Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet när bildvisaren används i mobiltelefon. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Stockholm Energi AB, Högdalen kraftvärmeverk (KVV) och Hammarby värmeverk (VV)


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/3968
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/odJl0T7qW4MlzCoQOoytZ7
ExtraID3968
Omfång
26,4 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
Stockholm Energi AB, Högdalens kraftvärmeverk och Hammarby värmeverk samt spetsanläggningar (1975-1998)


Historik och verksamhet

Sopförbränningsanläggningen i Högdalen uppfördes i gatukontorets regi. Innan Högdalenverket byggdes eldades större delen av stadens avfall i Lövsta, där denna verksamhet pågått sedan seklets början. Kapaciteten blev under 1950-talet otillräcklig och anläggningen höll inte måttet i miljöhän­seende. 1963 lades därför fram ett förslag om en förbränningsanläggning i södra Stockholm och bland de tänkbara förläggningsplatserna förordades Högdalens industriområde, vilket också blev den plats man valde.

Diskussioner hade förts med Stockholms Elverk om att utnyttja värmen från sopeldningen för uppvärmning av bostäder men detta behov fanns inte då eftersom det skulle tillgodoses genom Ågesta­verket.

Värmeförsörjningen av Stockholms södra delar hade skett genom kärnkraftvärmeverket i Ågesta som 1979 lades ner av ekonomiska skäl. Efter nedläggningen av Ågestaverket sköttes värmeförsörjningen genom oljeeldning i Farstacentralen och i provisoriska pannor.

Avfallshanteringen gick 1975 över från gatukontoret till Energiverket. Efter nedläggningen byggdes därför sopförbränningsanläggningen i Högdalen om till kraftvärmeverk. Ombyggnaden till kraftvärmedrift slutfördes 1979, vilket betydde att Farstacentralen kunde avbemannas och oljan ersättas med värme från avfallsförbränningen. Samma år genomfördes en omorganisation då ansvaret för avfallshanteringen i Stockholm övergick från Energiverket till SKAFAB. Anläggningen i Högdalen stannade kvar i Energiverkets ägo.

I förslaget till värmeplan 1974 förutsågs att Södermalm skulle försörjas med fjärrvärme från en permanent produktionsanläggning i södra Hammarbyhamnen. 1983 beslöt fullmäktige att anläggningen skulle byggas och tre år senare kunde den tas i bruk. Den tekniska utvecklingen gjorde sitt intåg och i energiplanen SE 80 förslog man värmepumpar i stället för oljepannor som det tidigare var tänkt. Anläggningen skulle också utnyttja renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk och vara kombinerad med oljepannor som reserv och för spetslastkörning. Utöver värmepumparna finns två oljepannor, två elektriska hetvattenpannor och en stor varmvattenackumulator.

Hammarbyverket är intressant inte bara i tekniskt avseende utan även för sin arkitektoniska utformning, som fått många lovord, inte minst internationellt. Anläggningen projekterades av Bergs Arkitektkontor.

Under tiden Hammarbyverkets uppfördes producerades fjärrvärme i ett flertal provisoriska värmecentraler, av vilken den största var i Münchenbryggeriets gamla panncentral i kvarteret Ludvigsberg. 1977 ersattes de provisoriska pannorna i Årsta med ett nytt oljeeldat värmeverk. Anläggningen utnyttjade spillvärme från Vin & Spritcentralen. Årsta är idag en reserv- och spetsanläggning i det sammankopplade södra fjärrvärmenätet.

Till det södra nätet hör även Skarpnäcks värmeverk som tillkom 1985 och består av en värmepumpanläggning som utnyttjar värmen i uteluften.


Arkivets innehåll

En stor och viktig del av arkivet består av projektdokumentation. I denna ingår utrednings-, projekterings- och entreprenadhandlingar vilka ger en bra inblick i uppbyggnaden och utvecklingen av anlägg­ningarna.

Teknisk dokumentation i form av ritningar m.m. från produktionsanläggningarna som arkitektritningar och situationsplaner ingår i ett skanningsprojekt och kommer att levereras år 2008 i digital form.

Exempel på andra handlingar är driftrapporter, fotografier och handlingar rörande miljö.


Hänvisning till andra arkivbildare

Den administrativa och mer övergripande verksamhetens handlingar som skötts centralt finns i moderbolagens, Stockholm Energi med föregångare och Stockholm Energi AB, arkiv. Personalhandlingar och personalakter finns i Stockholm Energi AB:s arkiv och handlingar rörande rekrytering/anställning i Vegakonsult AB:s arkiv.

Mellan åren 1971-1989 ansvarade AB Svarthålsforsen och Stockholm Energi Produktion AB för samtliga produktionsanläggningar varför en hel del handlingar om Högdalen och Hammarby m.fl. finns i dessa arkiv.

Handlingar rörande Högdalen finns i Stockholms stad gatukontors arkiv. Tre skåp med ritningar avseende Lövsta-anläggningen har tidigare överförts till Stadsarkivet.


Sökingångar till arkivmaterialet

Arkivförteckning med register m.m..


Gallring

Gallring har genomförts med stöd av nedanstående gallringsbeslut:
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:2 avseende verksamhetsstyrande och administrativ dokumentation,
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:31 gallring av teknisk dokumentation avseende produk­tion och distribution av energi och
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:32 gallring av information i IT-system.

Dessutom omfattas dokumentationen av Stadsarkivets generella gallringsbeslut omfattande handlingar inom löne- och personaladministration, Stadsarkivets beslut 1999:5, och handlingar i upphandlingsärenden Stadsarkivets beslut 2003:13 med ändringar.


Sekretess

Större delen av arkivmaterialet omfattas inte av sekretess, däremot bör alltid sekretessprövning ske vid frågor om utlämnande av den tekniska dokumentationen och avtal.

Kontroll

Skapad2006-06-15 00:00:00
Senast ändrad2010-09-09 12:24:46