpl 10.
Enstaka protokoll kan saknas där andra handlingar bevarats.
1988-1992 benämnd Yrkesrådet för Drift- och underhållsteknik upphör under vt 1992 och efterföljs samma temin av Programrådet för energiprogrammet- se serie A 10C.
Protokoll återfinns även i Diarieförda handlingar, serie F1- för 1972- se under litt D1:7, 1974-1978 litt D1 , 1980-1983 litt D2
Partsgruppen = Partsammansatta gruppen med skolledning och representanter för lärare/fackliga organisationer. Sammanträden om skolutveckling och lärarnas arbetstider.
Kopior av skolans utgående skrivelser, korrespondens mm. Se serie F 1 Diarieförda handlingar, för icke diarieförda handlingar se serie E 1 Korrespondens.
Betygen är skannade och sökbara i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida. I e-arkivet förvaras de skannade betygen i ett bestånd med namnet ”Betyg” under skolans arkivbildare. I e-arkivet är betygen sökbara på personnummer, namn och skola.
4-årig teknisk linje Sorterad i alfabetisk ordning efter namn.
Betygen är skannade och sökbara i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida. I e-arkivet förvaras de skannade betygen i ett bestånd med namnet ”Betyg” under skolans arkivbildare. I e-arkivet är betygen sökbara på personnummer, namn och skola.
3-årig teknisk linje sorterad i alfabetisk ordning efter namn.
Betygen är skannade och sökbara i e-arkiv Stockholm, se Stockholms stadsarkivs hemsida. I e-arkivet förvaras de skannade betygen i ett bestånd med namnet ”Betyg” under skolans arkivbildare. I e-arkivet är betygen sökbara på personnummer, namn och skola.
Veckobladen/tidningarna benämnda "Åsö-aktuellt" för personal och "Skolaktuellt" för elever (fr om ht 1998 med namnet "Elevaktuellt"). "Skolaktuellt" saknas dessutom för 1989/90-1990/91, vt 1998 samt 1999/00.
Diarieföring 1962/63-1966/67 fört läsårsvis, fr om 1968 fört kalenderårsvis.
Diarieföring 1962/63-1979 enligt alfanumenrisk diarieplan. Den ursprungliga detaljerade diarieplanen saknas men huvudlittera har kunnat rekonstruerats och har bilagts volym 1-2.
Diarieföringen tycks ha upphört fr om 1980. Inkomnade och utgående handlingar har dock arkiverats t om 1989 efter diarieplanens huvudlittera men utan diarienummer.
Sorterade terminsvis efter klass/grupp t om vt 1995 Fr om ht 1995 (vol. 20) finns "betygskataloger" över varje enskild kurs sorterade alfabetiskt efter kursbeteckningen etc.
Kataloger över inträdessökande (1960-talet). Kataloger över särskilda prövningar, fyllands- och omprövningar t om ht 1988. Därefter men även tidigare- se Liggare över särskilda prövningar, serie D 1AC.
Enstaka övriga handlingar rörande betyg, flyttning, specialarbeten etc
Diarieföringen upphörde 1980 men inkommande/utgående handlingar 1980-1989 har arkiverats efter litteraturbeteckningar i diarieplanen men utan diarienummer - se Diarieförda handlingar serie F 1. Fr om 1993 finns åter diarium och diarieförda handlingar.
Rapporter, administrativa handlingar, enkätsvar. Handlingar rörande personal/löner, elever, organisation, resor och studiebesök, skrivelser etc.
Diarieföring 1962/63-1979 enligt alfanumerisk diarieplan (handlingar t om 1967 endast diarieförda i huvudlittera A-N, från och med 1968 finns de i underavdelningar A 1, A 2 etc). Före 1980 finns inga littereringstasbeller (diarieplaner) bevarade. I diariet finns bara huvudlittera angivna. Först fr o m 1980 återfinns littereringstabeller.
Mellan åren 1980-1989 skedde ingen diarieföring memn inkommande/utgående handlingar arkiverades enligt diarieplanens beteckningar/littera (litt.) men utan diarienummer (dnr).
Inkommande handlingar (Ink.) resp. utgående (Utg., benämnda "avgående") har arkiverats åtskilliga t om 1979. Åren 1980-1986 samsorterades inkommande och utgående handlingar för att 1987-1989 åter hålls åtskilda under 1987-1989.
Volym 85 år 1993 innehåller enbart sekretessbelagda handlingar enl. SekrL Kap. 7 §9- och §11.
Elevhälsovårdsjournaler mm arkiveras centralt i Utbildningsnämndens med föregångare arkiv (november 2001). Övriga handlingar rörande skolhälsovården lokalt på Åsö kan möjligen återfinnas i serie F 1. Se även serie F 3K.
Se även Undersökningar och rapporter rörande skolan, se serie F 11 Kan även finnas utvärderingar/rapporter i te x Diarieförda handlingar (serie F 1) resp. Korrespondens (serie E 1).
Personalakter bevaras centralt i Utbildningsnämndens med föregångare arkiv. Enstaka handlingar rörande rehabiliteringsärenden mm kan möjligen finnas i serie F 1.
Serien gallringsbar enligt arkivbildningsplanen. Enstaka handlingar rörande rubricerade områden kan möjligen återfinnas i t ex Skolans veckoblad (serie B 5) och i Diarieförda handlingar (serie F 1).